av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Jag är dödligt less på er. Ni dumdryga, nördiga puckon som förpestar tillvaron för vanligt hyggligt folk. Ni som är så förbannat insnöade, så fast i er egen värld i tron att universum roterar kring er och er person. Ni som saknar förmågan att kunna se en annan individ, respektera en annan individ och som borde göra mänskligheten en tjänst och hålla käften.
Er är jag trött på. Jag är trött på alla ni som kastar er in i en diskussion om hur användare ska skydda den egna integriteten, sin information med rådet att köpa en Android-telefon, sopa den helt ren och installera en imagefil med en specialversion av Android. Ni som inte klarar av att tänka länge än näsan räcker och som på fullt allvar tror att vanliga användare har tid och kunskaper att göra allt det ni föreslår. Lägg sedan till att er tankevurpa når monumentala mått när ni hävdar att ingen kan, eller ska lita på Apple och Apples produkter därför att du som användare inte vet vad Apple och Apples produkter gör.
Lita på
Rådet är då alltså, på fullt allvar, att du ska köpa en annan telefon, radera den helt och sedan installera en imagefil med en specialversion av Android. För dig som inte förstår tankevurpan så bygger hela deras resonemang att du inte ska lita på någon, allra minst Apple eller Google men de ser samtidigt inga som helst problem med att lita på den som utvecklat nedstängda versionen av Android som du uppmanas att installera.
Det är inte realistiskt att tro, kräva eller uppmana vanliga användare (vilka de nu är) att vidta närmast militära åtgärdar för att slippa att bli kartlagda ute på nätet. Det är helt orealistiskt att tro att vanliga användare har vare sig tid, kunskaper eller lust att lägga ned timmar, dagar och veckor på att färdigställa en telefon men inte i de här gaphalsarnas värld. Ty de har sett ljuset. De vet, de kan och de vet minsann att Apple går det inte att lita på. Du vet ju inte vad Apple gör.
Gör
Nej, du gör inte det men å andra sidan så vet du inte vad bilmekanikern gör, rörmokaren gör, snubben som bär ut din post gör eller läkaren som tittar dig i halsen gör heller. Alla har inte lyckats att kombinera studierna för att bli hjärnkirurg med färdigheter för att bygga hus. Vår tillvaro består i att lita på andra, på att andra gör sitt jobb och på att andra inte ljuger, bedrar eller lurar oss. I de här nördarnas värld litar du inte på någon, trots att det är exakt de de här puckona gör. Varje dag i deras vardag men de har också sina favoritprojekt, favoritämnen och sina ”pet projects”. Ett sådant är att klappa andra på huvudet, om omskrivningar berätta hur naiva de är, närmast korkade som inte lärt sig allt de kan kan och de vet minsann att det bästa sättet att skydda en telefon, en surfplatta eller en dator är att radera allt direkt efter köpet och sedan installera just deras favoritversion av ett operativsystem som ingen jävel använder. Förutom då denna lilla grupp är nördiga puckon.
Apple
Min ilska, eller irritation kanske snarare, handlar inte om Apple. De får ha vilka åsikter de vill om Apple utan det handlar om de råd de ger. Tekniskt avancerade, komplicerade saker som ska göras och som bara en mycket liten grupp klarar av att genomföra. Låt mig ta ett enkelt exempel:
I en diskussion om säkerhet, lösenord och hur vi vanliga ska hantera våra kontouppgifter så gavs rådet att aktivera Face ID, Touch ID, skaffa en lösenordshanterare, använda slumpmässiga, långa lösenord och även använda tvåfaktorinloggningar.
Raka, handfasta riktigt bra råd som de flesta av oss kan följa och som utan minsta tvekan också leder till högre och bättre säkerhet.
Det är nu messerschmitten, nörden och ärkepuckot anmäler sig och berättar att du inte ska använda biometriska uppgifter – alltså dina fingeravtryck eller ditt ansikte. Det är information som inte kan ändras om de faller i orätta händer. I sak har ärkepuckot rätt, biometriska data är knutna till dig, din person och din fysik så snor någon dem så är du illa ute. Hans råd är att – rätt gissat, köp en Androidtelefon, radera den, installera en specialversion (operativsystem) och använd sedan telefonen enbart för skriftlig, hårt krypterad textkommunikation. Jo, det är ju så de flesta av oss använder våra prylar. Vi skriver bara text och bara till andra som har exakt samma telefon med exakt samma operativsystem. Det är så vi rullar.
