av Mikael Winterkvist | sep 28, 2024 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 2 minuter
Det känns som att du har sett La Maison förut. Det är en som blandning av Sucession, Yellowstone och alla andra filmer och tv-serier om en dyslektisk familj som slåss om pengar och makt. La Maison utspelar sig i modevärlden och allt skulle ha kunnat vara alltför välbekant men historien tar en vändning som gör att den drar iväg i ett lite oväntat håll.
La Maison startar annars lite väl förutsägbart. Lite som ett experiment så skrev jag ned vad jag trodde att serien skulle innehålla innan jag startade det första avsnittet.
- Egotrippad modeskapare som tror sig vara ett geni och som behandlar omgivningen som skit
- Lojal medarbetare som fungerar som grundbult, som håller samman allt och som får narcissisten att faktiskt fungera
- Släkting som intrigerar, konspirerar för att roffa åt sig lite mer makt och pengar
- Folk som ligger med varandra bakom ryggen på varandra
Mycket riktigt – allt det där finns i La Maison men som sagt, precis när du funderar på om du ska slå av, om du faktiskt har sett allt förut bara i annan form så drar historien iväg i ett lite oväntat håll. Det är också räddningen.
Genren
Jag har personligen svårt för hela genren och fick nog efter något enstaka avsnitt av Succession. Stenrika människor som inte kan få nog, som hela tiden ska ha mer makt och pengar är tröttsamma i längden. Det är inte bara tröttsamma utan också på alla sätt förutsägbara, enfaldiga, tomma människor som försöker att fylla hålet i sin själ med pengar och makt. Det fungerar naturligtvis inte därför att det aldrig har fungerat och aldrig kommer att fungera.
Nu har La Maison fler bottnar än så, dessbättre och serien tar sig vartefter det stora modehuset utmanas av nya krafter, nya viljor som ser på modevärlden på ett helt annat sätt.
Du hittar La Maison på: AppleTV+
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 28, 2024 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 2 minuter
Brad Pitt är superstjärna och tillhör Hollywoods A-lag. George Clooney är om möjligt en ännu större stjärna och han tillhör absolut Hollywoods A-lag men inte ens dessa två kan göra underverk med manus som inte riktigt håller hela vägen.
Margret (Amy Ryan), åklagare i New York, har en död, misstänkt prostituerad unga man på sitt svindyra hotellrum. Hon borde absolut inte befinnas sig i den situationen så hon ringer ett telefonnummer till en professionell fixare – en Wolf. George Clooney anländer och lovar att fixa allt.
Mitt inne i arbetet med att säga så anländer Brad Pitt, som hotellets ägare har ringt. Han är också professionell fixare och en Wolf.
Upplägg
Så här långt ett möjligen inte särskilt originellt upplägg men ändå – två superstjärnor i en och samma film, det borde fungera. På hotellrummet hittas sedan narkotika, oklart vem, det tillhör, och det förmodade liket vaknar efter ett tag vilket betyder att ett enkelt städjobb inte alls är så enkelt längre.
Ramen, historien, skådespelarna är på plats och som sagt – det borde fungera men det gör det bara hjälpligt. Jag vet inte om det är Jon watts regi som gör att det hackar, tar sig fram på kryckor ibland eller om det är manuset, eller båda. Hur som helst så har Jon Watts regisserat, och skrivit manus.
Dialogen brister och det handlar lite för mycket om Clooney är för gammal och sen slängs det käft om vem som är smartast och använder bäst metoder. Så här håller Clooney och Pitt på alldeles för länge , ör du som åskådare har för länge sedan räknat ut att de borde samarbete istället för att bråka.
Skjuts
Det skjuts lite grand, det körs bil med skrikande däck, det jagas och så skjuts det lite till men det blir liksom inte så mycket roligare än så. Det är naturligtvis snyggt förpackat, påkostat och på alla sätt ett hyggligt hantverk men det blir bara godkänt, och bara mycket knappt godkänt för Wolfs.
Du hittar Wolfs på: AppleTV+
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 22, 2024 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 2 minuter
Det är verkligen Colin Farrell, den irländska stjärnan i huvudrollen men du kommer inte att känna igenom honom i rollen som Ozwald ”The Penguin” Cobblepot. Det du möter är en stor, fet, italiensk ärkeskurk med hela ansiktet fyllt med ärr och med en märklig gång som gett honom namnet – The Penguin.
