av Mikael Winterkvist | sep 27, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Du ser dem i digitala forum, på Instagram och andra sociala medier – Applepedanterna som, lägger ned massor med tid på hur deras skrivbord ser ut, som räknar battericykler och som reagerar över minsta lilla sak som kan tolkas som en defekt.
De tar bilder på sitt skrivbord där inga sladdar får synas och där allt placeras ut med minutiös precision. Det är oklart om de överhuvudtaget använder sina prylar eller om grejen är att sitta och rita upp olika placeringar för att på något märkligt sätt hitta det optimala skrivbordet. Själv ställer jag upp mina prylar så att det fungerar, så att jag ser, har en bekväm arbetsställning och kan använda sakerna. Det är sladdar lite överallt och ibland mer än lovligt stökigt, lite som min egen tillvaro och arbetssituation, mellan varven.
Inlägg
De tycks också oroa sig över snart sagt varenda liten skitsak. De skriver långa inlägg, och då menar jag långa inlägg, romaner för att berätta att de oroas över att deras webbläsare använder mycket minne. De beskriver sitt ”problem” in i minsta detalj och någonstans tycks det finnas någon slags märklig förhoppning om att de ska kunna starta program i sin Mac och sedan ska dessa program inte använda något RAM-minne alls. När de sedan får frågan ”fungerar datorn normalt?”, vilket är den enda logiska, relevanta frågan i sammanhanget så förstår de inte. Deras Mac använder ju i deras ögon en massa RAM-minne, vilket inte kan vara normalt.
För dig som undrar så är det i regel så att macOS och din Mac hanterar användandet av RAM-minnet mycket bättre än vad du gör så om din dator gör det du vill – använd den. Det är den den är gjord för och sluta att sitta och stirra på antalet processer som körs, mängden RAM-minne som används och andra ovidkommande tekniska detaljer.
Batteriet
Batteriet är ett kapitel för sig och det är förvånande att ingen doktorerat på ämnet, ännu. Det räknas battericykler, hur batteriet mår, hur länge det kan tänkas att klara att hålla en anständig batterinivå och här skrivs det också långa romaner som avslutas med om det är normalt.
Svaret är i 99.99% av fallen ja, det är normalt att ett batteri, över tid, försämras något. Hur snabbt, i vilken omfattning varierar men i normalfallet så kan du räkna med att ditt batteri kommer att fungera helt okej i en 4, 5, 6 eller 7-8 år. Jag har suttit vid Mac-datorer som varit närmare 10 år och som fortfarande har helt okej batterikapacitet.
Så sluta att oroa dig över det, också. Det finns så mycket annat du kan oroa dig över när i världen och om batteriets cyklar är en sak som upptar mycket av din tid bör du ta dig en funderare över dina prioriteringar.
Verktyg
En Mac är ett verktyg. Du ska ha den för att göra saker, skapa saker, designa, rita, redigera, skriva, kommunicera, ett verktyg. Nu är jag ju inte dummare än att jag också vet att det är en social symbol, en markering och en statussymbol och det är väl det som är problemet. En Mac, en iPhone eller iPad är en symbol, inte ett verktyg och i rollen som symbol krävs att den är helt fläckfri, minsta repa får ägaren att gå i taket och då är RAM-minne och battericykler extremt viktiga. Jag har sett samma uppträdande bland bilägare också. Bilen sköts som en slags klenod och det behöver inte vara en Jaguar, en dyr BMW eller en Rolls Royce för att bilen ska få alla upptänkliga typer av behandlingar. Det får inte finnas en fläck på bilen så mycket tid går åt att … putsa den.
Somliga behandlar sina Apple-prylar på samma sätt. Det putsas, program installeras för att hantera batteriet, fläktarna och skrivbord planeras in i minsta detalj så att alla sladdar döljs. Sedan tas det bilder som läggs ut i sociala medier med frågan ”vad tycks om min setup?”.
Rubbat
Tycks och tycks – tja, du ger ett lätt rubbat intryck det är vad det kan tyckas om det. Jodå, jag vet vad du tänker – har inte du, det vill säga jag, också lagt ut bilder?
Svaret är, massor med gånger. Ibland för att skryta och berätta för omgivningen att jag har en – ofta en iPhone som det alltid är brist på i samband med lanseringen. Ibland har det handlat om att min ”Setup” är liten och smidig. Är jag på resa så används min iPad Air som en sekundär bildskärm vilket ju ändå är lite fascinerande – alltså att du har en mobil sekundär bildskärm i ryggsäcken. Jag tycker det alltså, att det är lite fascinerande, men det betyder inte att jag tar bilder på ett kliniskt rent skrivbord helt utan sladdar och att det är det som är grejen.
