av Mikael Winterkvist | aug 20, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Jag hade en konto på det stora forumet Reddit en gång i tiden. Ett gammalt konto med massor av gjorda inlägg, ett kontor som hade etttiotal år på nacken. Periodvis så skrev jag rätt mycket, försökte hjälpa andra samtidigt som jag tyckte att jag kunde snappa upp ett och annat nyhetstips.
När Reddit plötsligt bestämde sig för att strypa tillgången för alla tredjeparts-appar genom att kräva betalt, mycket betalt, och min favorit-app Apollo lades ned så sig jag parallellerna med Twitter som genom medvetna beslut såg till att döda marknaden för tredjepartsutvecklare för den sociala plattformen.
Fasanfullt
Jag höll ut ett tag, med den officiella appen som är fasansfullt illa designad och som innehåller en rad minst sagt irriterande funktioner. Den att hela tiden föreslå andra kanaler än de du redan har valt är bara en i raden av störande inslag. Så jag raderade mitt konto, gav upp och gick vidare.
För ett tag sedan, tre dagar sedan, så fick jag ett infall att ta mig en titt på Redit igen. Var det så illa som jag kom ihåg och hade stämningen, tonen förändrats till det bättre? Naivt kan tyckas men ändå, jag startade upp ett konto igen – det höll i tre dagar den här gången.
Appen är inte ett dugg bättre, tvärtom, och tonen och stämningen är den jag kom ihåg. Tre dagar sedan hade jag fått nog.
Text
Jag har funderat en del över hur det kommer sig att två personer kan sitta en hel kväll och diskutera, utan att bli osams, och sedan utbyta lite kommunikation med skriven text och förklara varandra världskrig efter två meningsutbyten.
Är vi verkligen så dåliga på att kommunicera med text?
En del av oss är usla på att läsa innantill och de är kompisar med de som läser in det som inte står där. Den senare gruppen tolkar orden, fyller i själva efter eget behag och driver till slut en dialog med sig själva, en monolog. Diskussionen körs i diket därför att en part hela tiden måste sitta och korrigera och förklara att en massa påståenden inte står i den text som diskuteras. Det blir en diskussion om vad texten innehåller – inte ämnet, det som texten handlar om.
Raderade
Tre dagar sedan raderade jag alltså mitt konto, igen. Den här gången efter att ha fått veta att jag är en synnerligen otrevlig, oartig och ohyfsad individ för att ha påpekat att /MacOS kanske ändå inte är den bästa platsen för att ställa frågor om Windows på. Då hade det redan uppnått friktion i flera av de kanaler som jag var deltagare i – inte runt mina inlägg men runt andras och jag såg snabbt ett mönster bildas. Det bråkades stort sett i var och var annan tråd. Reddit hade inte blivit bättre – Reddit hade blivit sämre.
Så jag konstaterade att jag är för gammal för sån här skit – raderade kontot, kastade program/appar och ikoner och städade ut ett rum som en gång i tiden var en ganska trivsam plats.
Med sagt – jag tittar fortfarande på den där andra sociala plattformen och funderar på hur jag ska göra.
av Mikael Winterkvist | aug 18, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Efter flera års juridisk strid och efter det att Apple bötfällts, två miljarder dollar, så kan nu Spotify berätta för sin användare att de kan gå till Spotifys hemsida för att teckna ett abonnemang – som är billigare än i App Store.
Detta tack vare, och enbart tack vare, EU:s regelverk i Digital Markets Act. Låt det där sjunka in nu innan du fortsätter, för ordföranden i Apples fanclub, John Gruber, applåderar beslutet och konstaterar att informationen till Spotifys användare kommer att se annorlunda ut inom EU-området. Hemma i USA så vägrar Apple fortfarande att låta Spotify få berätta för sina användare att de kan teckna ett billigare abonnemang via den egna hemsidan:
So after all this, all that Spotify’s app is now doing differently in the EU is (a) showing the prices of its available plans, and (b) telling users, without offering a tappable link, that to sign up, they need to go to Spotify’s website. It doesn’t even tell you the URL of the website, it just says “To buy Premium, go to the Spotify website.”
For anyone who isn’t paying close attention to these arguments over Apple’s draconian anti-steering terms for apps, it is surely very surprising that it took years of legal wrangling and a $2 billion fine(which, it should be noted, Apple hasn’t yet paid, and which quite possibly will be reduced or thrown out upon appeal) just to allow Spotify to present this information to users. Just to tell them the price and tell them they need to go to Spotify’s website to sign up.