The Penguin i Danny DeVitos skepnad var en färgglad liten clown. När Colin Farrell gör samma skurk så är det verkligen ondskan själv i form av en mer traditionell gangster som till varje pris tänker bygga upp sitt eget brottsimperium. En ärkeskurk som slår sig fram, som mördar, kidnappar och skrämmer sig uppåt i den brottsliga karriären.
Tidsmässigt
TV-serien startar, tidsmässigt, kort efter slutet av den senaste filmen om Batman, Matt Reeves långfilm från 2022 med Robert Pattinson i huvudrollen, där Gotham hemsöks av Gåtans terrorbomber. Tanken med tv-serien är att fylla ut tomrummet fram till dess att film nummer två kommer i oktober 2026.
The Penguin är mer en traditionell maffia-historia än en berättelse om superhjältar och precis som Soprano, Maffiabröder, Gudfadern och alla andra filmer och tv-serie i genren så handlar det om brott, pengar och makt. Vid sidan av Collin Farell så briljerar även Cristin Milioti i rollen som Carmine Falcone – dotter till den gangsterboss som Pingvinen har mördat för att komma åt ytterligare ett territorium och göra sig av med en konkurrent.
Skogstokig
Hon är inte tokig, hon är fullständigt och komplett skogstokig och det kommer inte som någon överraskning att hon just skrivits ut från mentalsjukhuset i Gotham. Till saken hör att hon är seriemördare, också.
The Penguin har alltså mördat hennes far och inledningsvis så blir de av förklarliga orsaker varandras fiender – för att sedan slå sig samman därför att det ger dem möjligheter att slå ut konkurrenter.
The Penguin betygssätts inte då det bara finns ett avsnitt att se på: Max
av Mikael Winterkvist | sep 21, 2024 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 3 minuter
De flesta av oss normalt funtade, levande och existerande människor har någon gång sagt något dumt, opassande och högst sannolikt kränkande, sårande och oförskämt. Vi kanske har dragit ett illa valt skämt som vi inte borde ha dragit. Vi har alla gjort bort oss, rätt och slätt.
I vårt modern samhälle med sociala medier övervakas vi hela tiden och är vi kända, har någon slags position så förväntas vi uttryckta oss korrekt, alltid och hela tiden. Vi får inte bli förbannade, kasta ur oss några förflugna ord Buch fan ta den som skämtar på ett opassande sätt eller i ett opassande sammanhang.
Ett:
– Äh, fan det var där dumt, jag ber om ursäkt.
Fungerar inte alls. Vi vill se huvuden rulla, någon måste absolut avgå i ett samhälle där alla som har något att säga till om måste vara en slags helgon.
Du kan gå från att vara hjälte till en paria på 1-2 inlägg i sociala medier och sedan ställs frågan om du ska få kicken, avgå eller rullas i fjädrar och tjära.
Programledare
Douglas Bellowes (Hugh Bonneville) när programledare, en av landets mest kända och på en fest där han druckit lite for mycket så drar han ett skönt, som han inte borde. Dagen efter kommer han inte ihåg det han sagt men det postas ett inlägg på Twitter där han blir påmind – inte vad han sagt utan att han dragit ett opassande skämt. Sedan är snöbollen i rullning.
Kollegan, Madeleine, (Karen Gillan), dras in i den verbala pajkastningen och frågan är om hon stöttar eller är beredd att kasta kollegan under bussen för att stärka sin position i tv-huset.
Douglas Is Cancelled är en komedi om cancel-kulturen, överdrivet nervösa beslutsfattare, rivalitet och misstänksamhet – och som sagt – sociala medier.
Pricksäkert
Det är välspelat, bitskt och lika elakt som pricksäkert men tv-serien i fyra avsnitt har en svaghet – den byter skepnad mitt i, ungefär efter två avsnitt. Fån att vara en tv-serie som har backat ut från händelserna och som visar saker i ett större perspektiv så går alla inblandade in i ett mindre rum, och stänger dörren bakom sig. TV-serien som startar med att utspela sig i en tv-studio blir plötsligt mera intim och landar i hotellrum, kök, vardagsrum och i betydligt mindre sammanhang. Douglas Is Cancelled förvandlas till ett kammarspel med en allvarligare botten med klara kopplingar till #metoo.
Humorn blåser bort och allt blir plötsligt allvarligt, och inget fel i det men det känns om att två avsnitt hör till en gren medan de andra två ingår i en annan tv-serie.