Vanliga
Det är bara ett i en lång rad av exempel på tekniska muppar som levererar idiotiska förslag på vad vi, vanliga användare ska göra för att skydda oss och vår information. I sammanhanget är liknelsen med en vågskål användbar. Lägg nördens förslag i den ena vågskålen och lägg de betydligt mer realistiska förslagen i den andra. Förslaget att slå på biometriska skydd i kombination med slumpmässigt framtagna lösenord vinner – varje gång.
Det är trots allt bättre att vi vanliga användare börjar att använda vettiga, användbara lösningar för att skydda oss än att vi kastar oss över förslag som vi aldrig kommer att klara av och som inte är fungerar i vår vardag. sanningen är ju annars att den absolut säkraste telefonen är den som är helt avslagen, helt strömlös och som ligger inlåt i ett kassaskåp men det inser var och en (inte nörden) att det inte är ett reltistiskt alternativ. Vi måste använda våra prylar och då är det trots allt bättre om vi kan lyfta säkerheten några grader uppåt till det bättre än att anse att det är ett misslyckande och ett fiasko om inte hele omvärlden iakttar militär nivå på alla informationshantering.
Ni vet – balanserade, vettiga, användbara lösningar.
Till dig som nu känner att du bara måste berätta för mig hur fel jag har och att just du sitter inne på den ultimata lösningen vill jag bara vänligt men mycket besökt säga – släng dig i väggen!
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Notis-överbelastning – det plingar, poppar upp dialogrutor som vill berätta något viktigt. Allt är viktigt, precis allt och ska du kunna fungera i tillvaron så får du inte missa någonting. Vi lever i en tillvaro fylld med plingande notiser. Känns det igen?
Jag har använt DND, Do Not Disturb, i flera år och satt upp en starttid och en stopptid för när det går att ringa eller skicka meddelanden till mig. Mina Apple-prylar tystnar 18.00 och öppnar upp för inkommande kommunikation 08.00. Mellan de tidpunkterna är det bara en mycket liten krets som släpps igenom – nära och kära. När nya Fokus lanserades så välkomnade jag fler funktioner och fler inställningsmöjligheter och nu, efter några månader konstaterar jag att Apple förvisso lagt till en mängd inställningsmöjligheter och gjort en tämligen enkel funktion mer avancerad och kanske komplicerad men också betydligt bättre. Så här lärde jag mig älska Fokus och fick tyst på alla mina Apple-prylar.
För många val
För det första är det många val i nya Fokus – arbete, träning, fritid, sova, stör ej och personligt. För varje enskilt tillfälle så ska du ange vilka som ska släppas igenom, vilka appar du vill få notiser ifrån och så vidare. Sammantaget så blir det rätt många inställningar för varje enskild tidpunkt – för varje sak som du gör.
Gör inte det – gör det enkelt.
I bilen
Kör jag bil så tystnar mina Apple-prylar oavsett om jag kör eller om jag sitter bredvid som passagerare. Alla som någon gång har kört bil och haft en passagerare som knappt svarar på tilltal utan som är full sysselsatt med sin iPhone hela tiden vet vilket roligt sällskap denna någon är. Dessutom kan du faktiskt se saker medan du åker bil. Du vet – omgivningen.
Så kör jag bil eller om jag åker bil så är min iPhone tyst. Åker jag långt så räcker det med att kikar i telefonen någon gång i timmen. Är det akut och mycket viktigt så släpps nära och kära igenom. Det är det sällan, mycket sällan.
Arbete
Jag har en geografisk aktivering när jag är på kontoret. Då tystnar mina Apple-prylar också och bara en mindre krets släpps igenom. På jobbet räcker det alldeles utmärkt med att se en röd liten ikon om någon vill ha tag på mig. Är det viktigt så ringer jag tillbaka, skickar ett mail eller ett meddelande.
Jag lever nu in en betydligt tystare, lugnare och behagligare tillvaro. Den stora fördelen är att jag kan göra det jag ska – hålla fokus och jag jobbar effektivare.
Helgerna
På helgerna står min iPhone mest i laddningsstället, om jag inte sätter och läser böcker eller nyheter. Nära och köra kommer alltid igenom men de umgås jag med på ledig tid så de behöver sällan ringa mig eller skicka meddelanden.
