av Mikael Winterkvist | maj 18, 2021 | Lästips
Tid för att läsa: 2 minuter
Apple har verksamhet i Kina och såväl Apples produkter som tjänster finns i jättelandet men det har sitt pris i att göra affärer i en diktatur. New York Times berättar nu, i en längre rapport, om de eftergifter som Apples tvingas till.
Enligt kinesisk lagstiftning så ska alla data som lagras om kinesiska medborgare lagras inom kina bakom ”The Great Firewall of China”. New York Times rapportering och text har nu fått Apple att reagera därför att det sägs i artikeln att Apple inte har full kontroll över det som lagras i Kina, på servrar där Apple anlitat kinesiska samarbetspartners. Apple anser att de har full kontroll över alla data som lagras – tidningen, New York Times gör inte riktigt samma bedömning.
Censorship, Surveillance and Profits: A Hard Bargain for Apple in China
Bortsett från de mer säkerhetsmässiga resonemanget så infaller sig också frågan om vad Apple har för val?
Gör du affärer, som genererar, runt 50 miljarder årligen i intäkter, så måste du följa landets lagar. Det gäller i Ryssland och alla andra regimer som kräver insyn och kontroll. Apple har två val:
- Dra sig ur och stänga ned alla, hela sina verksamhet
- Fortsätta att vara verksamma på marknaden och i möjligaste mån försöka att tänja, förhandla och försöka att behålla kontroll över användare, data och sina verksamhet.
Det finns ingen medelväg, ingen kompromiss och det ska inte tolkas som att Apple inte försöker upprätthålla en hög grad av skydd och att Apple inte tror på användarens integritet. Problemet är att den regim som styr det land där Apple är verksam inte gör det. Den kinesiska regimen ställer krav på Apple och alla andra västerländska bolag som vill vara verksamma i landet. Kinas diktatur kräver kontroll Mich det är Kinas väg eller ingen väg.
av Mikael Winterkvist | maj 16, 2021 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
Privata utredare, de som förr kallade privatdetektiver, handlar idag ofta om före detta anställda inom olika underättelseorganisationer och deras jobb – gräva fram komprometterande uppgifter om enskilda, politiker, artister och kändisar. Ibland landar uppgifterna i artiklar skrivna av journalister som villigt tar emot information från privata utredningsfirmor.
Barry Meier är journalist på New York Times och han skriver om de som delar information med varandra:
Some journalists are happy to knock on the doors of strangers. I was never one of them, but Christopher Steele, the ex-British spy behind the infamous Trump dossier, left me no choice.
During the 2016 presidential campaign, Mr. Steele had been hired by an investigative firm called Fusion GPS to gather dirt about Donald J. Trump and Russia. The firm’s founders, two former Wall Street Journal reporters, made it clear they would not talk to me for a book I was writing about the business of private intelligence. So on an early summer morning in 2019, I arrived at Mr. Steele’s home in Farnham, a picturesque English village.
In photographs, the retired MI6 agent was always dressed impeccably in business suits, his graying hair freshly coifed. When he opened his door, he was wearing plaid boxer shorts and a blue T-shirt and had a serious case of bed head. “I can’t talk today,” he said. “It’s my birthday.”
New York Times
av Mikael Winterkvist | maj 7, 2021 | Lästips
Tid för att läsa: 2 minuter
Washington Posts Geoffrey A. Fowler har testat säkerhetsfunktioner runt AirTags och de funktioner som Apple lagt in för att förhindra missbruk och att de små sårbara enheterna används för exempelvis stalking. Fowlers slutsats är att Apple måste göra mer för att förhindra att AirTags används exempelvis ska sjukligt svartsjuka partners, olagligt övervakning och förföljelse.
Gömmer någon en AirTag i din väska eller på någon annan plats och den färdas med dig så kommer du att få notiser och en varning efter tre dagar. Du får notiser i din iPhine att en okänd AirTag rör sig tillsammans med dig och enheten kommer också att spela upp ett varningsljud.
I got multiple alerts: from the hidden AirTag and on my iPhone. But it wasn’t hard to find ways an abusive partner could circumvent Apple’s systems. To name one: The audible alarm only rang after three days — and then it turned out to be just 15 seconds of light chirping. And another: While an iPhone alerted me that an unknown AirTag was moving with me, similar warnings aren’t available for the roughly half of Americans who use Android phones.
Washington Post
Ljud
En AirTag kan ge ljud ifrån sig – både när du försöker pejla den och som i detta fall – när en okänd AirTag färdas med dig. Efter tre dagar spelas ett ljud opp och dessutom upprepas flera gånger med några timmars mellanrum. Du får varningar, notiser men här har Fowler en poäng – bara om du har en iPhone eller en iPad. Har du en Android-telefon så får du bara en varning i form av ett ljud på ganska låg volym.
Washington Post
av Mikael Winterkvist | apr 30, 2021 | Lästips
Tid för att läsa: 4 minuter
Under flera år så har Apple och Facebook varit på kollisionskurs men båda parter tycks ha varit intresserade av att undvika en konflikt så länge som det har varit möjligt men efter lanseringen av Apples nya krav på att annonsörer/utvecklare och andra ska deklarera vad de samlar in och be om lov för att samla in information så var kollisionen oundviklig.
New York Times har gått igenom de båda bolagens historik, möten och konflikter under åren och det är mycket tydligt att Apple i princip underkänner hela Facebooks affärsmodell medan Mark Zuckerberg och Facebook menar att Apple har egna intressen och att Apple inte ska lägga sig i Facebooks affärer.
Information
I botten finns vi användare – eller rättare sagt vår information. Det är informationen som är handelsvaran och här har Apple sin syn klar – användaren äger sin information. Det är en åsikt du har råd att hålla dig med om du inte på minsta sätt ät beroende av att samla in data, bearbeta och sälja den vidare, vilket Apple inte har.
Facebook däremot erbjuder en rad olika tjänster där användaren inte betalar i kronor och ören utan med sin information. Facebook har definitivt inte råd med att hålla sig med samma syn som Apple.
Vill du förenkla det så anser Apple att Facebook stjäl och lurar till sig användarnas information utan lov. New York Times beskriver att möte 2019 mellan Tim Cook och Mark Zuckerberg i samband med investementbanken Allen & Company årliga konferens där det var uppenbart att företagen inte alls såg på användarna och användarnas information på samma sätt. Den gången, 2019, var Zuckerberg satt under hård press efter Cambridge Analytica-skandalen och Tim Cooks syn på saken vara att det är Facebook grundläggande affärsidé som det är fel på.
Förståeliga
Mark Zuckerberg tog av förståeliga skäl inte till sig Apple-chefens ord vilket bäddade för en frontalkollision när Apple fortsatte att driva sin strategi – att skydd användaren och användarens information. Till slut slog Apple till rakt mot Facebooks hjärta i sitt datainsamlande – insamlande av information mellan appar, mellan webbplatser och mellan punkter där användaren gör saker. Vilka webbplatser besöker vi, vad gör vi, var handlar vi, vad läser vi och hur länge. Apples strategi är inte att stoppa allt datainsamlande men kräva att den som vill samla in data ber om lov – innan. Facebook vet att få användarna kommer att klicka ja när det kommer till användarnas egen information. Speciellt som att funktionen är aktiverad som standard vilket betyder att de användare som inte gör någonting kommer att var åtkomliga för Facebook. Facebook räknar med sjunkande intäkter därför att den data som de säljer, de tjänster som de säljer till annonsörer inte kan mätas. Facebook kan inte visa att användare sett och agerat när en annons visats för dem och utan ett resultat så är det vårt att övertyga annonsörer. Till det kan läggas att Facebook inte kommer att få tag i data som visar vilka appar vi använder, när vi använder dem och hur. Data som används för att ta reda på vad vi är intresserade av.
Personer
Tim Cook, 60, har gått den långa vägen inom Apple. Cook har skrivits som ett logistik-geni, välutbildad, akademiska examen och en gentleman från sydstaterna. Tämligen liberal, snudd på radikal för att vara från södra USA. Mark Zuckerberg hoppade an från Harvard, startade Facebook, 36 år gammal och i hans värld är det bara att köra på. Testa och se vad som händer vilket Tim Cook aldrig skulle ge sig på.
På senare år, sedan mötet 2019 så har tonen mellan bolagen och mellan Zuckerberg och Cook skruvats upp. På en fråga vad Tim Cook skulle gjort i Mark Zuckerbergs ställe för att hantera den hård kritiken när det handlar om användarnas personliga integritet så konstaterade Tim Cook torrt:
– Jag skulle aldrig vara i hans situation.
Sprickan
Stegvis så har alltså sprickan mellan bolagen vidgats och i första hans så är det Apples ansvar. Apple har intagit en allt hårdare attityd när det kommer till integritet och informationsskydd. Tjänster har krypterats, information som skickas fram och tillbaka anonymiseras, delas upp och vaskas runt så att ingen, inte ens Apple ska veta vem individen är. Med Apple Pay så vet en handlare att de fått betalt – i stort inte mycket mer. Apple har stärkt kontrollen över sin plattform, sitt ekosystem och här finns också diametralt olika syn på omvärlden. Apple vill se till att deras användare inte kartläggs och att ingen sak komma åt dem – märkt väl Apples användare. Du köper in dig i Apples skyddade trädgård medan Facebook tycker att alla ska ha tillgång till bra tjänster, utan att behöva att betala direkt ur plånboken.
