av Mikael Winterkvist | mar 24, 2023 | Nätfrihet
Den amerikanska kongressen kallade till sig TikToks chef Shou Zi Chew, som frågades ut under nästan fem timmar – utan att lyckas att lugna eller övertyga politikerna om att den kinesiska sociala plattformen inte samlar in information om amerikanska användare och inte är det kommunistiska kommunistpartiets förlängda arm.
Shou Zi Chew ägnade mycket tid åt att berätta om och förklara vad Project Texas är inom bolaget. Det är ett projekt där amerikanska användares data ska lagras i datacenters i Texas under överinseende av Oracle. Det är datalagring som TikTok hoppas ska lugna oroliga amerikanska politiker och lagstiftare men Shou Zi Chew tvingades att medge, på direkta frågor, att projektet inte är färdigt, att kinesiska tekniker, i Kina, fortfarande har tillgång till amerikanska användares data.
Bytedance
Shou Zi Chew försökte också distansera TikTok från ägarna, den kinesiska jätten Bytedance, utan att lyckas då det faktiska förhållandet är att Bytedance faktiskt äger av TikTok. Inledningsvis så ville Shou Zi Chew inte svara på om han äger aktier i Bytedance men medgav till slut att så är fallet.
Under det fyra och en halv timme långa förhöret så slog Shou Zi Chew sällan tillbaka mot politikerna eller de lagar som de har fatta beslut om men det fanns tillfällen då han slog tillbaka:
När han tillfrågades om TikToks användning av användardata, sa han: ”Med all respekt, amerikanska företag har inte en bra meritlista med data … Titta bara på Facebook och Cambridge Analytica.”
Vice
av Mikael Winterkvist | mar 10, 2023 | Nätfrihet
Under förra året sattes ett nytt mörkt rekord – 35 regeringar stängde ned Internet 187 gånger under året, den högsta siffran sedan mätningarna startade 2016.
De flesta nedstängningar har sin grund i protester, konflikter och anklagelser om kränkningar av mänskliga rättigheter. Indien pekas i rapporten ut som ”den största syndaren” med minst 84 avbrott under 2022. De flesta i regionerna Jammu och Kashmir som länge präglats av politisk instabilitet och oroligheter.
Iran
Iran stängde ner internet 18 gånger i samband med protester mot regimen och Myanmar som genomförde 7 nedstängningar av sitt Internet. Rysslands militär använde digitala attacker för att stänga ned Internet i Ukraina 22 gånger under året.
The Guardian
av Mikael Winterkvist | mar 5, 2023 | Nätfrihet
En rad kritiska rapporteringar gällande oljebolags-lobbyister har fått avpubliceras sedan medierna som publicerat dem fått falska anmälningar om upphovsrättsbrott och påståenden om att andra äger rätten till texterna.
Texterna har sedan kunnat publiceras igen sedan äganderätten, upphovsrätten kunnat fastställas men det har inneburit att flera rapporter om presidenten för Ekvatorialguineas son, Gabriel Mbaga Obiang Lima, och hans nära medarbetare, den kamerunske affärsmannen och advokaten NJ Ayuk har fått avpublicreras under en tid.
Fem artiklar
Minst fem sådana artiklar har fåtts avpubliceras en period sedan det riktigast falska falska upphovsrättsanspråk enligt Organized Crime and Corruption Reporting Project (OCCRP). Anspråken – som felaktigt hävdar äganderätten till texterna – har gjorts av okända individer enligt US Digital Millennium Copyright Act (DMCA), en lag som är avsedd att skydda upphovsrättsinnehavare.
Det finns en process, som här missbrukas, vilken leder till att texter kan avpubliceras i flera veckor medan upphovsrätten fastställs. Enligt amerikansk lag kan författare som anser att deras innehåll har stulits få det materialet ”borttaget” genom att utlösa en formell juridisk process mot de webbservrar som är värdar för materialet.
Oklart
Det är oklart vem som ligger bakom de flaska anmälningarna men alla har kritik av NJ Ayuk, även känd som Njock Ayuk Eyong, är VD för den afrikanska advokatbyrån Centurion Law Group och grundaren av African Energy Chamber (AEC) som gemensam nämnare. NJ Ayuk är också en uttalad förespråkare för oljeindustrin i Afrika. Herr Ayuk har även en nära relation med andra personer som nämnas i de aktuella texterna, Gabriel Mbaga Obiang Lima. Obiang Lima var Ekvatorialguineas minister för gruvor och kolväten fram till en ny regeringsombildning.
av Mikael Winterkvist | mar 3, 2023 | Nätfrihet
Rysslands internetövervakningsbyrå Roskomnadzor varnar för använda att använda utländska privata meddelandeapplikationer i ryska myndigheter och statliga myndigheter – en ny lag som förbjuder detta har nämligen trätt i kraft.