These anti-steering provisions are indefensible. They make Apple look bad in the court of public opinion, and they look even worse in actual courts of law.
Monumentala mått
John Grubers logiska vurpa är av monumentala mått därför att samme John Gruber har vid upprepade tillfällen med illa dold skadeglädje kritiserat EU för regelverket och för att EU:s regler tvingar Apple att öppna upp sin plattform och släppa in konkurrenter.
The EU Is Reaping What It Sows With the DMA: Uncertainty
That’s Apple’s entire point. They don’t know. It’s uncertain by design.
21 juni 2024
Han är också helt tvärsäker på att Apples beslut att släppa igenom RCS inte har något med EU:s regler att göra:
But in November, when Apple changed course and announced that it would support the RCS messaging standard, many Apple critics/EC cheerleaders simply presumed that Apple’s change of mind on RCS was somehow the result of the EU’s regulatory muscle. This made zero sense, other than revealing an irrational, dare I say fanatical, belief in the righteousness of overzealous government regulation versus natural market forces. For one thing, it made no sense timing-wise: word leaked from the EU in September that iMessage was not going to be considered a gatekeeper — a decision made official this week — but somehow Apple announced “coming next year” support for RCS in November?
15 februari 2024
Then Apple changes Safari from making Google the default search engine to prompting users with a choice for default search, and 90 percent of Safari users choose Google — the search engine they’ve been using since forever ago, and for many people the only one they even recognize by name. Now Google gets that search traffic for free and Apple gets bupkis.
Tillfälligheter?
Så vad har då hänt – bara under de senaste två åren:
- Apple har bytt anslutning i sina iPhones och iPad till USB-C så nu kan Apples användare låna ut och låna laddare från andra användare
- Apple kommer ett implementera stöd för RCS
- Apple kommer att öppna upp betalfunktioner via NCF
- Apple tvingas att släppa igenom distribution av appar utanför App Store
- Apple tvingas att låta utvecklare, tjänsteleverantörer och andra att få berätta vad deras produkter och tjänster kostar
- Apple tvingas att låta utvecklare av webbläsare får utveckla och distribuera riktiga webbläsare via App Store – inte bara grafiska skal som klistrats ovanpå WebKit
- Apple har släppt in emulatorer i App Store
- Apple öppnar upp sin Apple Wallet
Detta är bara några exempel av det som i huvudsak sker inom EU-området, eller som ett direkt resultat av innehållet i DMA.
Den som tror att Apple hade gjort allt detta frivilligt bara därför att det är ett så innihelv… schysst företag ” räck upp en hand så kan vi räkna in de übernaiva.
Klargöranden
Jag applåderar det som nu sker men jag applåderar inte Spotifys försök att smita undan alla avgifter, oavsett nivå, samtidigt som Spotify kräver att Apple ska distribuera deras app inom ramen för App Store. Detsamma gäller Epic Games som gnäller om samma saker men som moraliskt och etisk är ett betydligt mera opålitligt och oärligt företag. Båda vill slippa undan alla avgifter och de tycker att Apple ska distribuera deras appar och spel – utan ersättning.
Det är inte detsamma som att Apple inte hade gjort alla dessa ändringar om det inte hade varit för EU och DMA. För övrigt så har amerikansk federal domstol fastslagit i en dom att avtalet mellan Google och Apple är olagligt och ett sätt att stänga ute konkurrenter för att upprätthålla Googles olagliga monopol.
Uppenbarligen fungerar inte en mer oreglerad marknad riktigt bra heller. Grubers tankevurpa är att han ibland tycker att DMA är bra och han tycker att DMA är riktigt dåligt – kanske lite beroende på vilken sidan han har vaknat på. Sen får han gärna tro att mycket av det som Apple har gjort ovan skulle ha gjorts ändå – DMA eller inte.
Här gör han också en tankevurpa, för om det är så – varför ändrar inte Apple sina regler globalt?
Varför bara inom EU-området?
PS. Gruber har fått utmärkelsen ”Veckans Åsna” tre gånger i rad.
av Mikael Winterkvist | aug 18, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads |
Jag var med när Twitter var nytt, när de första av oss som kom in på tjänsten fascinerades, förvånades och kämpade med att säga och uttrycka allt det vi ville ha sagt med bara 140 tecken. En del av oss lyckades, andra inte och det fanns en upptäckarglädje och en respekt och värme mellan oss nybörjare som inte existerar idag. Jag var tidigt inne på flera andra sociala plattformar och såg samma utveckling – tills trollen kom.