Använd dina prylar och om de fungerar så fortsätt att använda dem!
av Mikael Winterkvist | sep 27, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Det pågår varje dag, varje timme, dynet runt. Oavbrutet så hamras det och bankas det på servrarnas dörrar. Det letas efter sårbarheter och en möjlighet att ta sig in och det känns på alla dörrar för att se om någon har glömt att låsa – och det är samma gamla gäng som vanligt.
Ställer du ut en server idag på nätet så hinner du knappt börja att räkna ned innan de kommer på besök – samma gamla gäng som alltid. De smyger runt din server, tittar in, känner på alla dörrar för att se om du glömt att låsa. De letar efter sprickor, glömda saker för att om möjligt ta sig in och det här pågår dygnet runt, 365 dagar om året utan att vi vanliga användare ser särskilt mycket av det eller märker särskilt mycket av det.
Det märks i statistiken däremot:
Kina och Ryssland i topp – som vanligt, när inte Brasilien slår sig in på topplistan eller Belarus kommer förbi för en visit. Sen USA och just den här gången Panama. Siffrorna ovan är från Magasin Macken och det är statistik från den senaste veckan. Tilläggas ska att Ryssland är helt blockerade från att komma åt Magasin Macken. Detta efter en brevväxling med Kremls censurmyndighet som först ville, eller snarare krävde att en text om homosexuella skulle plockas bort, sedan att en länk till Arjeplognytt skulle raderas (av i stort sett samma skäl) samt att ryssarna också tyckte att jag skulle sluta att skriva om Anonymous. Gjorde jag inte som de ville så skulle Magasin Macken blockeras i Ryssland. Jag förekom då myndigheten med det omöjliga namnet och meddelade att de kunde dra till varmare trakter och göra saker med sig själva som inte passar sig i skrift samt avslutade med att berätta att jag besparat dem jobbet – jag blockerade Ryssland samt deras polare Belarus.
Sen dess ligger Ryssland nästan alltid med på topplistan över blockeringar eftersom deras olika sökmotorer trots allt tycks vilja indexera Magasin Macken – när inte någon scriptkiddie som inte sover (det gör inte scriptkiddies) vill se om någon dörr är öppen.
Hackade
Senast det begav sig på allvar så lyckades den okände ryss som var på besök att ta sig en bit in på en av våra webbplatser, innan vi hittade den halvstängda dörren och låste den på riktigt. Av analysen av vara loggfiler så som vi att det var en riktig användare, en människa av kött och blod, inget automatiskt script som satt där på andra sidan, och hackade. Denne någon lyckades plocka ned en av våra webbplatser i en 3-4 minuter innan dörren stänges, en backup lades in och webbplatsen var återställd igen. Ryssen begick misstaget att försöka att hacka webbplatsen under en av Apples keynotes då i stort sett alla i företaget (vårt företag) var på plats. Vid har som tradition att ta en pilsner, en bit pizza och titta på vad Apple har att visa upp tillsammans nämligen.
Så snart larmet gick, tog jag och en tekniker plats, klappade igen säkerhetshålet (en plugin), kastade ut den obehörige och återställde webbplatsen – på några minuter.
Så håller det på – dygnet runt, månad efter månad, året runt. Det skickas förfrågningar, söks, letas, knackas, rycks i dörrar (liknelse) och det är samma gamla gäng – hela tiden, medan du och jag sover.
av Mikael Winterkvist | sep 26, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 2 minuter
Det är egentligen en bagatellartad vardagshändelse. I något sammanhang så uttrycker sig en person en smula klumpigt, kanske luddigt och oklart vilket ger utrymme för tolkningar eller så är det helt enkelt en dum kommentar.
Vederbörande hängs ut i sociala medier, arbetsgivaren kontaktas och sedan är ett litet drev igång – startat av överkänsliga snöflingor. Vart tog förmågan att säga ifrån, på plats och ställe vägen? Har vi helt förlorat förmågan att helt enkelt be någon fara åt helvete – efter att ha förklarat varför vi anser det?
Skitsaker blåses upp till helt orimliga proportioner och skapar milslånga diskussioner om sånt som förr, innan alla dessa sociala medier kunde hålla som samtalsämne i 2-3 dagar sen hände något annat intressant och saken föll i glömska.