Lagen är ”Om information, informationsteknologi och informationsskydd”, särskilt del 8-10 i artikel 10, som förbjuder ryska myndigheter att använda system för informationsutbyte som ägs av utländska enheter.
Förbjudna
en rad kinda appar och tjänster förbjuda – däribland: :
- Discord – Spelfokuserad VoIP och social plattform för snabbmeddelanden baserad i San Francisco, USA
- Microsoft Teams – Amerikansk affärskommunikationsplattform.
- Skype for Business – Microsoft-ägd företagsapp för snabbmeddelanden och videokonferenser.
- Snapchat – Amerikansk app för snabbmeddelanden och plattform för tillfällig datautbyte.
- Telegram – Dubai-baserad end-to-end krypterad (valfri) kommunikationsapp, blockerad igen i Ryssland mellan april 2018 och juni 2020.
- Threema – End-to-end-krypterad säker messenger-app med huvudkontor i Schweiz.
- Viber – VoIP- och snabbmeddelandeapp som ägs av ett japanskt teknikkonglomerat sedan 2017.
- WhatsApp – Facebook-ägd end-to-end krypterad snabbmeddelanden och VoIP-app.
- WeChat – kinesisk app för snabbmeddelanden, sociala medier och mobilbetalningar.
Notera att Zoom, Signal och iMessage inte finns med på listan.
av Mikael Winterkvist | mar 3, 2023 | Nätfrihet
I höst så inför Frankrike nya lagar som kräver att webbplatser med vad som kan anses vara ett vuxet innehåll ska införa en ålderskontroll. Lagreglerna omfattar bland annat porrsajter och sociala medieplattformar med åldersgränser. De nya reglerna införs trots att de egna rådgivarna och experterna sagt att ålderskontroller ute på nätet inte fungerar.
Den franska tillsynsmyndigheten, CNIL, har granskat, analyserat och gått igenom ålderskontroller ute på nätet och slutsatsen är entydig:
The CNIL has analysed the main types of age verification systems in order to clarify its position on age verification on the Internet, particularly on pornographic sites for which such verification is mandatory. It specifies how such publishers could fulfil their legal obligations. However, CNIL finds that such current systems are circumventable and intrusive, and calls for the implementation of more privacy-friendly models.
I översättning:
CNIL har analyserat huvudtyperna av åldersverifieringssystem för att klargöra sin ståndpunkt om åldersverifiering på Internet, särskilt på pornografiska webbplatser för vilka sådan verifiering är obligatorisk. Den specificerar hur sådana förlag kan uppfylla sina rättsliga skyldigheter. CNIL finner dock att sådana nuvarande system är kringgående och påträngande, och efterlyser implementering av mer integritetsvänliga modeller.
Konstaterar
I korthet så konstaterar CNIL att ålderskontroller inte fungerar, är lätta att runda och ta sig förbi. CNIL anser också att den här typen av kontrollera gör mer skada än nytta och att de är ett intrång i den enskildes integritet och rättigheter. Slutligen – de fungerar inte.
Det socialademokratiska kvinnoförbundet har efterlyst samma regler och samma lagstiftning här i Sverige.
Porrfilter på nätet har aldrig fungerat och kommer aldrig att fungera
Forskare konstaterar att porr-filter inte fungerar
av Mikael Winterkvist | feb 19, 2023 | Nätfrihet
Organisationen S-kvinnor vill ha en åldersgräns för porr på nätet och vill att Sverige fler efter Frankrike som kommer att inför en åldersgräns och krav på verifiering på porrsajter, ett slags porrpass.
Frankrike vill införa ett så kallat porrpass för att hindra barn från att kunna ta del av porr på nätet. Från och med i höst kommer det att krävas en åldersverifiering via vad som liknar ett bank-id för att komma in på sajterna. Det vill nu S-kvinnor se att det införs även i Sverige.
– Vi ser en problematik idag som innebär att barn har tillgång till grov våldsporr på nätet helt utan reglering. Och det kryper ner i åldrarna. Studier visar att genomsnittsålder för debut på de här ganska grova porrsidorna är 12 år i Sverige idag, säger hon till TV4 Nyheterna.
Debattartikel
Kravet på nya lagstiftning och ett porrpass framförs i en debattartikel i Göteborgs Posten:
I 30 år har vi låtit lagstiftningen släpa efter när det gäller att anpassa samhällets existerande lagar till nätet. Grova sexuella våldsskildringar är redan förbjudet i lag. Lagstiftningen måste uppdateras och säkerställa att de bilder som samhället har beslutat att skydda barn ifrån även ska gälla i den digitala världen. ”2023 är slutet för barns tillgång till nätpornografi” är budskapet från den franska regeringen. Låt det även gälla Sverige. Lyssna på barnen, skydda barn från pornografi på nätet.
Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor
