Taggen del 1: Möt vår hjälte. Sven Tage Thuresson, 47 år, Taggen kallad

Taggen del 1: Möt vår hjälte. Sven Tage Thuresson, 47 år, Taggen kallad

Tid för att läsa: 3 minuter

Han vet inte riktigt när det hände, bara att det hade hänt. Han var gammal. För många sena nätter, för många cigaretter och för mycket lagrad whiskey hade satt sina spår. Han var gammal. Han vägde för mycket. Alldeles för mycket och det var flera år sedan han gav sig på sådana dumma påhitt som att försöka ta trapporna, om det fanns en hiss eller springa fram mot en öppen hissdörr som var på väg att gå igen.

Han sprang inte. Aldrig, även om han ägde säkert femton träningsoveraller. Hela garderoben var full men det var mutor från olika organisationer och företag. Presenter som han inte borde ta emot men som han tog emot ändå. Alla gjorde det i samband med mästerskap, mässor och seminarier. Han hade lika många träningsväskor också i olika utföranden. Ytligt sett så var han träningsnarkoman. Ytligt sett, egentligen så var han bara en något lättmutad journalist.

Så nu var han alltså gammal, med nya träningsoveraller i garderoben och med en kondition som hade varit klart godkänd om han varit 95. Hans vikt hade varit helt okej också, om han hade varit 2.45.

Han sprang inte efter tunnelbanetåg heller. Sist han gjorde det fick han inte tillbaka luften igen förrän i höjd med Gamla Stan, Tio stationer senare. På vägen dit hade 3 astmatiker erbjudit honom sina små sprayburkar med adrenalin. Han hade avböjt. Så numera satt han ned, som nu. Avskärmad från omvärlden med härlurar på huvudet i och “Van The Man Morrison” i hela huvudet. “Real Real Gone” på skadligt hög ljudnivå samtidigt som han spelade poker.

Möt vår hjälte. Sven Tage Thuresson, 47 år, Taggen kallad. Krönikör på en av våra större tekniktidningar. Frånskild prylfanatiker som ägnar en rätt betydande del av sin tid att åka runt på mässor, handla taxfree och som alltid lyckas att hitta på nya sätt att se till att tidningen betalar för hans leksaker.

Just nu satt han med en Apple iPhone i fickan. En knäckt Apple iPhone, 16 GigaBytes-modellen som han köpt i London.

Visserligen skulle han ha tecknat ett abonnemang med O2 men det smet han undan i butiken. Tillbaka på hotellet hade han knäckt den och stoppat i sitt eget SIM-kort. Apples iPhone hade ännu inte lanserats i Sverige och därför måste mjukvaran knäckas innan den gick att använda med ett svensk SIMkort.

Knäckningen gick galant. Han laddade hem iLiberty+, följde instruktionerna och inom fem minuter så kunde han ringa med sitt vanliga Telia abonnemang. Dagarna i London tillbringade han med att utforska telefonen, tanka hem saker och installera de få webbappar som fanns att testköra. Han kollade sin mejl, skickade SMS och bokade möten. Fascinerad över allt det telefonen kunde och klarade av. Nu var han alltså hemma igen efter 5 dagar i London och med en telefon fylld till bredden med Rolling Stones, Creedence, Van Morison, filmer och så lite Bruce Springsteen.

Just nu var han lyckligt ovetande om att han snart skulle stå inför en rödbrusig, ilsken redaktör som undrar hur i helvete han kan lyckas med att dra på sig en telefonräkning på 9 000 kronor. Just nu satt han där på tunnelbanan, lyssnade på musik, spelandes poker på sina nya leksak som väckte viss uppmärksamhet i tunnelbanevagnen.

Snart skulle hans redaktör väcka betydligt mer uppmärksamhet och han skulle få bevittna hur en hel redaktion stannade av. Ett helt kontorslandskap stod stilla medan de såg honom bli tillplattad över en telefonräkning på 9 000 kronor. En telefonräkning som han dragit på sig därför att Apples iPhone innehåller en funktion att hämta mejl, aktiekurser, väder och en massa annat – automatiskt, och den hade han slagit på i sin iver att prova allting.

Han skulle också få lära sig ett nytt begrepp – samkörningsavgifter, roaming. Det var de som orsakat kostnaden drygt 9 000 kronor på fem dagar i London.