Det händer att jag hoppar runt bland mina sociala tjänster, X (tidigare Twitter), Facebook, Reddit, Instagram, Bluesky och Threads. Några av dem liknar varandra – X, Bluesky och Threads – i så måtto att det inte du kanske inte reflekterar på vilken tjänst du är, var du sitter och läser. Tonen på Bluesky och Threads är snarlika varandra medan X sticker ut, negativt. Det händer att jag sitter och läser och ställer mig frågan ”men var har jag hamnat, varför denna aggressivitet?” – svaret är alltid – jag är på X, Elon Musks lekstuga.
Friktion
X var en plats för diskussion mellan en spridd, bred skara människor. Vi som var pionjärer diskuterade allt, öppet och visst kunde det uppstå friktion och visst bråkades det men tonen då är inte i närheten av vad den är idag. Tonen då påminner en hel del om tonen på Threads och Bluesky, idag. Vi arrangerade Tweetups och vilt främmande människor träffades med bara en sak gemensamt – vi fanns på Twitter.
Sen kom trollen, de aggressiva, de som höll monologer och som ville berätta att alla andra som inte höll med dem var idioter. Vi fick lära oss att blockera, filtrera och scrolla förbi. Du tvingades ta tag i ditt flöde, städa och hålla efter tills det inte gick längre. Tills snart sagt varenda diskussion gick över styr och tills trollen knöts samman i nätverk och blev fabriker – trollfabriker.
Köptes
Sen köptes Twitter är mästertrollet, extremisternas idol, Elon Musk och X utvecklades till en lekstuga för extremister, i första hand långt ute på högerkanten vilket kan förklaras av att Musk snabbt släppte in alla de som kastats ut efter upprepade regelbrott in på plattformen igen. Jag var nära att skriva ”släpptes in i värmen igen” där men X är inte varmt. X är en iskall plats.
När det gäller övriga sociala plattformar så är inte frågan om trollen kommer utan när trollen kommer.
En sak sak vi lärde oss på X/Twitter var att du måste ta ansvar för ditt flöde, ingen annan kommer att göra det och du kan absolut inte lita på att regelverket, moderatorer eller tjänsten i sig kommer att göra det. Trollen kommer att tillåtas att härja fritt därför att det är det troll gör. De byter skepnad, skapar nya konton och dyker upp igen.
Städa
Städa i ditt flöde men blockera inte – använd mute = tysta.
Då tror trollen att de har kvar sin publik och det blir som en ishockeymatch under pandemin – uppe på läktarna finns det pappfigurer – ingen riktig publik. En blockering är den bekräftelse som trollet är ute efter. Trollet vet att han (det är i stort sett alltid män) lyckats reta någon och lyckats med sin primära uppgift – att härja. Mute/Tysta resulterar i att trollet gapar, skriker, förolämpar och härjar utan att någon ser det. Bekräftelserna uteblir, det kommer inga blockningar, inga anmälningar utan trollet står där på stadens torg och skriker – ensam, för sig själv.
Svar
Det händer att jag börjar på att skriva ett svar i en pågående debatt, jag skriver ned vad jag tycker men sen när jag ser att det är på X så slänger jag inlägget. Det är ingen idé och den jag vänder mig till är ingen som jag ”känner” så jag slänger inlägget och scrollar vidare. Det är helt enkelt inte värt att försöka att utbyta åsikter med någon som inte är intresserad av att diskutera och som kommer att driva sin linje, stenhårt, som är faktaresistent och som egentligen håller en monolog.
Jag har för länge sedan lärt mig att känna igen orden i beskrivningarna – hur trollen beskriver sig själva , för att känna igen dem. Det är beskrivningar där de säger sig vara nationalkonservativa, de vill ha tillbaka det gamla folkhemmet, de varnar för att Sverige står på ruinens brant, att landet håller på att tas över av muslimer och de ropar på förstärkt polis. De säger sig vara ”motvalls” kärringen/gubben mot strömmen” och de har sett ljuset, det ljus som vi andra inte har sett. Vi dumma får som tror på allt vi läser och hör.
De har genomskådat medierna och de säger det du ”inte får säga i det här jävla landet” och de hatar allt som inte ryms inom deras snäva ramar. Allra mest hatar de ”woke” som brukar innefatta empati, jämlikhet, humanism, respekt – allt det som gör att vi människor kan leva med och stå ut med varandra.
