Taggen 56: Vi har befogenheter som andra inte har

Taggen 56: Vi har befogenheter som andra inte har

Tid för att läsa: 2 minuter

Efter att ha blivit överkörd av SÄPO:s representant så var resten av genomgången en formalitet. Bolaget gick i stort med på allting, hela planen i alla sina delar.

I slutet av mötet kallades bolagets ekonomichef in.

– Det vi ska berätta för dig nu är sekretessbelagt med högsta skyddsklass och hela ärendet ska hanterar med högsta prioritet, inledde Jakobsson, sedan ekonomichefen hunnit att samla sig efter att ha känt igen Sommargren i ett sammanhang som knappast kunde anses som väntat.

Sommargren hade bara nickat mot ekonomichefen helt kort, liksom för att bara bekräfta att de hade träffats förut.

Jakobsson drog sedan hela planen i alla de delar som det ansågs att ekonomichefen hade behov att veta. Hur de kommit över informationen, vad de visste i detalj, hade de inte berättat.

– Men är det här verkligen lagligt, måste vi inte informera ägarna, invände ekonomichefen,  något lamt när han upptäckte en yngre, blond man med tunna glasögon vid konferensbordets kortsida en bit bort i rummet.

Mannens stålhårda blick gjorde att ekonomichefen sänkte rösten i slutet av sina frågor.

– Denna operation sker inom ramen för SÄPO och vi har befogenheter som andra inte har, svarade den yngre mannen helt kort.

Ekonomichefen insåg direkt att alla försök till invändningar bara skulle irritera sällskapet och hans egen VD satt helt tyst så han följde chefens exempel.

– Det är extremt viktigt att den journalist som du kommer att träffa och som du ska lämna över de här uppgifterna till inte misstänker något. Han ska tro att du är en missnöjd anställd, en visselblåsare som vill hämnas på bolaget. Därför kommer vi att iscensätta en runda med befordringar där du kommer att förbigås. Det kan betyda ett visst obehag för dig som person då det kommer att se ut som att en av dina medarbetare passerar dig på karriärstegen. Det får du leva med, avslutade Jakobsson.

– Får man fråga vem?, frågade ekonomichefen.

– Vem tycker du minst om av dina medarbetare, någon du har haft en öppen och känd konflikt med, frågade Sommargren.

– Ja, funderade ekonomichefen, och drog på svaret medan han funderade.

– Det skulle nog vara Sara Larsson, vi hamnade på olika sidor när vi skulle byta affärs- och ekonomisystem. Det hettade till flera gånger i gruppen som hanterade inköpet, svarade ekonomichefen efter någon minuts funderande.

– Då blir det hon som kommer att gå förbi dig och bli din chef.

Ekonomichefen reagerade som om någon kastat en spann iskallt vatten över honom. 

– Men är det verkligen nödvändigt försökte han invända.

– Svar ja, svaret kom blixtsnabbt från konferensbordet kortsida.

– Men vad händer när allt det här är över då?, frågade ekonomichefen oroligt.

– Du, det är verkligen inte en fråga för den svenska säkerhetspolisen, svarade den yngre mannen, reste sig upp, samlade ihop sina papper och anteckningar för att markera att nu var mötet över .

– Vi kommer att kontakta dig för ett möte och en genomgång av hur det här ska genomföras. Är det uppfattat?

– Ja, svarade ekonomichefen, tyst.

Tagen 55: Morgonstånd, det var fan i mig inte igår

Tagen 55: Morgonstånd, det var fan i mig inte igår

Tid för att läsa: 3 minuter

Det blev aldrig pinsamt, utdraget eller obekvämt. De hade vaknat, sida vid sida efter att ha älskat hett och intensivt, somnat i varandras armar – vaknat på varsin sida sängen. 

Precis när han låg där och funderade på hur han skulle komma ur situationen, för han visste verkligen inte vad han skulle säga så hoppade Veronica upp hur sängen, gled förbi det soligt upplysta fönstret och gav honom en tydlig siluett av den kropp som han hållit i bara några timmar tidigare.

– Upp med dig nu. Jag är hungrig.

