av Mikael Winterkvist | jan 18, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Det är inte första gången jag skriver om det – utvecklare som lägger ned massor med tid på sin app, sitt program och sin funktion men som sedan bara slänger in några skärmbilder, pliktskyldigast, inför lansering och som sedan hänvisar alla som vill pröva deras program till en rörig, opedagogisk sida på Github.
Det fungerar inte för att uttrycka det kortfattat. Det är naturligtvis enkelt och smidigt att ha allt på Github men det är en plats för att lagra och dela kod – inte för att släppa in användare för att de ska ladda ned appar och program. Det fungerar, absolut, men det är allt annat användarvänligt och enkelt.
Mot detta kan användas:
”Jag har skapat ett program som är gratis att använda, det minsta jag begär är att du läser på och tar tid dig att utforska och hitta.”
Motfrågan är – om du har lagt ned all den här tiden på ditt program så bör väl målet vara att många ska hitta det och använda ditt program?
Standard
Väljer du då att slänga med en enda skärmbild när appen laddas upp till Google och Apple och om du sedan hänvisar till en torftig, standardsida sida på Github så skapar du hinder, onödiga hinder för att användare ska hitta ditt program.
Jag har även hört:
”Jag tänker inte sitta och designa en hel hemsida bara för att få ut mitt program. Lite krav får man väl ändå ställa på användarna som inte betalar något för att använda mitt program.”
Finns programmet inom ramen för Apples och/eller Googles ekosystem med distribution via färdiga kanaler (AppStore) så köper jag argumentet, fullt ut. Då finns en plattform för att ladda ned och installera programmet – men att hitta det då?
Det hela kan summeras som – du skapar och utvecklar ett program men struntar i att marknadsföra det.
Resultat blir i bästa fall magert – i sämsta fall att ingen hittar och använder det du har skapat.
av Mikael Winterkvist | jan 18, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: Appar och Program |
Vi handlar på nätet och handlar mer och mer på nätte vilket gör att förutom att vi köper en massa prylar så får vi en massa paket som vi vill, hålla ordning på. Macken har testat fyra appar för att spåra paket och hittat en vinnare.
Parcel är en lättanvänd, snyggt designad app som inte innehåller en massa extrafunktioner och tillägg utan som spårar ditt paket. Enkel, rakt på sak men saknar en del leverantörer.
Betyg
Lite mera elegant app med kartor och annan information som gör att du kan se var ditt paket befinner sig. Den här appen är snyggast designad men saknar en del leverantörer.
Betyg
Den här appen har den fördelen att den täcker in fler leverantörer, Bring, Eraly Bird exempelvis saknas i de två ovan vilket är en nackdel om du handlar mycket och på olika ställen ute på nätet. Något lite mera rörig visning av dina paket men med kartor och snabbt uppdaterad information.
Betyg
Jag har plockat med Postnords egen app som en jämförelse, trots att appen naturligtvis bara kan spåra och hålla reda på paket som skickas med Postnord. Apple gör det den ska – spårar paket och du kan lägga till information till chauffören, portkod exempelvis. Det gör att du kan behöva även de officiella appara för apparna ovan har inte tillgång till dessa funktioner.
av Mikael Winterkvist | jan 18, 2025 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Du kan inte ha kakan och äta den som bekant och du kan inte förvänta dig att tjänster och funktioner blir bättre om du konsekvent vägrar att lämna ifrån dig data till utvecklare – som ibland kan vara Apple.
Apples maskininlärningsfunktioner och AI-funktioner samlar in data för att träna på och lära sig av. Ett exempel är funktionen för att känna igen individer på bilder – Enhanced Visual Search. Det är en AI-funktion och Apple samlar in data om bilder, allas bilder, för att förbättra tjänsten.
Förbättrad visuell sökning i foton låter dig söka efter foton med hjälp av landmärken eller intressanta platser. Din enhet matchar privat platser i dina bilder till ett globalt index som Apple upprätthåller på våra servrar. Vi tillämpar homomorf kryptering och differentiell integritet och använder ett OHTTP-relä som döljer IP-adressen. Detta hindrar Apple från att lära sig om informationen i dina bilder. Du kan stänga av förbättrad visuell sökning när som helst på din iOS- eller iPadOS-enhet genom att gå till Inställningar > Appar > Foton. På Mac öppnar du Foton och går till Inställningar > Allmänt.
Funktionen lanserades i iOS 18 och den är påslagen och aktiverad som standard vilket betyder att Apple samlar in data om dina bilder. Informationen anonymiseras och Apple lovar att inte ens de kan ta reda på vems bilderna är eller vem de tillhör. Problemet är inte att Apple samlar in data utan att funktionen är aktiverad som standard och att Apple kunde ha varit tydligare med vad funktionen gör, hur den fungerar och att den samlar in information.
Nu har Apple inte gjort det och det kan utvecklas till ett större problem än att Apple samlar in data.
Utveckla
Vill vi användare få bättre tjänster, som fungerar bättre och är nyttigare så finns ingen medelväg – då måste även Apple få samla in data och det ska noga understrykas – Apple har historiskt samlat in stora mängder data. Skillnaden mellan Apple och många andra är att informationen stannar hos Apple. Den säljs inte vidare.
Du gör naturligtvis precis som du vill. Du kan slå av funktionen och du kan slå av av datainsamlandet från Apple men skrik då inte över att saker och ting fungerar illa. Det blir en motsättning, du vet, kakan och att äta den.
Jag begär inte att du ska lita på Apple och tillåta att Apple samlar in alla data de vill. Det är din dator, din iPhone och din iPad. Du bestämmer, inte jag men ibland går rädslan över att bli kartlagd till överdrift.