Jo, jag har lärt mig att känna igen trollen.
Nya ägare
Du måste lämna X har det sagts mig och kanske är det så. Kanske borde Elon Musks högerextremistiska lekstuga lämnas åt sitt öde men jag har ett konto som skapades tidigt, nästan vid starten, 2009 och jag har fortfarande en massa kontakter där som jag inte vill förlora. Människor som inte är troll och att lämna X vore att ge upp och att lämna Musks sociala plattform åt trollen. Då vinner trollen.
Därför är jag kvar och jag hoppas kanske att Musk ska sälja X, att hela plattformen går omkull och får nya ägare fast vem ska slänga upp 40–50 miljarder dollar för ett ruckel?
Går X i konkurs finns det ju inte heller några garantier att inte någon ännu tokigare än Elon Musk krymper fram – ett ännu värre chefstroll så det kanske är naivt att hoppas och tro på en förändring. Trots det så jag är kvar, tillsvidare, men jag har förberett mig på Threads och Bluesky och mitt råd till dig är – gör det du också och använd funktionen att tysta ett konto.
Det är ett effektivt sätt därför att till slut kommer trollen att sitta i en krets av andra troll och skrika samma sak.
När kommer trollen?
av Mikael Winterkvist | aug 17, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Jag har ägt och använt en Apple Watch enda sedan klockan lanserades – innan den lanserades i Sverige. Jag köpte min första klocka via nätet och fick den skickad från Irland. Så här använder jag min Apple Watch.
Under många år, ända fram till det att Apple Watch Ultra lanserades så hade jag samma modell – den i aluminium och oftast vit, eller metall. Min samling av armband har växt under åren och är idag löjligt syor med armband i alla tänkbara färger och kombinationen. Då är en vit eller metallfärgad klocka det enda som duger. Alla andra färger leder till att vissa armband i mina ögon inte passar.
Fram till Apple Watch Ultra så var det modellen utan SIM-kort som gällde. Jag är aldrig långt borta från min iPhone och har liten användning för en klocka som jag kan ringa och använda utan en iPhone. Jag hade utan minsta tvekan klarat mig utan SIM-kort i min Ultra-modell också även om det ibland är praktiskt att slippa att springa och leta efter min telefon.
Filter
En sak har gällt hela tiden – min Apple Watch är en förlängning av min iPhone men allt ska inte släppas igenom. Min Apple Watch är ett filter där bara de viktigaste notiserna släpps igenom och de viktigaste meddelandena. Jag har satt upp Fokus-lägen och gjort inställningar som filtrerar bort en hel del av det som kan dyka upp på/i min iPhone.
Jag lägger nämligen ofta ifrån mig iPhone, sätter den i laddaren och använder den inte alls lika mycket längre när jag är ledig. Jag har dessutom fokuslägen som gör att kvällstid och på helger så är det en liten skara individer som kan ringa mig eller som kommer igenom med meddelanden. Är det inte viktigt så vill jag inte bli störd.
Där fungerar min Apple Watch som ett viktigt filter. Appar som övervakar vår servrar och tjänster släpps igenom och en del andra saker som jag prioriterar. Alla annat stannar i min iPhone.
Ultra
Valet av en Ultra, Apple största klocka, kan jag i stort sett inte motivera med annat ön att jag ville ha en. Min gamla Apple Watch var 3-4 år gammal, det var dags att byta och då fick det bli en Ultra-modell. Jag klättrar förvisso inte berg, springer ytterst motvilligt men jag är ofta i naturen, klättrar omkring bland stenar i Kågeälven och då kan det vara bra att ha en klocka som tål lite tuffa tag. Jag fiskar, flugfiskar, och vadar en hel del bland stenar, stockar och träd. Inga strapatser förvisso men ändå.
Summering:
Min Apple Watch är en förlängning av min iPhone. En ingår i hela ekosystemet (Apples) och den visar det absolut viktigaste för mig – inga sociala medier, inga mail utan prioriterade nära och kära samt prioriterade appar och tjänster.
av Mikael Winterkvist | aug 17, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Jag har ägt några iMac-modeller under åren och älskat dem alla – fram till den nuvarande modellen. Förutom att den är estetiskt ful så är det inte en dator för ett proffs.