Med risk för att åta überpräktig så är det numera jag som styr min tillvaro – inte telefonsamtal, meddelanden och e-post. Jag har upptäckt att jag inte missar något viktigt även om jag kanske inte får reda på nästa regeringskris först av alla. Jag läser ändå nyheter, plöjer igenom tusentals RSS-flöden varje dag och håller mig uppdaterad ändå.
Inställningar
Fokus är som sagt numera en avancerad funktion men du behöver inte aktivera alla de olika lägena och du behöver inte alls sitta och ange vilka appar som ska få skicka notiser till dig eller vilka som ska släppas igenom om de vill få tag på dig.
- Stör ej – slås på mellan 18.00 till 08.00
- Arbete – aktiveras geografiskt och automatiskt när jag är på kontoret.
- Läser – startar jag iBooks så ska världen vara tyst
- I bilen – då lyssnar jag på musik (högt) eller pratar med övriga i bilen – om jag inte sitter tyst t och funderar
- Sover – vänligen stör mig icke!
- Helger – jag är ledig
Det kan te sig som att jag är svår att nå – så är det inte. Jag svarar på mail och meddelanden närmast omgående och jag ringer upp om jag missat ett samtal. Jag känner inte att jag missar mer än tidigare och jag konsumerar nyheter och information när det passar mig. Världen stannar inte för att jag gör det eller för att jag fokuserar på något annat är väl en enkel sammanfattning.
Guide: Så här använder du Fokus i nya iOS 15 och iPadOS 15
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Ibland är det barnsligt enkelt och uppenbart. Ibland är lösningen på ett problem så enkelt att du inte ser det, eller kanske inte vill se det. Nyligen fattar jag ett beslut, ändrade två inställningar i min telefon och blev med en betydligt mera effektiv.
Det lär vara så att om du kommit in i ett flyt och blir avbruten så tar det 15-20 minuter innan du kommer igång igen. Det finns också en uppenbar risk att du tappar flytet om du kommer av dig för många gånger. Störande moment är alla dessa notiser som vi drar på oss, telefonsamtal och meddelanden. Över en dag så blir det många som slottet i dig, som vill ha din uppmärksamhet usch det är här problemet ligger – du blir störd och du blir avbruten.
Mitt beslut
Jag har nu aktiverat fokus på jobbet, eller när jag arbetar. Min iPhone är tyst, min iPad är tyst och alla mina datorer är tysta. När och kära kommer igenom min egen kommunikativa Berlinmur men inga andra – inte direkt. Några appar och tjänster släpps igenom – övervakningssystem som håller koll på alla våra system naturligtvis men i stort inte fler.
Meddelanden blir en röd ikon, e-post blir en röd ikon liksom meddelanden men det är tyst. Jag har nämligen noterat att jag klarar av röda ikoner och prickar men jag störs av telefonsamtal (vem gör inte det?) och jag kan störas av meddelanden. Med alla enheter tysta så kommunicerar jag i vågor, när jag tar en paus. Jag störs på mina villkor, inte på omgivningens.
Så Fokus och Arbete aktiveras på kontoret oavsett om jag jobbar hemma eller på kontoret.
Jag har också slagit på Personligt vilket är detsamma men på alla ledig tid, alla helger och kvällar efter 18.00. Då är det bara en liten krets som kommer igenom.
Tystnaden är underskattad och jag kan nu med en enda knapptryckning slå på och så av omvärlden.
Inte så dumt faktiskt!
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Vår historia startade sommaren 2020 och sedan vi hittade varandra så har vi rest tusentals mil tillsammans – jag och min trogna följeslagare Stanley.
Det är en slags kärlekshistoria som helt och hållet bygger på mina behov, vad jag ska göra och det är uteslutande jag som ställer krav. Ett tämligen ensidigt förhållande men så är Stanley också en väska och väskor, i alla fall mina väskor, ska göra som jag vill.
På den tiden
Det här startade på den tiden, en kort period då jag drog runt i tillvaron med en MacBook Pro 15-tum. Jag behövde en bra, stabil och stryktålig väska och plöjde igenom varenda väskaffär som jag passerade. Jag hittade ingenting som fungerade eller om jag hittade en väska som jag kunde tänka mig så var det ett känt märke vilket i väsksammanhang är detsamma som dyr, mycket dyr. Av en tillfällighet passerade jag väsk- och ryggsäcksavdelningen på vuxendagiset Clas Ohlsson. Där stod Stanley – svart och gul men nu är Stanley ingen ryggsäck för alla de tekniska prylar som jag alltid vill ha med mig. Stanley är inte ens ryggsäck för kläder utan Stanley är en ryggsäck för verktyg.