Telefonen hade kostat knappt 3 000 kronor, en tredjedel av den första telefonräkningen. Allt det där hade inte drabbat honom, ännu. Det enda som drabbat honom denna morgon var “Let´s talk about us” med “Van The Man Morrison”. Snart skulle det inte pratas, utan skrikas om hans telefonräkning men innan dess skulle han ha hunnit avnjuta ytterligare några spår med “Van The Man”.

Det och den maximala oturen att det var månadsskifte och alltså dags för honom att få en ny telefonräkning. Dessutom hade han tagit ut kompledigt som alltid då han varit på mässa eller jobbat ute för redaktionen några dagar. I egenskap av att vara trotjänare så plockade han ut timme för timme och han hade alltså varit ledig en vecka. Några dagar till och de 9 000 kronorna skulle ha landat på nästa månads räkning

– men Taggen var nu inte en man född med tur.

Korta nedslag i den digitala världen 001

Korta nedslag i den digitala världen 001

Tid för att läsa: 2 minuter

Biden vs Trump

Det ser inte ut som att Joe Biden kommer att hoppa av eller att det demokratiska partiet har tillräckligt mod att ta diskussionen med Biden, på allvar. Möjligen anses det försent men debatten mot Trump visade med skrämmande tydlighet att Joe Biden är en gammal man som har svårt att formulera sig begripligt och som misslyckades med det mest fundamentala – förklara skillnaden mellan honom och Donald Trump.

iPad Air

Plötsligt slog det mig varför jag tycker bättre om min iPad Air än någonsin mina två iPad Pro – storleken och storleken kopplad till mina tidigare datorer. Jag har nämligen aldrig ägt en fullstor MacBook Air – däremot flera 11.6-modeller, alltså med en bildskärm på 11.6-tum. Kanske är det en igenkänningsfaktor, muskelminne eller något annat men jag jobbar mer med min iPad Air än jag gjorde med min iPad Pro.

Apple vs EU

Margrethe Vestager sopade till Apple på sitt sedvanligt sylvassa sätt nyligen. Hon tolkar Apples besked om att AI-funktioner inte kommer att lanseras inom EU i år, på grund av DMA, som att Apple inte vill lansera sina funktioner och tjänster om de kan mötes av konkurrens. Jag tror inte att höjdarna borta i Cupertino riktigt hade väntat sig det svaret och den kommentaren från EU-håll.

I sammanhanget så har en del amerikanska bloggare försökt utmåla Margrethe Vestager som vänster och företagarfientlig vilket är felaktigt. I sin tidigare politiska karriär så var hon minister i flera danska regeringar som representant för Radikale Venstre. Namnet till trots så är det ett socialliberalt parti som anses ligga i den politiska mittfåran i dansk politik.

CNN

OpenDNS lämnar Frankrike

OpenDNS lämnar nu Frankrike sedan Canal+ med stöd av en domstolsorder kräver att franska internetleverantörer blockerar vissa piratsajter. Ett stort antal franska iinternetleverantörer tvingades att rätta in sig i ledet och blockerade drygt 100 piratsajter. Då händer det som alla kan räkna ut – istället för att använda den tilldelade DNS-tjänsten, med blockeringar inlagda, så bytte användare till andra DNS-tjänster, däribland OpenDNS. Canal+ krävde då att Cloudflare, Google och andra, däribland OpenDNS  skulle blockera samma piratsajter som de franska internetleverantörerna. OpenDNS svarade med att lägga ned verksamheten i Frankrike.

OpenDNS

Den svenska regeringen fortsätter att montera ned vårt öppna samhälle

Den svenska regeringen fortsätter att montera ned vårt öppna samhälle

Tid för att läsa: 2 minuter

Den svenska regeringen för sig nu redo för att montera ned ytterligare en bit av vårt öppna samhälle – förundersökningar ska hemligstämplas tills dom har fallit. Regeringens utredare Fredrik Wersäll menar att detta är nödvändigt bland annat för att skydda eventuella vittnen.

Förslaget kan också ses som en förberedelse för införandet av anonyma vittnen. Ett förslag som totalsågats av Lagrådet.

Förundersökningar

Förundersökningar, som ligger till grund för ett åtal innehåller uppgifter om förhör, vittnen och annan bevisning. Idag är de, såvitt inte motsatsen sägs, offentliga sedan utredningen slutförts. Nu vill regeringen, för att skydda vittnen, bland annat, hemligstämpla förundersökningar till dess att dom har fallit.

Det i sin tur betyder att insynen minskar, att det blir svårare att ta del av innehållet i en utredning för utomstående – däribland journalister. Den som är föremål för en förundersökning får fortfarande ta del av alla handlingar vilket betyder att vittnens utsagor är kända för den åtalade, den misstänkte.

– Det är en rejäl inskränkning av offentlighetsprincipen när den behövs som mest, säger Tryck- och Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke till Omni.

Skyddet av vittnen torde vara högts begränsat eftersom den tilltalade, den misstänkte har rätt till få förundersökningen. Vill en misstänkt ta reda på vilka som vittnat mot hen så framgår det av de dokument som alltså har rätt att få ut.

Ensamutredare

Noterbart är att regeringen använt en ensamutredare och att förslaget presenterades under en fredag. Det är brukligt att använda en ensamutredare om det ska gå fort och om du vill försäkra dig om att utredningens slutsatser landar där du vill att de ska landa. Kan förslaget sedan anses vara kontroversiellt så presentera förslaget på en fredag, på eftermiddagen. Då kan det finnas en möjlighet att förslaget får minimal uppmärksamhet.

Anonyma vittnen

Utredningen har tidigare föreslagit att Sverige ska införa anonyma vittnen – något som prövats i våra grannländer med högst varierat resultat. Anonyma vittnen tenderar till att ha bedöma att ha betydligt lägre bevisvärde. I våra grannländer där systemet har använts så visar domar att anonyma vittnen inte har samma bevisvärde som traditionella vittnesmål.

Anonyma vittnen innebär att den åtalade inte får veta vilka som vittnat mot hen.

Vem tror du orkar att läsa allt du skriver?

Vem tror du orkar att läsa allt du skriver?

Tid för att läsa: 3 minuter

– Vem tror du orkar att läsa allt du skriver?
– Jag vet inte, vad tror du?
– Jo, men alltså, du vräker ju ut en massa saker, hela tiden.

– Var det en fråga eller ett påstående?
– Se det som en fråga.
– Okej, jag tror inte att alla orkar att läsa och den som inte vill läsa behöver inte läsa. Det är valfritt.
– Men varför skriver du då?
– För att det finns folk som läser, för att jag tycker att det är roligt och för att det ingår som en del i min omvärldsbevakning.
– Omvärldsbevakning?
– Ett finare ord för att jag försöker hålla koll på det som sker, bilda mig en uppfattning om det som ett led i det jag gör och livnär mig på.
– Så du leker tidning för att det passar in i ditt jobb.
– Väldigt mycket så. Jag leker tidning för att när jag ändå sitter och läser, plöjer utredningar, domar, krönikor, ledartexter och allt vad det är så kan jag skriva om det och samtidigt bilda mig en uppfattning om vad jag tycker, tror eller ser.
– Läser folk allt du vräker ut då?
– Det är klart att de inte gör.
– Men du skriver ändå?
– Jag leker tidning ändå, svar ja.
– Är inte det lite dumt det?
– Jag kanske inte är så smart.
– Men du tycker en massa ändå?
– Korrekt.
– Så du har inget vettigare för dig?
– Jodå, jag gör en massa annat men jag gillar att skriva så då gör jag det, skriver, och den som vill läsa kan göra det.
– Mest om Apple?
– Mest om Apple.
– Varför det?
– För att det är ett ämne och ett område som jag tycker mig ha hygglig koll på. Huvudsakligen därför att det är de prylar som jag själv använder.
– Hade det inte varit smartare att skriva om det de flesta använder då?
– Säkert, om avsikten med skrivandet hade varit att enbart locka fler läsare men det är det inte.
– Hade jag varit som du så hade jag skrivit om Windows och Android istället.
– Varför gör du inte det då?
– Jag är inte så bra på att skriva.
– Sånt går att träna upp. Jag skrev inte särskilt bra när jag började heller.
– När var det då?
– Det håller på att bli en 40-45 år sedan.
– Är du så gammal?
– Jag är äldre än så.
– Men hur orkar du?
– Uthållig, alltid nyfiken, älskar utmaningar och vill hela tiden lära mig något nytt, om jag kan.
– Så dår skriver du hela tiden?
– Jag sa ju att jag inte skriver hela tiden, Jag gör en massa annat också.
– Men det ser ut om att du skriver hela tiden.
– Okej, igen då – läs det jag skriver om du vill, hoppa över det om du vill, kommentera det om du orkar, bli arg, kritisera eller gilla. Det är valfritt och absolut ingenting jag kräver. Jag blir oerhört glad över om du gillar det jag skriver, och faktisk också om du kritiserar, inte håller med, för precis som de flesta andra är det roligt att bli bekräftad. Det väljer du.
– Så du tänker fortsätta att skriva?
– Rädd för det.

Det här är det många amerikaner aldrig kommer att förstå med en reglerad marknad

Det här är det många amerikaner aldrig kommer att förstå med en reglerad marknad

Tid för att läsa: 3 minuter

Nu har det börjat att gå upp även för en amerikansk publik att de amerikanska tech-jättarna kan ha vuxit sig för stora, att de har ett alltför hårt grepp om marknaden och att små och medelstora bolag har mycket svårt att ta sig in på flera marknader. Nyligen meddelades att Microsoft granskas av amerikanska tillsynsmyndigheter, Meta, Amazon och Apple finns också med i den skaran.

I debatten däremot så har inte bara en amerikanska allmänhet svårt att förstå innebörden i begreppet en reglerad marknad – det har analytiker, skribenter och prominenta bloggare också. Alla regler, alla lagar och all tillsyn för hur marknaden fungerar är av ondo samtidigt som även amerikanska konsumenter konstaterar att om de vill laga sin prylar så kan de inte göra det var som helst, ska de ha bredband så betalar de mer än europeiska konsumenter och de får dessutom en sämre produkt, lägre uppkopplingshastigheter och vill de ringa så kostar det mer än i Europa.

Vänner

Jag hade några amerikanska vänner på besök för några år sedan och vi passerade Möjligheternas Torg här i Skellefteå. En av mina vänner stannade upp med telefonen i sin hand och frågade vad nätet Skellefteå Open var för något. Han hade sett det på flera andra ställen runt omkring i stan. Jag förklarade att det var kommunens öppna nät, öppet för alla. Jag sig direkt att det blev svart i huvudet på min amerikanska vän som ville vet vad öppet för alla betydde och hur en kommun kunde ha ett helt öppet nät på i stort sätt alla centrala platser i stan. Jag förklarade att det var ett nät som ägs av oss alla i Skellefteå, öppet för alla och ville han använda det så var det fritt fram.

Något misstänksam så konstaterade min amerikanska vän två saker – Sverige och Skellefteå var ett socialistisk experiment och om det fanns ett öppet gratisnät så måste det vara ett mycket dåligt nät. Jag bad honom prova Skellefteå Open och till hans stora förvåning så visade det sig att uppkopplingen var 100/100 Mb/s – långt mer än han hade tillgång till i sin lägenhet i centrala New York.

Öppet

Han förhörde sig mycket noga att nätet verkligen var öppet, att det var gratis och han hade fortfarande svårt att förstå att alla andra som också erbjöd och sålde uppkopplingar, privata bolag, accepterade existensen av Skellefteå Open. Jag förklarade att frågan aldrig ens hade kommit på tal och att det öppna nätet inte fanns överallt. På frågan vilken kapacitet jag hade hemma i min bostad svarade jag att där hade jag betydligt mer, 1TB. motfrågan blev hur jag hade råd till det och jag fick då förklara att vår bostadsrättsförening förhandlat tillsammans med vår anlitade förvaltare vilket gjorde att avgiften var inbakad i avgiften och att den låg på runt hundralappen, i månaden. Jag undvek att berätta att vi dessutom. fick höghastighetsmodem i det priset. Det får finnas gränser för hur mycket information du serverar en konservativ amerikan på besök.

Återigen så konstaterade min amerikanska vän att Sverige var ett socialistiska experiment och han hade svårt att ta till sig att vi som bodde i ett och samma område tillhörde samma förening och att vi förhandlade kollektivt när det handlade om el, internet och så vidare. I hans värld så skulle allt det regleras i stenhård konkurrens mellan privata bolag. Jag förklarade att vi mycket riktigt hade en mängd leverantörer att välja mellan och när jag visade honom hemsidan med alla leverantörer så konstaterade han två saker – vi hade avsevärt mycket bättre uppkopplingar till en radikalt lägre kostnad än vad han hade.