Nej, det här är ingen ”det var bättre förr”-text av en enda enkel orsak – det var inte bättre förr, generellt men på den här punkten så tycks det mig som vi kunde hantera skitsaker bättre, smartare och mindre energikrävande än idag.
Instagram
Det är ett dåligt program på TV – men slå om och sitt inte där som en idiot och titta på något som du inte vill titta på.
Maten på restaurangen smakar inte bra – kalla till dig någon ur personalen och berätta det. Gå inte hem och författa ett svavelosande inlägg, ge restaurangen ett taskigt betyg och sedan posta allt på Instagram.
Någon lever rövare på bio och stör dig och alla andra – be vederbörande att hålla käften.
Någon annans barn drar runt i affären och gapar och skriker – be ungen lugna ned sig och och hålla tyst. Förklara att det finns andra i butiken som inte uppskattar beteendet.
Det finns praktiskt hur många fler exempel som helst men jag tror att du fattar – skitsaker som blåses upp är fortfarande innehållslösa ballonger.
Fatta beslut
Sen har vi alla de här som måste fråga omgivningen om ett klockarmband är snyggt, om färgen på tapeten är bra, om strumporna sitter rätt och jag vet inte allt. Jag har full respekt för de som vill ha lite råd i tekniska spörsmål – vilken dator, mobiltelefon de kan ha behov av och så vidare ,men frågor om ett armband är snyggare än ett annat för mig att undra över hur vederbörande över huvudtaget kommer ur sängen på morgonen.
Låter du andra få avgöra vad du ska tycka är snyggt så har du problem – för att uttrycka det rakt på sak.
Så nästa gång någon beter sig som en idiot, berätta det, berätta varför – gör det direkt och gå inte hem och skriv ett långt inlägg i sociala medier. Det är rätt verkningslöst nämligen.
Det är okej att bli arg och det är inte olagligt – än!
av Mikael Winterkvist | sep 26, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Det finns en typ av tv-program och så kallade dokumentärer som jag innerligt hatar – alla program om spökjägare, berättelse om små gröna män (UFO) och alla dessa konspirationsteoretiker som ges utrymme och en plattform för att sprida sina ologiska teorier som inte innehåller tillstymmelse till bevis.
Du ser dem överallt, praktiskt taget, vilket gör att även seriösa tv-kanaler och tv-program undviker dem. Ämnena är så infekterade, så sönderkörda och så förlöjliga att seriösa journalister inte vill närma sig ämnet.
Finns det då UFO?
Det är klart att det gör. Det är föremål i luften som vi inte vet vad de där – de är inte identifierade vilket inte är detsamma som små gröna män.Låt mig ta några exempel:
Det här är en märklig värld där allt tolkas som bevis. En kvinna besöker en läkare och och hävdar att okända föremål placerats i hennes kropp och känner en knuta i armvecket. Läkaren identifierar det så kallade föremålet som att vara en typ av ofarlig knuta/cysta och när kvinnan vill att hon ska röntgas så går läkaren inte med på det.
Läkaren gör bedömningen att knutan är ofarlig och han anser inte att sjukvårdens resurser ska användas för att röntga något som han vet vad det är. Kvinna tolkar läkaren som en del i konspiration.
Hon går sedan vidare och genomgår ett lögndetektortest som hon är övertygad om ska visa att hon talar sanning. Testet visar det rakt motsatta, att kvinna ljuger. Nu plockas trumfkortet fram – lögndetektortest godkänns inte som bevisning och är en ifrågasatt metod. Är det någon som tror att det argumentet hade dragits fram om testet visat att kvinna talar sanning?
Konspirationer
För det är så de här konspirationerna vävs. Det som kallas bevis plockas in, förkastas och det vrids och vänds tills bilden är den rätta – det vill säga till konspirationen bekräftas. Nu är detta inte signifikativt för de som tror på en pedofilliga i en pizzeria i Washington, som hävdar att aliens hämtat dem på nätterna eller att tyska läderbögar kommer att ockupera Sverige (ett skämt) utan det kan drabba alla som utreder ett ämne och som under läng tid samlar in information.
Under mina år som journalist så kunde jag jobba med ett och samma ämne i månader, ibland över ett år för att se vad som var sant och vad som inte var sant. I det arbetet så hade jag alltid 2-3 kollegor som fick läsa det jag samlat in och jag hade alltid 2-3 utomstående, utanför redaktionen som också fick läsa det jag sammanställt – allt för att inte gå i fällan och se spöken mitt på ljusan dag, det vill säga se en konspiration där det fanns andra, logiska förklaringar.