Visst, den finns i en massa roliga färger, visst den är tunn, supertunn, über, mega, bauta-tunn men den (ursäkta) är trist, platt och anonym. Det här med tunn och Apples ständiga jakt på att hyvla av hundradels millimetrar på allt de designar är en tävling som jag inte riktigt förstår. Möjligen ligger det någon slags designmässig utmaning som tydligen är enormt lockande men med tanke på debaclet med tangentbord och ergonomiskt usla möss så har den tävlingen gått över styr i mina ögon.
Suverän
Hur som helst, iMac, var en smått suverän arbetshäst under många år. Grym bildskärm, packad med prestanda och allt i ett – den ultimata datorn för proffset. Sen kom någon inom Apple på att lansera en uppdaterad Mac mini och sedan konkurrera med sig själva med Mac Studio – allt med de riktigt tunga proffsen satt och väntad på en ny Mac Pro. iMac slaktades och gjordes om till en kontors- och hemmadator med en 24-tums skärm.
24-tum?
Ett tag fanns en mörk modell, en iMac Pro men den försvann också.
Ful
Det finns två fel med den nuvarande modellen – den är ful och skärmen är för liten. Nederkanten är i färg medan hela överdelen är vit, eller ljus, i vart fall ingen färg. Jo, jag fattar – överdelen är gemensam för alla modellerna, alla färgerna, men snyggt är det inte. Äpplet är satt på baksidan som om Apple skäms för nya iMac – berätta inte på framsidan att det är en Mac ty denna tingest är icke något vi äro stolta över.
Nåväl, utseende och design är en smaksak men en iMac ska ha ett äpple – på framsidan.
Skärmen, 24-tum, gjorde att jag aldrig ens övervägde att köpa nya iMac som ersättare för min tidigare stora 27-tums iMac. Jag köpte en 34-tums widescreen och köpte en Mac mini istället då jag räknade med att det skulle dröja innan det kom en ny, stor iMac. Det visade sig att jag fick rätt (för en gångs skull) och jag räknade också med att en iMac med en 30+-skärm, 32- eller 34-tum, skulle innebära ett pris som var av modell större.
Avskyvärt
Jag tittade lite snabbt på Apples nya 27-tums bildskärm, Studio Display, och konstaterade att Apple ville ha mer än dubbelt betalt så mycket betalt för teknik, högtalare och annat än konkurrenterna. Jag gjorde det ingen Apple-skalle av rang får göra – jag köpte inte bara ett annat märke utan Samsungs kopia – M8.
Jo, jag vet det är avskyvärt, klandervärt och ett etikettsbrott av monumentala proportioner så håll det för dig själv. Säg det inte till någon, snälla.
Nu tittar jag ibland på min Mac mini M1, en pålitligt arbetshäst som tjänstgjort med den äran sedan den lanserades. Jag tittar på den för att det kan var dags att uppgradera och då kommer en iMac in i bilden – en stor iMac.
Först ska min MacBook Pro uppgraderas dock, efter vet att jag hämtat ut min nya iPhone 16 Pro Max, men därefter är det dags att se över den stationära och kommer det ingen ny iMac Pro eller en ny stor iMac så blir det nog ingen uppgradering överhuvudtaget.
Då flyttas min Mac mini ut i vardagsrummet och blir mediaserver och sen blir den bärbara den enda och huvudsakliga datorn.
Så Apple, vill ni ha mer av mina stålars – spotta ur er en stor iMac, i rymdgrå eller svart med ett äpple på framsidan – då kan vi snacka sedan.
av Mikael Winterkvist | aug 17, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Ska du bygga en app för att spela musik, poddar, radioprogram – ljud – så gör det. Bygg inte en app för en massa annat. Enkelt och elementärt kan tyckas men både jättarna Apple och Sonos har gjort samma fatala misstag – de har byggt något annat.
Du bygger, designar och skapar ett program för att spela upp ljud – musik, poddar, radioprogram – ljud rätt och slätt. Det är appens primära uppgift spela upp ljud.
Då bygger då och designar du ett program där användaren i några enkla, raka och begripliga steg kan göra det. Ska du ha med olika tjänster, säg Spotify, Apple Music och din egen tjänst så ter det sig logiskt att användaren väljer vad hen vill lyssna på.
Har du sedan olika enheter uppkopplade, högtalare i olika rum så är det logiskt att nästa steg är var du vill spela upp ljudet.
Enkelt, eller hur – först vad och sedan var.
En app för att spela upp ljud i två enkla, raka och begripliga steg.
Har du sedan behov av att kunna uppdatera enheterna, koppla ihop dem på olika sätt och så vidare spå bygger du en app som gör det.