Fiber

Jag funderade länge om jag skulle berätta för honom att Skellefteå hade ett fibernät som är bland Europas bästa och att vi hade byggt ut detta nät bland annat med EU-medel. Det är ju så långt som en marknad med enbart privata aktörer som du kan komma., Speciellt med tanke på att stora delar av nätet och alla uppkopplingar dessutom möjliggjorts av ett tidigare telemonopol. När han fick veta det så började ända insikten sippra ned någonstans inne i huvudet på honom. På en reglerad marknad finns regler och de slår inte nödvändigtvis undan benen på privata aktörer. Jag fick reda ut för honom vad en bostadsrätt innebär, med en styrelse som företräder medlemmarna, som förhandlar för olika avtal, kollektivt. Det ’r inte så att det inte finns bostadsrättsföreningar i USA men det hör inte till vanligheterna att de förhandlar för hela kollektivet, för alla medlemmarna i den utsträckning som vi gör i Sverige.

Jag tror inte att allt gick in men han såg fördelar med att inte låta marknadskrafterna agera ostört och utan regler – och som sagt – även den amerikanska marknaden är reglerad.

Det är inte bara EU som utreder de stora amerikanska tech-bolagen

Det är inte bara EU som utreder de stora amerikanska tech-bolagen

Tid för att läsa: 5 minuter

I debatten, i det amerikanska narrativet, så passar det väl in att framställa EU som en stor byråkratisk koloss som stryper innovationskraften i bolag och som krånglar till det för företag. Det passar mindre väl in att de stora tech-bolagen närmast regelmässigt utreds även av amerikanska myndigheter och att de utreds på i stort sett samma grunder – dock med olika utfall.

Meta, Amazon, Microsoft och Apple är bara några exempel på bolag som har utretts för brott mot de amerikanska antitrust-lagarna, konkurrenslagstiftningen. Det har handlat om snarlika misstankar och överträdelser som EU-myndigheterna har utrett men det finns en rad juridiska skillnader och utfallet av dessa utredningar är därför olika.

Fälls

Enkelt, och mycket grovt tillyxat, kan sägas att de stora tech-bolagen fälls av EU, tvingas att betala miljardböter medan de kommer betydligt lindrigare undan i USA. Nu ska också säga att även miljardböter för de här jättarna kan liknas vid en smäll på fingrarna. En annan viktig skillnad är att EU har lagstiftning på plats som är väsentligen mycket hårdare än motsvarande lagstiftning i USA. Digital Markets Act är mer detaljerad och innehåller ett klassningssystem som gör att om en av de stora amerikanska tech-jättarna (andra också naturligtvis) växer sig starkare inom en marknad så kan de falla in under DMA och därmed tvingas att förhålla sig till nya regler – enbart därför att de har ökat sin marknadsandel.

DMA talar om ”Gatekeepers”, bolag som har en så dominerande roll att de kan sägas kontrollera och styra marknaden. Apple är klassad som en ”Gatekeeper” när det gäller App Store därför att Apple kontrollerar butiken och distributionen och därför att App Store är, eller var den enda distributionskanalen för iOS och iPadOS. Därför har DMA tvingat Apple att öppna upp distributionen och släppa in alternativa och konkurrerande distributionsvägar – andra App Stores.

EU:s lagstiftning bygger på ett helt avgörande sätt på den här typen av utredningar, analyser och klassningar. Blir ett bolag för stort så kan de utredas, klassas och betecknas för att vara en ”Gatekeeper” och då detaljstyr DMA på ett helt annat sätt än de amerikanska konkurrenslagarna vad som gäller.

Otydliga

I den amerikanska debatten heter det att EU är otydliga, att bolagen inte vet vad som gäller och med Daring Fireballs John Gruber i spetsen så är det den tes och det beskrivning som Apple driver, hårt. Det är helt och hållet en otydlig lagstiftning, DMA, som nu leder till att Apple av säkerhetsskäl tvingas att vänta med flera funktioner i kommande operativsystem.