Det är svårt att se hur dessa båda ska kunna mötas då det inte finns något utrymme för en kompromiss. Apples hårdare strategi gagnar också Apple som kan ta ut ett avstånd mot de övriga, Amazon, Facebook och Google i första hand. ”Kom till oss – vi är inte som de” är budskapet men inträdesbiljetten till Apples skyddade trädgård är inte gratis.
New York Times
Kommer inte att backa
Apple har en tradition av att vara en smula långsamma, eftertänksamma men när Apple väl bestämmer sig så backar Apple ytterst sällan. Apple gör fel, det gör alla företag, och när Apple gör fel så kan det krävas att den ansvarige chefen kryper till korset, skriver ett öppet brev och ber om ursäkt. Scott Forstall ville inte göra det. Han tog en direkt strid med Tim Cook och idag är han ute ur Apple. Därför finns det inga skäl till att anta att Apple kommer att backa eller att Apple inte kommer att fortsätta att driva sin strategi – begränsa, hindra och tvinga datatrålarna att erkänna vilka de är och tvinga datatrålarna att be om lov.
Facebook kan inte backa – hela deras affärsidé bygger på datainsamlande och ser vi till åt vilket håll vindarna blåser så har Facebook haft en allt ökande motvind sedan 2018.
av Mikael Winterkvist | apr 24, 2021 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
Maskinen som gör klass och milkshakes i McDonalds restauranger heter Taylor C602, inte i alla men i många restauranger, då det är en ofta använd maskin. Denna maskin har en display och en meny för olika inställningar men vad inte alla vet om är att det finns en dold, hemlig meny med inställningar som du bara kommer åt genom en serie knapptryckningar och koder. Det är bland annat dessa koder som den här historien handlar.
Det handlar om Jeremy O’Sullivan som vet hur du kan låsa upp en Taylor C602 och då fram den hemliga menyn och det handlar om ett kallt krig med anklagelser, hot om stämningar och ett koppel med advokater. Det började som ett försök att få ordning på de här rätt ömtåliga maskinerna – vem har inte mötts av beskedet att det inte finns någon milkshake idag för att maskinen är trasig? – och slutade som sagt i ett juridiskt kaos.
– Det är en stor intäktskälla att ha kunder som medvetet gjorts blinda och där kunderna inte kan göra ens enkla, fundamentala ändringar i de maskiner som de har köpt, säger Jeremy O’Sullivan som tagit reda på hur en glassmaskin kan låsas upp och som också tagit reda på vad den hemliga menyn visar.
Amerikanska Wired berättar historien om MacDonalds glassmaskiner.
Wired
av Mikael Winterkvist | apr 18, 2021 | Lästips
Tid för att läsa: 2 minuter
Patent används idag som ett vapen mellan bolag och det finns gott om så kallade patenttroll vars enda affärsmässiga verksamhet är att stämma andra. Ett av de mest stämda bolagen är Apple och förklaringen där är Apples överfyllda kassakista och storlek. En vinst i en patenttvist med Apple kan innebära hundratals miljoner i intäkter men hur förvandlades ett system för att skydda innovationer till ett vapen i händerna på teknikjättar?
Brittiska The Guardian har tittat närmare på ett system som skapades för att skydda den lille uppfinnaren mot de storas bolagen men som nu används som ett slagträ och ett vapen bolag emellan.
Maktförskjtuning
1824 tog det amerikanska patentverket emot 24 ansökningar om patent. Nu tar myndigheten emot över 35 000 ansökningar årligen. Patentansökningarnas historia visar också tydligt på en maktförskjutning mellan olika världsdelar och länder. USA var. länge ledande när det handlar om patentansökningar för att tappa mark mot framför allt Japan under 197- och 1980-talet medan vi idag ser alltför ansökningar från nya länder såsom Kina. Även utvecklingen av enskilda produkter märks också, exempelvis hur snabbt vara mobiltelefoner minskat i storlek under många årtionden. det du tidigare bar i handeln som en stor väska har du idag i fickan.
Patentroll
Design utsende och funktion är (enkelt uttryckt) det som ska kunna skyddas med ett patent men sedan årtionden tillbaka så är patent att vapen som inte sällan används riktat mot de stora teknikbolagen. Apple är indraget i ett dussintal patentstrider närmast som ett allmäntillstånd. d detsamma gäller Google, Amazon och de andra stora amerikanska teknikbolagen. Ibland handlar det om den lille innovatören och kreatörer mot den stora jätten men oftare handlar det om patentrollens försök att kapa åt sig en del av de här bolagens stora och välfyllda kassakistor.
En förklaring är att hela det amerikanska patentsystemet inte riktigt hunnit med i den tekniska utvecklingen och att alltför breda, allmänna patent godkänns. Läggs sedan till att det finns enskilda domstolar som närmast gjort det till en affärsidé att hantera och döma i patentmål samtidigt som det är oerhört dyrt att driva patentmål så förklarar det hur ett system som var tänkt att skydda den lille blivit att vapen i händerna på teknikjättar.
The Guardian