De här människorna gör det rakt motsatta. De söker sig till likasinnade, grupper som också tror på de vanvettiga teorierna. Deras ideér förstärks och blir alltmer snurriga och introverta. Tyvärr så anses det bli bra TV att intervjua individer som tror på spöken, Aliens, politiska och religiösa konspirationer och det är enda anledningen till att de här människorna ges en plattform. Normalt, seriöst journalist arbete skulle leda till att det de säger avfärdas av den enkla anledningen att det inte finns tillstymmelse till bevis.
Inga bevis
Alla de här föremålen som sägs ha planterats i deras kroppar finns inte, inspelade videor och ljudfiler klarar inte en vetenskaplig granskning och när de möter läkare, psykiatriker, tekniker och andra så tas de inte på allvar därför att de inte kan backa upp sina påståenden.
Strikt logiskt så är det inte osannolikt att någonstans därute i universum så finns det liv. Det finns någon statistiker som kan räkna på det och komma fram till att det är rimligt att tro det. Det är inte detsamma som ett bevis för att folk förts bort, plockats upp i flygande tefat eller något annat. Medier som påstår sig kunna pratat med de döda har i själva verket tränat upp sina förmåga att läsa av andra, som genom frågor, chansningar och logik, cold reading. Så varför är det mer troligt att än att de kan tala med de döda?
Avsaknade av bevis är det korta enkla svaret.
Vetenskap och fakta
I botten finns också en misstro mot etablerad vetenskap och fakta. Vi väljer att tro på en karismatisk individ som spenderat några timmar bland nätet sökmotorer istället för att tro på läkare som studerat ett ämne i 8-10 år. Det faktum att teknikjättarnas sökalgoritmer förfinats gör att vi tror att våra mobiltelefoner lyssnar på våra samtal – istället för att inse att det vi gör, det vi säger kartläggs och samlas in. Med en tillräcklig stor mängd data så ringas du och dina intressen in.
Vi förvandlas till logiska idioter som ser det vi vill se och som säker efter det vi vill se och det teknikjättarna tror att vi vill se men det blir bra TV.
av Mikael Winterkvist | sep 25, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 2 minuter
Jag köpte min första Apple Watch direkt från Irland så snart den hade lanserats i Europa och innan den kom till Sverige. Allt sedan dess har jag haft en Apple Watch på handleden och inget annat än en Apple Watch – en helt vanlig klocka fast det är den ju inte. Den är mycket mer.
Min Apple Watch har bytts under åren med 2-3 års mellanrum. Min nuvarande klocka, en Apple Watch Ultra köptes av ett enda skäl – jag ville ha den helt nya modellen. Jag kan naturligtvis motivera inköpet med ursäkter som ”jag behöver ha en klocka som tål tuffa tag då jag är ute i skog och mark och fiskar”. Det är svepskäl. Jag ville ha en större klocka, Apples nya modell.
Det är riktigt så långt som att jag fiskar en hel del och att jag behöver en klocka som tål lite tuffare tag men jag hade heltäckande skyddande armband/omslag till min tidigare Apple Watch så det hade säkert fungerat en säsong till. Det var dock ett utmärkt skäl till att löpa en ny klocka, det och det faktum att Kärlekens klocka gav upp ungefär samtidigt.
Nu kan det ju tyckas taskigt att inte köpa en ny klocka åt henne men hon ville ha en klocka med större skärm och det var hennes förslag, inte mitt, att jag skulle köpa en ny Apple Watch. I ärlighetens man ska sägas att jag inte kontrollerade om hon var klar över att Apple släppt en ny, större och dyrare modell, eller så insåg hon det och presenterade en lösning för att jag skulle kunna köpa den klocka jag ville ha. Kvinnan list och allt det där, du vet.
Länken
Hur som helst, nu har jag en Apple Watch Ultra på handleden, en klocka som precis som mina tidigare klocka är länken till min iPhone. Något mera självständigt eftersom den har ett eSIM. Alla viktiga saker, viktiga notiser meddelanden och påminnelser skickas vidare till min klocka – inga andra. Det fungerar som ett filter för att hålla nere bruset och den håller reda på allt det jag ska göra och måste göra. Den påminner mig, ser till att saker fungerar, mina saker, min vardag.
Varför
Jag skulle klara mig utan min Apple Watch men jag ser inget skäl till varför. Den är mer än en klocka, en viktig del av det lilla ekosystem som utgör mina prylar, det jag gör, ska göra och måste göra.