Hon ryckte täcket av honom och styrde sedan stegen mot hallen, och mot trapporna som skulle ta henne ned i det stora lantliga köket.

Han låg kvar ett kort tag som för att försöka låta situationen sjunka in så att han skulle kunna greppa den, få tag i de senaste dagarnas händelser som hade ryckt upp honom med rätterna, skakat om honom på ett sätt som gjorde att han var lika delar osäker som förvirrad.

Det gick inte att riktigt omfamna hela det här med Veronica; av alla på redaktionen så såg det faktiskt ut som att hon valt honom. Det senare gjorde honom ytterst osäker för efter en utdragen, smärtsam skilsmässa där han hela tiden fick veta att han var en synnerligen trist och tråkig typ så var hans självförtroende inte spå topp och det hade inte förbättrats av nästan åtta år av vad som utan tvekan var ett slags celibat.

Inga kvinnor, bara arbete, för många cigaretter, för många glas med whiskey, för många långa resor. För mycket av allt, utom kvinnor.

Han hade funderat på charterresor men insåg att det ju inte fanns någon som helst garanti att det fanns några singlar, kvinnor med på en resa till solen. Med hans tur så skulle det säkerligen bara vara representanter för PRO eller barnfamiljer.

Ålandskryssningar kändes mer än lovligt desperat och visst det hade dykt upp en och annan kvinna under åren på någon FOJO-kurs eller andra utbildningar som tidningen skickat honom på men Tage Thuresson var amatör redan innan han träffade Inger och tilltufsad efter skilsmässan så var han inte bara amatör när det gäller kvinnor; han var en amatör med dåligt självförtroende och såna kan inte läsa av signaler. Så även om kvinnor intresserade sig för honom så fattade Taggen aldrig att så var faller och även om han vid vid några tillfällen tyckte sig kunna läsa av signaler åt det hållet så trodde han inte på sig själv.

Varför skulle en kvinna vara intresserad av honom?

En medelålders lätt överviktig, rökande man som föredrog att dricka whiskey ensam istället för att ragga på krogen.

Taggen dömde ut sig själv, begravde sig i arbete, undvek i stort sett de flesta ställen där det skulle ha ökat hans chanser att träffa en kvinna och så hade han gjort det i alla fall.

– Frukost, ropade Veronica nerifrån köket och det var inget konstaterande utan en order att skyndsam inställa sig.

– Ja, jävlar i mig, utbrast Taggen för sig själv, hoppade upp ur sängen, rättade till de urtvättade shortsen som tjänstgjorde som pyjamasbyxor, rättade till morgonståndet och begav sig med för att få i sig lite mat.

Morgonstånd, tänkte Taggen med an han gick nedför trapporna, det var fan inte igår.

Taggen 54: Med hänvisning till, rikets säkerhet så föreslår jag att du håller käften och lyssnar

Taggen 54: Med hänvisning till, rikets säkerhet så föreslår jag att du håller käften och lyssnar

Tid för att läsa: 3 minuter

De hade kontakta företaget via en bekant inom den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, och när den delen av det svenska samhället ringer och ber om ett möte så städas de flestas kalendrar och mötet får överraskande och snabbt högsta prioritet.

På grund av kontaktvägen så hade Jakobsson och Sommargren varit tvungna att informera SÄPO om deras pågående ärende och utredning. Det fanns sedan flera år av kontakter, ett visst informellt protokoll som följdes – för att spara tid och energi.

Protokollet var enkelt – drog SÄPO sitt ärende, om det var den vägen informationen kom, så delgav de bara det som gruppen behövde veta – och detsamma om det var tvärtom.

Det var aldrig några diskussioner om vad som skulle göras, varför det skulle göras eller andra överväganden som gjordes. Båda sidor litade på den bedömning, de insatser som skulle göras och hur ett ärende skulle drivas vidare. Det var också nödvändigt därför att den ena sidan förväntades att följa svensk lag i varje enskil läge – den andra sidan tog genvägar och rundade gällande paragrafer mer än ofta.

För att samarbetet skulle fungera utifrån detta faktum så fanns det därför detta högst informella protokoll.