Trots det – ämnet är viktigt, både #metoo och cancel-kulturen och det är välgjort, välspelat och sevärt. Det splittrade intr4ycket drar dock ned betyget ett snäpp-
Du hittar Douglas Is Cancelled på: SkyShowTime
Betyg
av Mikael Winterkvist | sep 15, 2024 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 2 minuter
Jag har sett Vita Huset, The West Wing flera gånger, hela serien, alla säsongerna. Jag har sett The News Room flera gånger och huvudsakligen av ett enda skäl – Aaron Sorkins briljanta dialog. Madam Secretary av Barbara Hall håller nära nog samma höga klass både vad gäller dialogen och handlingen.
Madam Secretary gick på CBS från 21 september 2014 till 8 december 2019, totalt 120 avsnitt sändes, som sagt skapad av Barbara Hall, med Morgan Freeman och Lori McCreary som exekutiva producenter. Téa Leoni spelar Elizabeth McCord, en före detta CIA-analytiker och professor i statsvetenskap som utses till USA:s utrikesminister efter hennes föregångares död i en något mystisk flygolycka.
Djup
Det ska sägas direkt att Madam Secretary saknar det djup och det djupa politiska insikt som Aaron Sorkin besitter men kom också ihåg att Sorkin är genial och det är ont om genier som bekant. Det är däremot inte ont om enskilda som kallar sig genier men det är en helt annan diskussion så den lämnar vi direkt. Madam Secretary är just därför inte en lika bra tv-serie men den är bra, till och med mycket bra. Den stora skillnaden är att här handlar det i huvudsak om utrikespolitik. I The West Wing finns en hel del inrikespolitik som bekant. Madame Secretary innehåller också en del dramatiska händelser, för att krydda historien, som gränsar till vad som får anses vara mindre sannolika – det finns en konspiration i botten som tv-serien återkommer till, bland annat. Det är mindre än inblick i amerikansk politik och förvaltning och mer en dramatisk thriller för att uttrycka det enkelt.
Utmärkt
Tea Leoni är utmärkt i rollen som utrikesminister liksom hennes make Tim Daly som Henry McCord, teologiprofessor. Med två döttrar och en son så ska deras respektive karriärer balanseras med ett familjeliv. Vilket inte så sällan krockar med bådas och med rollen som utrikesminister i synnerhet.
Du hittar alla sex säsongerna på: SkyShowTime
Hade det nu inte varit för att CBS blockerat länkning av trailers för tv-serien så hade det funnits en trailer här.
av Mikael Winterkvist | sep 15, 2024 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 2 minuter
James Buster Douglas hade ett rykte om sig att ge upp i matcher. Ett rykte som eldades på av Don King, Mike Tysons manager. Matchen, med tre bälten på spel, fick arrangeras i Japan för hemma i USA ville ingen betala för matchen som alla boxningsexperter var eniga om skulle avgöras tidigt, på knockout och det var utan minsta tvekan James Buster Douglas som skulle slås ut.
Douglas däremot hade helt andra planer. Han kom till Tokyo, Japan med en plan och han var inställt på att boxas och möta Tyson med ett vasst vapen, en snärtig, rapp jabb. Redan i den första ronden stod det klart att den här matchen skulle Mike Tyson inte klara av enkelt. Douglas hoppades inte på tur, ett lyckosam slag – han hade en genomtänkt plan. I den femte ronden började Tysons ringhörna inse allvaret. James Buster Douglas inte bara skickade in jabbar rätt igenom Tysons försvar, han träffade allt oftare med långa svepande högerslägga och Tysons ena öga började att muras igen. Nu gick det upp för Tysons ringhörna att de var på väg att förlora hela matchen, alla bältena mot en boxare som klev in i ringen med oddsen 42-1 – mot sig.
Åttonde ronden
I den åttonde ronden, den 11 februari 1990, träffade Tyson med en uppercut och allt såg ut att sluta som vanligt med en utslagen motståndare och seger på knockout. Nedlagning kom dock sent i ronden med bara sekunder kvar. Douglas kom upp, klarade räkningen och hans ringhörna jobbade frenetiskt för att få i honom i dugligt skick till den nionde ronden. Douglas kom inte bara ut i dugligt skick – han kom ut för att snabbt vända tillbaka matchen och i den tionde ronden satte han samman en serie slag som sände Tyson ned i canvasen för den första räkningen gången i hans karriär. En klart dimmig Tyson ligger och letar efter sitt tandskydd, hittar det och räknas ut. Boxningsvärlden har just bevittnat en av de största skrällarna, sensationerna någonsin.
Det här är en dokumentär från ESPN, sportkanalen och det är James Buster Douglas som är i fokus.
Disney+ – 42-1