Jag ser inget skäl till att krångla till min tillvaro.
av Mikael Winterkvist | sep 25, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Northvolt är i kris, det råder ingen tvekan om det. Du sparkar inte 1 600 anställda om du inte verkligen måste. I takt med alltmer svarta rubriker runt batterifabriken i Skellefteå så sällar sig alltfler till skaran experter som vet vad som gått snett, vad som måste göras och inte minst som vet hur du driver en batterifabrik.
I TV sitter en professor och berättar för alla som orkar att höra på att allt kommer att gå åt helvete därför att Skellefteå är för litet. Där bor bara runt 60 000 personer, säger professorn och fortsätter med sin domesdagspredikan. Jag reagerar på siffran, 60 000, det bodde drygt 63 000 personer i Skellefteå när vi flyttade upp i mitten av 1980-talet.
Frågar du SCB hur många vi är i Skellefteå så är siffran 78 486 innevånare. Då har de med skyddades adresser plockats med via en schablon och det är rätt bra bit ifrån Magnus Henreksons 60 000 innevånare. Det är närmare bestämt 18 486 innevånare ifrån.
Nu blåser det runt Northvolt och olyckskorparna kraxar
I sociala medier gör sig en och annan lustig över Northvolts kris och berättar att de minsann kan en massa skämt om att marknaden ska fixa allt men de inte riktigt vet var de ska börja. En annan raljerar om holländska blomsterlökar och antyder att batterifabriken i Skellefteå är ett utslag av samma hybris och masshypnos som den holländska tulpanmanin på 1600-talet. Av historiker ibland ansedd som att vara en av de största spekulationsbubblorna. Priset på holländska tulpanlökar rusade i taket och var föremål för vilda prisspekulationer för att uttrycka hela den händelsen både kortfattat och enkelt.
Här och var anmäler sig också Herr ”Vad var det jag sa” – alla de som redan på förhand visste att allt skulle sluta med en krasch. Lokalt skriver en företrädare för Kristdemokraterna om en skumraskfigur, en batteridirektör, som kommit till stan och lurat alla, men inte honom (naturligtvis).
Kärnkraft
Regeringen uttalar sig och Ebba Busch klargör att Northvolt inte ska förvänta sig några statliga pengar eller statligt stöd. Något annat var inte heller att vänta. Ebba Busch ska ju bygga kärnkraft och garantera elbolagen ett elpris i 40 år så det är klart att det inte finns några pengar över till en batterifabrik i Skellefteå. Skattebetalarnas pengar är redan vikta åt helt andra subventioner – i 40 år.
Det skroderas och raljeras och få ägnar en tanke åt de 1 600 enskilda som nu stor utan jobb. Enskilda människors öden ryms inte i jakten på oneliners som kan ge en massa likes och tummar uppåt. Det är där vi tycks ha hamnat nu i den digitala tidsåldern där ingen orkar läsa mer än en halv A4 och allt ska sammanfattas med några få meningar.
Bland de som nu får lämna Northvolt finns de som sålt allt och som flyttat till Skellefteå i förhoppningen om att kunna bygga upp en ny tillvaro och framtid. Här finns par där båda förlorat jobbet eller som riskerar att göra det. Allt medan lustighetsministrarna ute på nätet jagar likes med skämt om vilka idioter vi som bor i Skellefteå är och hur dumma vi är som trodde på batterifabriken.
Dummare
Jag vet inte om vi för dummare än någon annan eller om det är så dumt att tro på att det ska gå att bygga upp en industri som gör att Sverige och Europa blir mindre beroende av Kina. Jag vet inte om det är så dumt att tro på ett fossilfritt järnverk i Boden eller på någon av satsningarna som sägs ingå i den gröna industrin. En sak vet jag att det är alldeles förbannat dumt och korkat att sitta i tv och sprätta fullständigt felaktiga siffror omkring sig som samtidigt som du vill att folk ska tro på det du säger.
Mitt i alla domedagsprofetior, alla uttalanden, skrifter och texter från alla de som minsann visste det inte skulle gå så kommer några förnuftets ord från ett högst inväntat håll. Från en som du förmodligen tänker att den där snubben kan inget annat än halka runt på en hockeyplan med klubba och puck.
– Jag tycker att Northvolt har fått oförtjänt mycket skit av många och inte minst i medierna. Det är en viktig industri för Sverige och hela Europa.
Jonathan Pudas, lagkapten i Skellefteå AIK.
Ibland behövs det en hockeyspelare för att ge ett annat perspektiv på det som alla så tvärsäkert vet kommer att gå åt helvete.
