av Mikael Winterkvist | maj 28, 2022 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
Journalisten Edward Niedermayer har följt och granskat Tesla och Elon Musik i flera år. Han har skrivit böcker och han har gjort flera avslöjanden om både Tesla och Musk som är allt annat än smickrande.
Tesla använde disel för att driva laddningstationer under flera år vilket inte riktigt står i samklang med det miljömedvetna och miljövänliga bolag som Elon Musk försökt att framställas Tesla som. Tesla tvingade bilägare att skriva på tystnadsavtal för att gå fel åtgärdade.
Allt eftersom åren gick, upprepade detta mönster sig om och om igen: Faktarapportering drog till sig attacker snarare än vederläggning, Musks inofficiella sociala medier-upprättare utvecklades från en mobb till ett ekosystem av influencers och media, och aktien fortsatte alltid att klättra. Tydliga bevis på Musks alltför vidlyftiga löften och historier som skulle ha gett vilken annan biltillverkare som helst en kongressutfrågning, försvann allt i skuggan av hans ständigt växande legend. Oräkneliga historier såg aldrig ens dagens ljus i brist på bekräftelse, inklusive några av de mest ögonöppnande anekdoterna jag hörde i mer än 100 intervjuer med tidigare anställda, eftersom Musks rykte om aggressivitet fick många potentiella källor till tystnad.
Slate
av Mikael Winterkvist | maj 27, 2022 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
Den internationellt prisbelönta SVT-dokumentären “Sabaya” beskriver hur två män räddar yazidiska kvinnor som förslavats av Islamiska staten ur al-Hol-lägret i Syrien.
Kvartal kan nu avslöja att filmens huvudpersoner tvingade flera av kvinnorna att skiljas från sina barn och lurade dem att de skulle få återförenas med dem senare. I stället erbjöds IS att köpa barnen.
– De lurade oss, de förde oss till sina hem och sedan tog de våra barn ifrån oss, säger en av kvinnorna.
– Filmen är till stor del baserad på en lögn, säger Peter Galbraith, tidigare amerikansk ambassadör.
Det är nätmagasinet Kvartal som gjort granskningen:
Hjältar i prisad SVT-dokumentär stal barn och erbjöd IS att köpa dem
Del 2: Fejkade scenerna i Guldbaggebelönade SVT-dokumentären
av Mikael Winterkvist | maj 19, 2022 | Lästips
Tid för att läsa: 2 minuter
Molly White är mjukvaruutvecklare, Wikipedia-redaktör och grundare av web3isgoinggreat.com– en webbplats som tar upp den nya webbens baksidor, Web3. Harvard Business Review har intervjuat Molly White om hur den digitala framtiden kan komma att se ut och varför vi bör vara vaksamma därför att delar av den redan är här.
Ni vet hur det brukar vara, plötsligt tar ett ämne fart, alla pratar om det och det blir över tid rätt stor hyllningskör. Sen slår pendeln tillbaka, folk, experter och analytiker tänker efter och inser att livet nog ändå inte är en glads operett, riktigt. Web3 är ett sådant fenomen.
Blockkedja
Web3 är en idé för World Wide Web som bygger på blockchain-teknik och som innehåller begrepp som decentralisering och en token -baserad ekonomi. Uttrycket Web3 tillskrivs Ethereums medgrundare Gavin Wood och idén kan sägas vara en reaktion mot de stora teknikbolagen. En blockchain, eller blockkedja, är en databas som finns i en mängd uppsättningar, kopior, som dokumenterar exempelvis handel med cryptovalutor. Poängen med en blockkedja är att informationen inte kan manipuleras i efterhand. Dokumentationen av det som har hänt, Ellet gjorts, ska finnas decentraliserat i så många uppsättningar att informationen ska vara pålitlig och korrekt.
Ungefär så – lite förenklat förklarat.
Tanken
Tanken med Web3 är att helt enkelt plocka av de stora bolagen våra ekonomiska transaktioner, sköta dem med ett nytt, decentraliserats system med blockkedjor. Anhängarna ser Web3 som ett medel för att minska teknikbolagens makt, göra transaktioner säkrare, mindre spårbara och i botten finns en tanke om en slags digitala demokrati.
Kritikerna kallar det för ett modeord och varnar för att Web3 inte alls kommer att kunna leverera det som anhängarna tror – tvärtom så finns det integritetsproblem med Web3.
Cautionary Tales from Cryptoland
Molly White tillhör de senare, kritikerna, och hon pekar på miljöproblem, som redan finns idag och om integritetsproblem förknippat med digitala plånböcker som vi förväntas att använda oss av.
av Mikael Winterkvist | apr 28, 2022 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
ELON MUSK säkrade i måndags ett avtal om att köpa Twitter för cirka 44 miljarder dollar och ta företaget privat. I sina första kommentarer om flytten diskuterade Musk en rad mål från ”att göra algoritmerna öppen källkod för att öka förtroendet” till att ta itu med spam bots och ”autentisera alla människor.”
Det finns ännu inte mer information tillgänglig om hur Musk kommer att styra Twitter, men integritets- och säkerhetsförespråkare säger att dessa första kommentarer målar en blandad bild av vart sociala mediejätten kan vara på väg under sitt nya ledarskap – och avslöjar riskerna med att lita på plattformar för att skydda vår privata information.
Fortsätt att läsa på amerikanska Wired
av Mikael Winterkvist | apr 26, 2022 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
Jag har tillbringat större delen av min karriär med att studera hur teknik kan förstärka mänskliga förmågor, från att förbättra fysisk skicklighet till att öka kognitiva färdigheter.
Under de senaste åren har jag fokuserat på hur teknik kan hjälpa till att göra mänskliga grupper smartare, från små team till stora populationer. Och vad jag har upptäckt är att sociala medieplattformar oavsiktligt gör motsatsen – aktivt skadar vår kollektiva intelligens.
Venturebeat
av Mikael Winterkvist | apr 24, 2022 | Lästips
Tid för att läsa: < 1 minut
En eftermiddag förra månaden träffade Jordi Solé, en oberoende ledamot av Europaparlamentet, en digital säkerhetsforskare, Elies Campo, i en av det katalanska parlamentets utsmyckade kammare. Solé, som är fyrtiofem och bar en löst sittande kostym, överlämnade sin mobiltelefon, en silverfärgad iPhone 8 Plus.
Han hade fått misstänkta sms och ville få enheten analyserad. Campo, en mjukspråkig trettioåttaåring med rufsigt mörkt hår, är född och uppvuxen i Katalonien och stödjer självständighet. Han arbetade flera år för WhatsApp och Telegram i San Francisco, men flyttade nyligen hem. ”Jag känner på ett sätt att det är en slags plikt,” sa Campo till mig. Han arbetar nu som fellow på Citizen Lab, en forskargrupp baserad vid University of Toronto som fokuserar på högteknologiska kränkningar av mänskliga rättigheter.