Det var bara det.
av Mikael Winterkvist | jan 18, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: Appar och Program |
Satellite Eyes är en MacOS-app som automatiskt ändrar din skrivbordsbakgrund till satellitvyn där du är just nu.
Ta fram din bärbara dator någon annanstans, och ditt skrivbord kommer automatiskt att ändras till vy ovanifrån. Programmet har ett antal olika kartstilar, allt från flygfotografering till abstrakta vattenfärger. Har flera bildskärmar kommer den att dra fördel av hela bredden och spänna över bilder över dem.
Satellite Eyes
av Mikael Winterkvist | jan 18, 2025 | Krönikor, Mastodon, Threads |
Var i ligger humorn i att en person ställer samma fråga tre gånger på en presskonferens, trots att den som tillfrågas har svarat två gånger?
Var i ligger humorn i att bestämma ett möte med en expert med spetskompetens och sedan göra sig dum, oerhört dum över de svar som du får?
Kort sagt är det humor och roligt att bygga ett tv-program eller en tv-serie på att konsekvent göra sig rolig på andra bekostnad?
Jag tycker innerligt illa om Kaeli dejtar och liknande program.
Fotbollsfru
Komikern Kaeli Abdi vill bli en rik fotbollsfru, som det tydligen finns ett namn, en förkortning för – hon vill bli en WAG. Till sin hjälp får hon Djurgårdens sportchef Bosse Andersson. Hon träffar fotbollsstjärnor , ställer helt andra frågor än ska vi tillökats att kalla dem vanliga journalister, fast nu är Kaeli Abdi inte journalist. Hon är komiker.
På en presskonferens med svenska fotbollförbundet ställer hon samma fråga tre gånger till den svenske förbundskaptenen Jon Dahl Tomasson – hon vill veta om han är beredd att dö för Sverige. Tredje gången så svarar inte Tomasson.
Är det roligt, är det humor?
Cunk on life
Cunk on life är ett annat program i samma genre. Figuren Philomena Cunk ställer frågor till filosofer och akademiker och spelar dum och ställer ännu dummare följdfrågor.
För egen del tycker jag mest synd om de som utsätts för den här typen av humor även om jag vet att det finns en slags regel inom humor att du ska sparka uppåt och aldrig nedåt och en förbundskapten i fotboll är onekligen uppåt, liksom professorer och ledande experter som vanligen uttalar sig i sitt ämne.
Sacha Baron Cohen skapade figuren Borat, en rätt korkad individ som säger sig komma från Kazakstan. Ärligt talat tycker jag inte hans filmer och tv-program är särskilt roliga heller för de bygger på samma upplägg – göra dig rolig på andras bekostnad.
Wallraffandet
När samme Sacha Baron Cohen skapar helt andra figurer för att klä av politiker, beslutsfattare och närmar sig wallraffandet som metod så blir det en helt annan sak. Då gör han sig inte dum, han spelar en roll, en udda figur som säger sig vara en blandning mellan säkerhetskonsult och underrättelseagent som vill sälja övervakningsutrustning, långt utanför vad lagen tillåter. Då finns det ett syfte – att avslöja moral och etik inom en bransch, ett bolag eller liknande.
Så vad här problemet tycker kanske du, det är väl bara att inte titta?
Absolut, och tro mig – jag tittar inte, jag bara ställer frågan – vad är det som så roligt för jag fattar det inte?
av Mikael Winterkvist | jan 18, 2025 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film |
Det tycks ha gått en smula inflation i Vilda Västern, cowboys, farliga infödda och så alla andra skitiga, ohederliga, brutala och livsfarliga individer som befolkar denna utkant av civilisationen. I American Primeval tillförs en ny variant av ondskan, mormoner med en egen liten armé som mördar lika urskillningslöst som alla andra.
Vi har sett historien förut – en ung kvinna med barn som ska ta sig västerut till sin make och som anlitar en tämligen värdelös guide som dödas under färden som går rätt in i ett konflikt land där modiga strider står mellan den amerikanska armén, medlemmar av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormoner) och inhemska stammar som Shoshone, Southern Paiute och Ute.
Vapen i hand
Det är en del av landet där ett liv inte är värt mycket, där lagen är helt frånvarande och där den starke, med vapen i hand, tar vad han vad han vill ha. I fokus för berättelsen finns Sara (Betty Gilpins), som anställer Isaac (Taylor Kitsch), som guide, när hennes egen guide strukit med i ett bråk. Isaac är uppvuxen i Shoshone-stammen, och det är han som ska ta Sara och hennes son Devin (Preston Mota) på resan västerut.
Historien utspelar sig under Utah-kriget runt 1857 och speglar de våldsamma konflikterna och striderna mellan olika grupper, stammar alla med olika intressen att försvara och med olika syften och mål. Det är en mörk historia om en mörk del av USA:s historia, välspelad, välgjord men det kan bli lite för mycket av skitigt, brutalt och ofta helt meningslöst våld där blodet stänker.
Ursprungsbefolkning
Det är realistiskt och det finns en tydlig skillnad i speglingen och den bild som ges av de olika stammar av ursprungsbefolkning som finns med i tv-serien. Det är inga stereotypa, grunda skildringar av ursinniga vilda infödingar utan bilder som visar hur de infödda faktisk levde med respekt för deras sätt att leva på ett sätt som alldeles för ofta saknas i amerikanska skildringar av 1850-talets västern.
På den punkten så är det här en välgjord tv-serie som ger en förmodligen äkta skildring av hur livet kunde te sig i den här delen av USA på 1850-talet. För min egen personliga smak så är det också en skildring av lite för mycket misär, mördande och skitiga män som viftar med allehanda vapen.
Betyg