Kraftig
Stanley är en mycket kraftig ryggsäck således och Stanley har hjul och teleskophandtag vilket betyder att Stanley kan dras – efter dig. Innandömet kan plockas ut vilket var perfekt för jag behöver inte insatsen som ska rymma allehanda verktyg. Jag plockade ur den stora plattan med alla fickorna och fick – den perfekta ryggsäcken för en stor laptop. Vi reste mycket på den tiden, Stanley och jag tills pandemin gjorde resor allt svårare och då hälsomyndigheterna avrådde från att resa. Sen bytte jag ut min stora MacBook Pro och återvände dit jag kom ifrån – en iPad Pro. Då blev Stanley i största laget men det fanns inga planer på att göra av med Stanley. Han parkerades vid sidan av skrivbordet och har sedan dess tjänstgjort som resväska. Den perfekta resväskan ska tilläggas för Stanley rymmer min iPad Pro, en massa sladdar och tekniska prylar som jag måste ha med mig. Saker som kan vara bra att ha och det är rätt mycket saker.
På hjul
Stanley rymmer också ett par ombyten kläder, strumpor och underkläder och allt som ryggsäck eller med utdraget teleskophandtag på hjul. Vi gillar varandra Stanley och jag, eller kanske snarare så att det är jag som gillar Stanley. Gillandet faller på mig. Stanley är ju trots allt bara en ryggsäck på hjul.
Fast ändå – efter att ha letat en vettig väska under en längre tid, hittat fler som skulle kunnat fungera bara för att upptäcka att de kostade en bra bit av en månadslön så har Stanley en speciell plats i mitt hjärta – fast han bara är en ryggsäck på hjul. I vardagen så transporterar jag mina prylar med en betydligt mindre ryggsäck. Det är mera praktiskt men ska jag resa så plocka Stanley fram, dammas av och sedan är det med hans telefonskophandtag i handen som jag tar mig ann världen.
Stanley, ryggsäcken och jag – en kärlekshistoria, typ.
Ps. Det är inte jag på bilden och inte min Stanley heller. Jag äger inget vattenpass huvudsakligen därför att jag inte skulle veta vad jag ska göra med det. Jag är inte kompatibel med verktyg. Tumme i handen och allt det där ni vet.
av Mikael Winterkvist | sep 28, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Fråga en utvecklare, vilken som helst och hen kommer snabbt att komma in på programspråk, det verktyg hen använder och vad hen kan göra med alla sina verktyg. frågan en designer och diskussionen kommer snart att handla om redigerare, designverktyg och program.
Det pratas verktyg – inte vad som levereras.
Ändå är det de här som ska leverera appar, program, webbplatser och tjänster som vi ska använda. De ska leverera funktioner, ett grafisk skal som vi ska använda – en massa upplevelser men ändå så diskuterar de hellre vilka verktyg de använder än vad de ska leverera.
Vi
Jag ska säga vi, för jag är designer, och jodå, jag landar inte sällan i diskussioner om mina verktyg. De program och appar som jag använder, allt jag kan göra och allt verktygen låter mig göra. Jag pratar mer om det än det jag kan, bör och ska leverera.
Jag pratar om mina datorer, min iPad och mina designprogram, Affinity och Pixelmator Pro. Jag borde absolut lägga mer tid och energi på att fundera ut hur jag ska designa nästa lösning, nästa webbutik, nästa webbplats, eller app eller vad det nu kan vara. Jag borde ägna mer tid att fundera över hur jag ska kunna leverera – och vad.
Mer tid för leveransen mindre tid för teknik.
av Mikael Winterkvist | sep 27, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Du ser dem i digitala forum, på Instagram och andra sociala medier – Applepedanterna som, lägger ned massor med tid på hur deras skrivbord ser ut, som räknar battericykler och som reagerar över minsta lilla sak som kan tolkas som en defekt.