Sommargrens och Jakobssons grupp hade en utsedd kontaktperson som de kunde gå via när de behövdes och som de höll informerad om de utredningar som de drev och där det kunde komma att röra nationens säkerhet på ett eller annat sätt. I det här fallet så var det sannolikt att utländska hackare attackerade svenska bolag, noterade och privatägda bolag för att stjäla pengar. Det kunde inte uteslutas att det även stals viktig information, industrispionage och en del av bolagen var anlitade för att bygga skyddsrum, datorhallar och andra var underleverantörer till svenska militära projekt. En ny bandvagn fanns bland annat med plan den information som hackarna mycket väl hade kunnat komma åt. Problemet med digital information är att det inte alltid syns om filer har kopierats med allt sitt innehåll. Det enda som ibland blir kvar är loggfiler och sådana kan hackarna städa ut innan de låser och stänger efter sig.

Mötet bokades via SÄPO och den svenska säkerhetspolisen klargjorde också vilka de förväntade sig skulle vara med på mötet. 

Företaget hade mött upp, på exakt tid och med exakt rätt antal medarbetare med de föreskrivna positionerna. 

– Så här är det, inledde Sommaren och dig i stora drag utredningen, resultat, analyser och  nästan, men bara nästan allt, de hade kommit fram till.

– Så här ska vi göra, fortsatte Jakobsson, när Sommargren tystande och tittade på honom. Det var signalen för att nu lämnade han över.

– Så det som ska göras är att ni, som företag, ska gå igenom det som finns i den här mappen. Kontrollera alla grunduppgifter, se till att allt är korrekt och ni behöver knappast kontrollera uppgifterna om de pengar ni har blivit av med, för ni har blivit av med motsvarande 53 miljoner svenska kronor utslaget på 19 olika fakturor. Vi vet på ett ungefär vart pengarna har tagit vägen men tro inte för en sekund att ni kan få tillbaka en enda krona utan vår hjälp. De pengarna finns på konton i olika skatteparadis. Vill ni göra en polisanmälan så gör det, vill ni kontakta ert försäkringsbolag så gör ni det men det vi just nu har lagt fram för er är er enda möjlighet att kunna återse pengarna som försvunnit. Det innebär inga som helst garantier, vi kan lyckas men vi kan också misslyckas. Det styr inte vi riktigt men ni styr det ni ska göra och hur ni än vrider och vänder på det ni ska göra så får ni vackert räkna med att uppgifterna kommer att bli offentliga, att medierna kommer att intressera sig.

– Men det här är ju absurt, försökte bolaget VD invända men han han hann inte dra in andan innan SÄPOs närvarande representant reste sig upp, avbröt honom.

– Detta ärende har högsta prioritet och med hänvisning till rikets säkerhet så skulle jag råda dig att vara tyst och lyssna.

Sen satte sig den kostymprydde mannen med de tunna glasögonen ned igen, tystande vände upp hanen mot Sommargren som ett tydligt tecken att han nu kunde fortsätta sin föredragning.

Det var en osedvanligt tydligt och kraftfull demonstration av makt och pondus som fick till och med en rätt luttrad, gammal VD, som gått den långa vägen och som kunde sitt företag innan och utan att hålla käften. 

– Vi ska gillra en fälla och vi behöver er hjälp, avslutade Sommargren.

– Självfallet, svarade bolagets VD och vände sig mot SÄPO:s representant som inte rörde så mycket som en enda ansiktsmuskel.  

Taggen 53: En fix och ballonger i ett tak

Taggen 53: En fix och ballonger i ett tak

Tid för att läsa: 3 minuter

Dagen efter lite för många glas med whiskey samlades de igen. Nu i konferensrummet vid en whiteboard för att kunna kasta förslag, ideér och uppslag omkring sig i det som Jakobsson kallade för ballongmöten.

Ballongerna var imaginära, påhittade, och det var en liknelse om att skicka tupp en ballong, en idé, som på inga villkors vis fick skjutas ned, kritiseras eller kommenteras negativt. 

Den bild som målades upp var ett stort antal ballonger som samlades inne under taket i rummet, alla med ett snöre så att det gick att plocka ned dem, titta på ballongen och sedan kanske läggs till en eller två ballonger – utveckla idén.

Det betyder också att det fanns en rulle med snöre som den som pratade höll i. Det var belagt med hårda straff för den som avbröts eller som Gud förbjude, kritiserade det som nyss hade sagts.

Inför varje möte sattes straffet upp. Denna dag var det en lunch ute på Cirkus, Djurgården. En dyrare lunch som skulle svida i plånboken även för en välbetald säkerhetskonsult.

Alla mobiltelefoner lades i en hög – den telefon som ringde eller som plingade till resulterade i att ägaren åkte dit på efterrätten.

– Redo, frågade Sommargren när alla samlats.

Framme vid den stora vita tavla stod Jakobsson redo med ett knippe pennor i olika färger. Olika typer av förslag hade olika färger i ett rätt invecklat system som det kunde ta lite frid att lära sig. Idéerna rankades nämligen ur prioritetssynpunkt, vilket inte var detsamma som ett betyg utan en indikation på hur bråttom det kunde vara . Cedergren hällde ned sin tunna kropp i en kontorstol, Pettersson, betydligt rundare, rökare med en begynnande astma ramlde ned i en stor av samma fabrikat och utseende. Augustsson saknades.

– Han vabbar, svarade Petterssons när han såg att chefen ville ha svar på frågan var han var.

Detta första möte handlade om att sätta upp ett scenario där det skulle vaskas fram en visselblåsare som kunde läcka information till en hyggligt känd krönikör och skribent i databranschen.

De hade redan ett namn – ett noterat företags ekonomichef som var snövit förutom att han var lite väl glad i flaskan. Hans namn hade kollats upp grundligt och det fanns ingenting som pekade mot att karln kört för fort vid något tillfälle. Gift, tre barn, villa i förort och på alla sätta en etablerad medborgare.

Han skulle klara Tage Thuressons förmodade kontroll utan problem. En kontroll som de var övertygade om att Turesson skulle gröt och de var lika övertygad com att allt skulle gå bra därför att det som visselblåsaren skulle lycka faktiskt var helt sant. Bolaget hade förlorat pengar på en falsk faktura som planterats i ekonomisystemet.

De faktiska omständigheterna var alltså helt korrekta, likaså att bolaget hade försökt att dölja förlusten, inte hade kallat in polisen eller meddelat vare sig styrelse, huvudägare eller försäkringsbolaget

Utbetalningen hade bokförts helt korrekt och med största sannolikhet så hade bedrägeriet inte upptäckts vid en revision, i ett vanligt affärssystem och bokföringssystem. Nu hade bolaget inte ett standardsystem utan ett system försett med ett antal kontrollfunktioner. Bland annat så kontrollerades att alla återkommande fakturor betalades till samma bankkonton. När en faktura, från en känd leverantör lades upp för betalning så fylldes alla uppgifter i, automatiskt, och informationen plockades frun lagrade uppgifter.

– Där har vi kanske ett problem, frågade Sommaren efter det att en massa idéer bollats fram och tillbaka.

– Det ligger en fix i systemet. Svarade Jakobsson snabbt och gjorde ett med gest med handen som innebär – inga fler frågor, släpp ämnet omedelbart.

– Aha, en fix, kommenterade Cedergren som suttit tyst, helt tyst fram till nu 

Klart som fan att teamets nörd som var oduglig, helt oduglig i sociala sammanhang var den som skulle se och fatta vad som just hade hänt, tänkte Jakobsson för sig själv.

Ingen övrig i rummet tycktes dock ha uppfattat vad Cedergren hade sagt.

Taggen 52: En törstig ekonomichef blev deras första offer

Taggen 52: En törstig ekonomichef blev deras första offer

Tid för att läsa: 3 minuter

De hade kört fast, det vara bara att inse det. Skulle de närma sig Tage Thuresson så måste de göra det ytterst diskret. De hade samlat in uppgifter på olaglig väg, bedrivit en regelrätt utredning utan att vara vare sig poliser eller åklagare.

Hade Tage Thuresson det minsta innanför pannbenet så skulle hans första fråga vara hur de kommit över informationen. De sitter i de flesta journalisters ryggmärg – kolla källorna – kolla alla uppgifter och ta reda på var informationen kommer ifrån.

– Jag har en ide´, sa Sommargren plötsligt efter femte, eller sjätte whiskeyn.

– Låt höra, svarade Jakobsson och satte sig upp från halvliggande läge. Stora tjocka Chesterfield fåtöljer har den effekten på folk som dricker whisky när timmen är sen. Du sjunker ihop.

– Vi petar ihop allt underlag som om det kommer från en visselblåsare, styr alla spår till någon av oss, som får leka säkerhetschef på något av de här företagen som är indragna, eller så gör vi det båda, på varsitt bolag.

Sommargren gjorde en paus som får att få bekräftat att whiskyn inte hade dränkt alla hjärnceller i Jakobssons skalle.

– Fortsätt, sa Jakobsson kort.

– Vi serverar Thuresson allt och hoppas på att han tar kontakt med oss, sen tar vi det därifrån. Vi drar upp tydliga riktlinjer för att få med honom och få in honom så att vi kan kolla hans prylar, kolla vad han vet, om han vet något och allt ser ut som att det kommit inifrån bolagen.

– Ett krux bara, vi måste få bolagen med på detta.

– Det är ett problem men han kan kanske tänka sig att skriva typ ”ett känt svensk börsnoterat bolag”?

– Det där tror du inte på själv. Han är journalist. Klart som fan att han kommer att köra namnet. Han kommer att köra alla summor och alla namn, fastslog Jakobsson.

– Okej, men du och jag vet att det här borde ha varit polisanmält för länge sen. Ponera att vi kan få med bolaget på en polisanmälan, som publiceras i samband med publiceringen. Det måste ju bli offentligt förr eller senare.

– Det får bli ett noterat bolag då. De måste polisanmäla om de inte vill se hur huvuden rullar på nästa aktiestämma.

– Vilka känner vi i de här bolagen?

Bland de bolag som drabbats fanns ett större byggbolag, publikt noterat och Sommargren satt och tittade igenom bolagets senaste årsredovisning. En rätt trist samling siffror men som också bjöd en eventuell hackare på mängder av värdefull information.

På bild fanns hela styrelsen, med namn och allt och som om det inte räckte så även en sprängskiss med hur företaget var strukturerat tillsammans med ytterligare information. om ledande tjänstemän.

Genom att begära ut en offentlig årsredovisning så kunde en hackare skaffa sig en rätt bra bild av det bolag som han, hackare är företrädesvis män, behövde för att planera en attack.

Dessutom doldes ofta säkerhetsansvariga med en annan titel, som, som ansvariga för  avdelning som inte avsköljde vad det handlade om. I det här fallet så fanns det en IT-chef och alla med normalbegåvning insåg att säkerhetsansvaret vilade på hans axlar. 

Genom en offentlig handling så visste en hackare vilka som var nyckelpersoner inom bolaget och resten var en barnlek. Begär ut personnummer på alla i styrelsen, ta reda på var de bor, vilka intressen de har, vilka båtar de äger, vad husdjuren heter och vad barnen heter. Tillsammans med bilarnas registeringsnummer och namnen på mamma och pappa så går det att peta ihop en rätt diger lista på tänkbara lösenord – för att logga in med närmast garanterat hög accessnivå. Sport – hockeylag, fotbollslag var också påfallande ofta förekommande i lösenord.

Allt sammanställt och ihopplockat med stöd av den svenska offentlighetsprincipen.

– Honom känner jag, ropade Sommargren till.

Han pekade på bolagets ekonomichef.

– Vi var på samma konferens i Östersund för några år sedan. Törstig jävel, jag fick bära upp honom på rummet.

En ekonomichef som tittade för djupt i flaskan lät som ett utmärkt första offer i deras plan. 