Visst, du får två appar men du vinner i funktionalitet. Du kan fokusera på en sak – antingen underhålla, uppdatera och koppla samman enheter – eller spela upp ljud.
Gör inte båda i samma app.
Koppla ihop
Du kan naturligtvis koppla ihop apparna – länka samman dem så att det blir lite lättare för användaren att hitta. Hela poängen med detta är att appen för att göra inställningar kommer användaren att starta betydligt mera sällan än appen för att spela upp ljud. När alla prylarna är uppkopplade, sammankopplade så är behovet av appen för inställningar mindre. Användaren kan behöva starta den appen när uppdateringar ska laddas ned men funktionen, tjänsten och behovet av att kunna stuva om bland prylarna, döpa om dem, koppla upp dem eller flytta dem är begränsat.
Steve Jobs lär ha sagt en gång att hemligheten för att bli en duktig designer är att kunna och våga att säga – nej.
Styrkan I hela ekosystemet med appar är att bygga en app som förvisso är begränsad i sin funktionalitet men som är bra på de saker den kan och ska göra.
Jag levde i Microsofts värld under många år och i den världen tycks förmågan att säga nej, att prioritera och att sluta att lyssna på alla krav från kunder och användare inte ens existera. Det finns skräckhistorier om Startmenyn där olika avdelningar slagits om plats och funktioner i över 18 månader – allt för att få med allt det som kunderna ville ha där. Det är förmodligen därför knappen hette ”Start” under så många år trots att det var där du slog av Windows-datorer på den tiden.
Säg nej
Du ska lyssna på kunder, du ska ta till dig men du ska också våga att följa och välja det du tror på. Därför ska du också våga att säga nej när den stora kunden kommer med ett önskemål, ”snälla, bara en funktion till, det blir den sista jag lovar”.
Microsoft försöker göra alla nöjda och skapade ett operativsystem, Windows, som det var hopplöst att hitta i. Microsoft skapade också ett Office-paket som led svårt av samma problem. Funktioner doldes djupt nere bland dropplistor, menyer som öppnades i sidled och jag vet inte allt det Microsofts har hittat på under åren för att försöka att göra alla nöjda.
Nu har jag inte använt Windows på drygt 15 år så jag ska inte uttala mig om hur det ser ut idag och i ärlighetens namn ska sägas – jag bryr mig inte, icke ett vitten.
Min poäng är att gapa inte över för mycket, försök inte att göra för många nöjda och lägg inte in alla funktioner – speciellt inte i en app som har en designbegränsning i form av en mindre yta att jobba med.
Sonos och Apple
Apple skapade iTunes – en uppspelare för ljud, en butik för musik och även en enhet för att uppdatera och hantera appar. Det borde ha varit tre appar och program – inte ett, eller i vart fall inte mer än två. Det är logiskt att en butik för musik finns i appen och programmet för att spela upp densamma, men bryter du ut poddar och gör en egen app för den typen av ljud så var konsekvent – bryt ut butiken och skapa tre appar/program.
Detta har nu Apple lärt sig, över tid, men tyvärr så gick Sonos i exakt samma fälla och har också gjort samma fel med stora kostnader till följd av det. Sonos har tappat förtroende ute hos kunder och användare, tappat förtroende hos samarbetspartners och skapat en fullständigt misslyckad app som användare älskar att hata. Enligt Sonos egen information som gått ut investerare och aktieägare så handlar det om i storleksordningen 20 till 30 miljoner, dollar. Alltså en nätt summa av drygt 200 miljoner kronor till en bit över 300 miljoner kronor – för en misslyckad app.
Det är inte kattskit direkt – som en av mina gamla mentorer när det handlar om design skulle ha sagt.
Gått fel
Någonstans så har hela skapandet av den nya appen gått fel, fullständigt och komplett fel och min slutsats, utan att veta, är att Sonos inte haft en tillräckligt bra grupp användare som fått testköra den nya appen – om appen överhuvudtaget har testats utanför Sonos. En så här dålig app kan omöjligen passera en testrunda utan att få svidande hård kritik. Apple har uppenbarligen lärt sig för den nya Photos/Bilder i Apples olika operativsystem har fått stenhård kritik. Apple har lyssnat, tagit till sig kritiken och nu bantat ned på nya funktioner och ett nytt utseende – Apple har backat tillbaka.
Var mer som Apple Sonos!
Sonos skjuter upp lansering av flera produkter på grund av debaclet med sin app