De tar bilder på sitt skrivbord där inga sladdar får synas och där allt placeras ut med minutiös precision. Det är oklart om de överhuvudtaget använder sina prylar eller om grejen är att sitta och rita upp olika placeringar för att på något märkligt sätt hitta det optimala skrivbordet. Själv ställer jag upp mina prylar så att det fungerar, så att jag ser, har en bekväm arbetsställning och kan använda sakerna. Det är sladdar lite överallt och ibland mer än lovligt stökigt, lite som min egen tillvaro och arbetssituation, mellan varven.
Inlägg
De tycks också oroa sig över snart sagt varenda liten skitsak. De skriver långa inlägg, och då menar jag långa inlägg, romaner för att berätta att de oroas över att deras webbläsare använder mycket minne. De beskriver sitt ”problem” in i minsta detalj och någonstans tycks det finnas någon slags märklig förhoppning om att de ska kunna starta program i sin Mac och sedan ska dessa program inte använda något RAM-minne alls. När de sedan får frågan ”fungerar datorn normalt?”, vilket är den enda logiska, relevanta frågan i sammanhanget så förstår de inte. Deras Mac använder ju i deras ögon en massa RAM-minne, vilket inte kan vara normalt.
För dig som undrar så är det i regel så att macOS och din Mac hanterar användandet av RAM-minnet mycket bättre än vad du gör så om din dator gör det du vill – använd den. Det är den den är gjord för och sluta att sitta och stirra på antalet processer som körs, mängden RAM-minne som används och andra ovidkommande tekniska detaljer.
Batteriet
Batteriet är ett kapitel för sig och det är förvånande att ingen doktorerat på ämnet, ännu. Det räknas battericykler, hur batteriet mår, hur länge det kan tänkas att klara att hålla en anständig batterinivå och här skrivs det också långa romaner som avslutas med om det är normalt.
Svaret är i 99.99% av fallen ja, det är normalt att ett batteri, över tid, försämras något. Hur snabbt, i vilken omfattning varierar men i normalfallet så kan du räkna med att ditt batteri kommer att fungera helt okej i en 4, 5, 6 eller 7-8 år. Jag har suttit vid Mac-datorer som varit närmare 10 år och som fortfarande har helt okej batterikapacitet.
Så sluta att oroa dig över det, också. Det finns så mycket annat du kan oroa dig över när i världen och om batteriets cyklar är en sak som upptar mycket av din tid bör du ta dig en funderare över dina prioriteringar.
Verktyg
En Mac är ett verktyg. Du ska ha den för att göra saker, skapa saker, designa, rita, redigera, skriva, kommunicera, ett verktyg. Nu är jag ju inte dummare än att jag också vet att det är en social symbol, en markering och en statussymbol och det är väl det som är problemet. En Mac, en iPhone eller iPad är en symbol, inte ett verktyg och i rollen som symbol krävs att den är helt fläckfri, minsta repa får ägaren att gå i taket och då är RAM-minne och battericykler extremt viktiga. Jag har sett samma uppträdande bland bilägare också. Bilen sköts som en slags klenod och det behöver inte vara en Jaguar, en dyr BMW eller en Rolls Royce för att bilen ska få alla upptänkliga typer av behandlingar. Det får inte finnas en fläck på bilen så mycket tid går åt att … putsa den.
Somliga behandlar sina Apple-prylar på samma sätt. Det putsas, program installeras för att hantera batteriet, fläktarna och skrivbord planeras in i minsta detalj så att alla sladdar döljs. Sedan tas det bilder som läggs ut i sociala medier med frågan ”vad tycks om min setup?”.
Rubbat
Tycks och tycks – tja, du ger ett lätt rubbat intryck det är vad det kan tyckas om det. Jodå, jag vet vad du tänker – har inte du, det vill säga jag, också lagt ut bilder?
Svaret är, massor med gånger. Ibland för att skryta och berätta för omgivningen att jag har en – ofta en iPhone som det alltid är brist på i samband med lanseringen. Ibland har det handlat om att min ”Setup” är liten och smidig. Är jag på resa så används min iPad Air som en sekundär bildskärm vilket ju ändå är lite fascinerande – alltså att du har en mobil sekundär bildskärm i ryggsäcken. Jag tycker det alltså, att det är lite fascinerande, men det betyder inte att jag tar bilder på ett kliniskt rent skrivbord helt utan sladdar och att det är det som är grejen.
Använd dina prylar och om de fungerar så fortsätt att använda dem!
