Lästipset: Varnande exempel från Cryptoland och Web3

Lästipset: Varnande exempel från Cryptoland och Web3

Molly White är mjukvaruutvecklare, Wikipedia-redaktör och grundare av web3isgoinggreat.com– en webbplats som tar upp den nya webbens baksidor, Web3. Harvard Business Review har intervjuat Molly White om hur den digitala framtiden kan komma att se ut och varför vi bör vara vaksamma därför att delar av den redan är här.

Ni vet hur det brukar vara, plötsligt tar ett ämne fart, alla pratar om det och det blir över tid rätt stor hyllningskör. Sen slår pendeln tillbaka, folk, experter och analytiker tänker efter och inser att livet nog ändå inte är en glads operett, riktigt. Web3 är ett sådant fenomen.

Blockkedja

Web3 är en idé för World Wide Web som bygger på blockchain-teknik och som innehåller begrepp som decentralisering och en token -baserad ekonomi. Uttrycket Web3 tillskrivs Ethereums medgrundare Gavin Wood och idén kan sägas vara en reaktion mot de stora teknikbolagen. En blockchain, eller blockkedja, är en databas som finns i en mängd uppsättningar, kopior, som dokumenterar exempelvis handel med cryptovalutor. Poängen med en blockkedja är att informationen inte kan manipuleras i efterhand. Dokumentationen av det som har hänt, Ellet gjorts, ska finnas decentraliserat i så många uppsättningar att informationen ska vara pålitlig och korrekt.

Ungefär så – lite förenklat förklarat.

Tanken

Tanken med Web3 är att helt enkelt plocka av de stora bolagen våra ekonomiska transaktioner, sköta dem med ett nytt, decentraliserats system med blockkedjor. Anhängarna ser Web3 som ett medel för att minska teknikbolagens makt, göra transaktioner säkrare, mindre spårbara och i botten finns en tanke om en slags digitala demokrati.

Kritikerna kallar det för ett modeord och varnar för att Web3 inte alls kommer att kunna leverera det som anhängarna tror – tvärtom så finns det integritetsproblem med Web3.

Cautionary Tales from Cryptoland

Molly White tillhör de senare, kritikerna, och hon pekar på miljöproblem, som redan finns idag och om integritetsproblem förknippat med digitala plånböcker som vi förväntas att använda oss av.

Lästipset: Elon Musks Twitter-köp avslöjar ett sekretessminfält

Lästipset: Elon Musks Twitter-köp avslöjar ett sekretessminfält

ELON MUSK säkrade i måndags ett avtal om att köpa Twitter för cirka 44 miljarder dollar och ta företaget privat. I sina första kommentarer om flytten diskuterade Musk en rad mål från ”att göra algoritmerna öppen källkod för att öka förtroendet” till att ta itu med spam bots och ”autentisera alla människor.”

Det finns ännu inte mer information tillgänglig om hur Musk kommer att styra Twitter, men integritets- och säkerhetsförespråkare säger att dessa första kommentarer målar en blandad bild av vart sociala mediejätten kan vara på väg under sitt nya ledarskap – och avslöjar riskerna med att lita på plattformar för att skydda vår privata information.

Fortsätt att läsa på amerikanska Wired

Lästipset: Sociala medier gör oss dummare

Lästipset: Sociala medier gör oss dummare

Jag har tillbringat större delen av min karriär med att studera hur teknik kan förstärka mänskliga förmågor, från att förbättra fysisk skicklighet till att öka kognitiva färdigheter.

Under de senaste åren har jag fokuserat på hur teknik kan hjälpa till att göra mänskliga grupper smartare, från små team till stora populationer. Och vad jag har upptäckt är att sociala medieplattformar oavsiktligt gör motsatsen – aktivt skadar vår kollektiva intelligens.

Venturebeat

Lästipset: Så spionerar demokratier på sina egna medborgare

Lästipset: Så spionerar demokratier på sina egna medborgare

En eftermiddag förra månaden träffade Jordi Solé, en oberoende ledamot av Europaparlamentet, en digital säkerhetsforskare, Elies Campo, i en av det katalanska parlamentets utsmyckade kammare. Solé, som är fyrtiofem och bar en löst sittande kostym, överlämnade sin mobiltelefon, en silverfärgad iPhone 8 Plus.

Han hade fått misstänkta sms och ville få enheten analyserad. Campo, en mjukspråkig trettioåttaåring med rufsigt mörkt hår, är född och uppvuxen i Katalonien och stödjer självständighet. Han arbetade flera år för WhatsApp och Telegram i San Francisco, men flyttade nyligen hem. ”Jag känner på ett sätt att det är en slags plikt,” sa Campo till mig. Han arbetar nu som fellow på Citizen Lab, en forskargrupp baserad vid University of Toronto som fokuserar på högteknologiska kränkningar av mänskliga rättigheter.
Lästipset: Sociala medier gör oss dummare

Lästipset: Ryssland läcker data som aldrig förr

NAMN, FÖDELSEDAGAR, PASS- nummer, jobbtitlar – den personliga informationen fortsätter och ser ut som alla typiska dataintrång. Men denna datamängd är väldigt annorlunda. Den ska innehålla personlig information om 1 600 ryska soldater som tjänstgjorde i Bucha, en ukrainsk stad som ödelades under Rysslands krig och platsen för flera potentiella krigsförbrytelser.

Amerikanska Wired skriver om den enorma mängd data som ny publiceras på nätet – som stulits vid intrång – inte sällan av hackarkollektivet Anonymous.

 

Lästipset: Sociala medier gör oss dummare

Vad händer med gamla, fungerande satelliter – de hackas

Gamla satelliter som inte används längre men som fortfarande är fullt fungerande kan bli ett nytt säkerhetshot – från rymden. Satelliter kan hackas och aktiveras och fås att sända tv-signaler vilket bara ett exempel på vad gamla uttjänt rymdskrot kan användas till.

Till det kan läggas att många satelliter inte har ett särskilt avancerat säkerhetssystem. De har inte byggts med säkerhetsfunktioner i fokus och de kan därför, teoretiskt, tas över med en tillräckligt kraftfull sändare och en stor antenn.

”Tekniskt sett finns det inga kontroller på den här satelliten eller de flesta satelliter – om du kan generera en tillräckligt stark signal för att ta dig dit kommer satelliten att skicka den tillbaka ner till jorden,” förklarar Koscher. ”Folk skulle behöva en stor skål och en kraftfull förstärkare och kunskap om vad de gjorde. Och om en satellit utnyttjades fullt ut, skulle de behöva övermanna alla andra som använde just den transponderpunkten eller frekvensen.”

Wired

På senare tid har hackare utnyttjat underutnyttjade satelliter för sina egna syften. 2009 arresterade den brasilianska federala polisen 39 misstänkta misstänkta för att ha kapat amerikanska flottans satelliter med hjälp av kraftfulla antenner och annan ad hoc-utrustning för deras egen CB (medborgarband) kortdistansradiokommunikation.