Taggen 51: Det var fan inte bättre förr men enklare

Taggen 51: Det var fan inte bättre förr men enklare

Tid för att läsa: 3 minuter

Sommargren och Jakobsson satt ensamma kvar på kontoret. Thelonious och hans medarbetare hade plockat ihop sina saker och lämnat dem. Nu var de kvar med en rad beslut som måste fattas och underlaget var allt annat än lagligt.

Framför sig hade hade de exakta utdrag ur loggfiler som visade när hackaren hade slagit till. Varje tidpunkt var också utmärkt i en handskriven loggbok där Theolonius hade skrivit in mer information om vad hackaren, eller hackarna hade gjort.

– Är det inte jävligt typisk att killen som tar sig genom brandväggar likt en varm kniv genom smör skriver sina rapporter för hand, analogt, sa Sommargren när de suttit tysta en stund.

– Paranoid så det nästan slår över, funderade Jakobsson.

– Samtidigt jävligt smart. Det finns bara en kopia, inga digitala kopior och låser vi in den här loggboken i ett stensäkert kassaskåp så kommer det bli jävligt svårt att komma åt informationen.

– Du vet Thelonius har ju jobbat åt den militära säkerhetstjänsten i en massa år. De gör så, militären. Utskrifter från skrivmaskin eller handskrivet, en enda kopia på paper som kan låsas in.

– Jo, inte fan har utvecklingen gjort det lättare. Förr när någon förskingrade pengar så var det kamrern och honom hittade hängandes på vinden efter ett självmord som skulle befria honom från omgivningens skam. Då var alla böcker analoga. Det var fan inte bättre förr men enklare, konstaterade Jakobsson.

– Du fattar att vi har ett problem?, frågade Sommargren och insåg med ens att frågan var minst sagt onödig.

Jakobsson insåg till fullo att hur de än gjorde nu, vilka beslut de än fattade så rörde de sig inte längre i juridikens tassemarker, i någon slags gråzon där det gick att diskutera om saker och ting var lagliga eller inte. I stort sett alla information som Thelonious grupp samlat in hade samlats in på olagligt sätt. Till råga på allt så var en representant för en yrkesgrupp som hade som jobb att vara misstänksamma och frågvisa, en journalist, indragen och skulle de komma vidare i sin utredning så var de förmodligen tvungna att ta ett snack med Tage Thuresson och de var tvungna att kolla igenom hans elektroniska saker, dator och mobiltelefon.

Den som nu tror att en journalist ger upp sin mobiltelefon och sin dator hur som helst tror fel. Fullständigt fel därför att i båda dessa så kan källor finnas, kontakter, läckor och enskilda som åberopat källskydd. I det läget så kommer alla journalister utan undantag att vägra att ha med polisen att göra. Dessutom har de flesta svenska tidningar råd med gräddan av advokater och kan en journalist inte krångla till det och stoppa en utredning så kan deras advokater det.

De kunde inte heller påräkna någon hjälp av åklagare, inte ens om de mörkade hur de fått informationen. Det finns ingen åklagare som plockar in en svensk journalist och tar dennes dator och mobiltelefon i beslag snart sagt oavsett vilket brott de kunde handla om. Mord då möjligen men det förutsatte att journalisten var mördaren.

Tage Thuresson hade inte mördat någon. Hans resor hade sammanfallit med det en extremt skicklig hackare hade hittat på i den digitala världen. Frågan var nu om hackaren hade tagit vägen via Thuressons elektroniska prylar, om det kunde finnas spår och ledtrådar i dem och i så fall hur de skulle kunna få titta igenom all information.

– Du, en tanke slog mig, sa Sommargren plötsligt.

– Vad, frågade Jakobsson snabbt.

– Ponera att den vi letar efter vet vem Tage Thuresson är och att han valt just Thuresson för detta därför att han vet att de som ska försöka utreda saken kommer att köra skallen i svensk grundlag och det svenska grundlagsskyddet för tredje statsmakten.

Det senare, tredje statsmakten, var journalister.

– Du menar att han medvetet valt en journalist för att det ställer till det för oss?

– Ja, exakt.

– Vad var det Thelonious sa, ”det här är en marigt jävel”?