Så slår du på visning av kvarvarande batteri i procent i din Mac

Så slår du på visning av kvarvarande batteri i procent i din Mac

Som standard visas inte kvarvarande batteritid som procent i din Mac men du kan enkelt slå på funktionen. Så här gör du.

Det märkliga är att Apple ”dolt” funktionen under Kontrollcenter men hur som helst – det är där du hittar den.

  • Gå till  Apple-menyn och öppna ”Systeminställningar”
  • Gå till ”Kontrollcenter”
  • Scrolla ner förbi de olika modulerna tills du ser ”Batteri”
  • Ställ omkopplaren under Batteri > ”Visa procentandel” till PÅ-läget

Meta och Apple brakar samman runt EU:s nya regler

Meta och Apple brakar samman runt EU:s nya regler

Meta kräver i en rad inlagor till EU-myndigheterna att Apple ska öppna upp sina system och dela med sig av insamlad data. Apple å sin sida slåss för att slippa och hävdar att Metas krav går för långt och att de också är ett hot mot användarnas integritet.

Meta använder EU:s regler och krav på öppnare system och krav på att användarna ska kunna använda funktioner mellan plattformar till att också ställa krav på att få ta del av den information som samlas in.

Apple berättar att Meta har gjort 15 interoperabilitetsförfrågningar enligt Digital Markets Act (DMA) till Europeiska Unionen, vilket är fler än något annat företag.

I många fall försöker Meta ändra funktionaliteten på ett sätt som väcker oro för användarnas integritet och säkerhet, och som verkar vara helt orelaterade till den faktiska användningen av Meta externa enheter, såsom Meta smarta glasögon och Meta Quest.

Om Apple skulle behöva bevilja alla dessa förfrågningar, kan Facebook, Instagram och WhatsApp göra det möjligt för Meta att läsa på en användares enhet alla deras meddelanden och e-postmeddelanden, se varje telefonsamtal de ringer eller tar emot, spåra alla appar som de använder, skanna alla deras foton, titta på deras filer och kalenderhändelser, logga alla deras lösenord och mer.

Det skriver Apple i en egen in laga till EU-myndigheterna och i den inlagan finns även bilden ovan med.

AirPlay

Parallellt med ordväxlingen mellan Mate och Apple så har EU-myndigheterna utvecklat sina krav på Apple:

Dokumentet från EU menar att Apple måste göra det enklare för användare att para ihop och styra tillbehör som smarta klockor och headset från andra märken på iOS. Det står också att Apple bör tillåta tredjepartsappar att köras helt i bakgrunden – något som bara Apple-appar kan göra för närvarande. Dokumentet täcker även funktioner som AirPlay och AirDrop, som för närvarande är begränsade till Apple-enheter.

Filmtipset: The Crow, nyinspelningen, har inte samma magi, samma känsla

Filmtipset: The Crow, nyinspelningen, har inte samma magi, samma känsla

The Crow med Brandon Lee är en av mina favoritfilmer och jag har sett den otaliga gånger. Den har en magi och en känsla, svart, mörk. Lika mörk som verkligheten och olyckan som lärdes Brandon Lees liv. Nu har historien spelats in på nytt med evemska Bill Skarsgård i huvudrollen.

The Crow med Bill Skarsgård når inte upp till filmen från 1994, för att summera det snabba och direkt. The Crow med Brandon Lee har en ton, en själ som nya The Crow saknar och det är inte Bill Skarsgårds fel. Regissören Rupert Sanders har sagt att detta inte är en ”remmare”, ingen kopia, utan det är en friare tolkning av James O’Barrs serie.

Serie

Serien, en tecknad serie, skapades efter det att O’Barrs flickvän blev påkörd och dödad av en berusad förare. I ett infall av raseri och sorg skapades berättelsen om Eric vars kärlek är så stark att han kommer tillbaka från de döda för att hämnas. Shelly spelas här av FKA Twigs (hon kallar sig det)

De båda gör utmärkta insatser innan jag inser att det som brister är dialogen. Det är den som gör att nyinspelningen inte har samma mörka känsla och stämning som filmen från 1994.  Nya The Crow är ingen dålig film men den höjer sig inte över medel. Det griper inte tag, försöker ersätta bristerna med en massa blodig action, inte inte fungerar och kemin mellan Eric och Shelly klickar, fungerar inte riktigt.

Resultat – en film som når en trea, en svag trea men inte mer.

Du hittar The Crow som: köpfilm

Betyg

För 25 år sedan skulle världen gå under – men den gjorde inte det

För 25 år sedan skulle världen gå under – men den gjorde inte det

Den kallades Y2K, milleniumbuggen. Ett problem i den programkod som styrde stora viktiga samhällssystem, sjukhus, banker, militären, de stora bolagen, kommunerna och länder. Alla var drabbade och gjordes ingenting så kunde samhället så som vi kände till det då gå under.

Buggen i sig var inte särskilt tekniskt avancerad men den hotade likafullt att slå ut hela samhällen, städer och länder på slagen 24.00 mellan 199 och år 2000. När de här stora centrala datorsystemen byggdes och utvecklades var minnesutrymme dyrt, mycket dyrt och datorer var stora tingestar som, fyllde hela hus. För att spara pengar och minne skrevs årtal med två siffror – 1999 blev 99. Naturligtvis insåg alla problemet men ingen räknade med att de här stora systemen skulle rulla över milleniumskiftet.

Domedagsprofeterna

Så åren innan år 2 000 hade domedagsprofeterna, teknikhatarna, månglarna, prepparna och de som såldes ormolja bråda dagar. Alla visste vad som skulle hända och det såldes allt från skyddsrum till överlevnadskurser medan teknikbranschen jobbade pop att lösa problemet.

I medierna tävlades det i undergångshistorier – när ett kärnkraftverk i USA testade sina system så slogs ventiler av som inte fick slås av, utan att systemen meddelade det. Ett reningsverk fick städa i tre dagar sedan deras bassänger med skitigt vatten flödat över när de testade sina system. Det fanns gott om skräckhistorier, flygplans skulle ramla rätt ned i backen, patientjournaler skulle försvinna, folk på intensivvårdsavdelningar skulle dö. För att inte tala om alla militära system som skulle starta krig av sig själva.

Kurser

Så här höll det på, åren innan nyårsafton 1999 närmade sig. Du kunde köpa kurser, gå på föreläsningar och det arrangerades stora mässor med allt för överlevnad. Folk sålde allt de hade och flyttade ut på landet, köpte bondgårdar för att överleva samhällskollapsen. Vi inom databranschen fortsatte att tvätta kod, lägga titt utrymme för två siffror, testade kodslingor, testade system och började stegvis inse att det här skulle vi nog faktiskt klara.

Allt arbetat kostade ofantliga  pengar, jättebelopp men kom då ihåg att samma system hade sparat enorma belopp unde de år som de varit i drift. Notan kom nu, lite i efterhand.

Vad hände?

Så vad hände då, på morgonen den 1 januari?

Inte mycket, ett taxisystem brakade samman, några sjukhus fick problem och fick gå över till manuella rutiner. Några affärssystem kraschade och det var störningar här och var men ingen systemkollaps.Under alla de här åren har jag funderat på en sak – hur kände sig alla de där som sålt allt de ägde, flyttat ut på landet när de vaknade upp och insåg att allt var som vanligt, på det hela taget.