Den som roat sig med att läsa DMA inser ganska snabbt att lagstiftningen inte alls är så oklar, luddig och otydlig som Apple vill framställa den som. Fokus är att marknader ska öppnas upp, stora dominerande bolag måste släppa in mindre aktörer och det finns angivet vad som krävs av en ”Gatekeeper”. Apple står nu inför att bli det första bolaget som fälls och som kommer att tvingas att betala miljardböter i huvudsak för två saker:

  • Avgifter för sin tekniska lösning
  • Avgifter för köp utanför App Store

Apple debiterar en avgift för alla som distribuerar sina appar utanför App Store – Core Technology Fees. Apple tar även ut en avgift för de som tar betalt utanför App Store. Det krävs ingen skarpare juridisk hjärna för att inse att här är Apple ute på tunn is. Lägger du på avgifter för att försöka att tvinga tillbaka användarna, utvecklare och små bolag in i ledet igen, i din roll som Gatekeeper, så utmanar du lagstiftningen. Det som avgör är nivån på avgifterna – för höga kan ses som ett utslag av ett försök till att straffa utvecklare och små bolag tillbaka in i App Store igen.

Där är vi nu – Apple anses ha försökt göra just det – straffa användare, utvecklare och konkurrenter in i ledet och tillbaka in i App Store.

Opinionen

Det är också min tro att Apple räknat helt fel när det gäller opinionen. Beskedet att Apple kommer att hålla inne funktioner, Apple Intelligence, iPhone Mirroring och SharePlay inom EU-området är politiskt, inte tekniskt, oavsett vad Apple säger. Det är min fasta övertygelse att beskedet kommer som en ballong, uppskickad av Apple för att se åt vilket håll vinden blåser. Apple hoppas på att ilskan ska riktas mot EU och DMA bland europeiska användare – inte mot Apple.

På hemmaplan så har Apple lyckats väldigt väl med den strategin. En kader bloggare och nyhetsförmedlare i USA förmedlar lydigt Apples uppfattning och kritiserar EU som handelsområde, EU som organisation och EU:s lagstiftning. Den här gruppen av främst bloggare skriver inte alls lika mycket om pågående utredningar, av i första hand det amerikanska justitiedepartementet, av samma amerikanska jättar, i stort sett samma orsaker – de styr och kontrollerar marknader vilket skadar amerikanska konsumenter.

Det skrivs däremot en hel del när bolagens chefer kallas till utskottsförhör för det kan bli bra TV och amerikanska politiker ges ett tillfälle att visa upp sig och kanske plocka en och annan opinionspoäng. Även om det kan vara pinsamt och jobbigt att som chef tvingas att schavottera i TV så brukar utskottsförhören sällan leda till mer konkreta åtgärder.

Missräkning

Apples besked späder också på uppfattningen att Apple som bolag ensidigt gynnar och prioriterar den egna marknaden, hemmamarknaden, USA. Under en lång rad av år så har användare utanför USA fått vänta länge på funktioner och tjänster, i flera fall aldrig fått ta del av Apples utbud innan de försvunnit och det är ingen överdrift att påstå att Apple är ett amerikanskt bolag som hela tiden gynnar amerikanska användare – ensidigt.

Låt mig ta några konkreta exempel på tjänster som antingen inte finns utanför USA eller som bara har lanserats i få länder utanför Apple hemland:

  • Apple News
  • Apple Fitness
  • AppleTV+ har ett betydligt mera begränsat utbud utanför USA

Tre exempel plockade bara under senare år. Under lång tid så fanns inte HomePod, Apples högtalare, utanför USA, vilket är ett annat exempel. När det gäller AppleTV+ så har Apple köpt in rättigheter för en rad äldre filmer – som bara finns för amerikanska användare. En rad inköpta filmer har aldrig släppts på AppleTV+ utanför USA.

När Apple nu meddelar att hela EU-området, miljontals användare, kommer ett behandlas styvmoderligt, av säkerhetsskäl, så stärker det bilden av ett bolag som oavsett var pengarna kommer ifrån, oavsett hur mycket pengar som användare utanför USA bidrar med till Appels vinst så kommer Apple att vara ett amerikanskt bolag.

Två tredjedelar av Apples intäkter kommer för övrigt utanför USA.

Invändningar

Jag tror inte, och jag kan mycket väl ha fel, att europeiska användare har några invändningar mot innehållet i den EU-lagstiftning som har udden riktad mot de stora jättebolagen. Tvärtom så stor jag att det finns en stor majoritet användare som applåderar varje skadestånd, varje smäll på fingrarna och varje åtgärd som riktas mot Apple, Microsoft, Meta, Amazon och allt vad de heter.

På en punkt så tror jag att Apple prickar rätt – användarna inom unionen, deras användare blir förbannade. Apples missräkning är att ilskan riktas mot Apple, inte mot EU.