av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Telefonen ringer. Det är techjätten som ringer. De vill prata med dig och de vill prata om ditt bolag. Innan de pratar med dig kommer ett helt gäng med advokater över och ber dig att skriva under ett bibeltjockt Non-Disclosure avtal.
När du skrivet under tystnads- och sekretessavtalet så berättar techjätten vad techjätten vill. De vill köpa dig och ditt bolag och efter att ha insett att du nu kommer att bli mycket rik så står två saker glasklara för dig – du kan inte säga nej och du kommer att bli av med din skapelse, ditt bolag.
Blöjor
Du kan inte säga nej därför att om du gör det så kommer techjätten att köra över dig i alla fall. De kommer att knäcka dig och ditt bolag och sedan köpa upp resterna. Tror du mig inte så slå en signal till de som startade diapers.com – en webbplats och en tjänst för att köpa blöjor. De konkurrerade direkt med e-handelsjätten Amazon som dumpade sina priser på blöjor i en riktad kampanj med ett enda syfte – slå undan benen på diapers.dom och försvaga bolaget inför ett anbud och förlag om uppköp.
Vox
Diapers.dom köptes av Amazon men webbplatsen lades ned sex år efter köpet då försäljningen slussats över till Amazons egen tjänst och försäljningen under diapers.dom inte ansågs lönsam längre. Drygt 260 anställda förlorade sina jobb och diapers.com finns inte längre.
Instagram
Ett annat exempel är Facebooks köp av Instagram. Information som framkommit i samband med att cheferna för flera av de här stora bolagen frågats ut av amerikan ska politiker, utskottsförhör, visar att Facebook köpte Instagram för att bli av med en konkurrent. Kan du inte konkurrera med ett bolag, vill du inte konkurrera med ett bolag och bedömer du att ett konkurrerande bolag kan utgöra ett hot mot din verksamhet – köp det.
Det låter vackert när bolagschefer talar om en konkurrensutsatt marknad, att de slåss med andra bolag och tanken på att vi som konsumenter ska tjäna på konkurrens är en bärande tanke i marknadsekonomin. Vi ska få billigare och bättre varor och tjänster därför att dåliga varor och tjänster ska slås ut men vad händer när några få bolag blir så stora, så starka och dominerande på en marknad att de kan göra som de vill?
Vad händer när marknadsekonomiska funktioner slås ut av en bottenlös kassakista?
Inget val
Då händer det som nu händer när techjätten ringer. Du säljer därför att du inte har något val och du sitter kvar på en post inom bolaget i de 1-2 år som avtalet föreskriver och sedan tar du dina pengar och sticker. Din skapelse har nu sugits upp av ett betydligt större bolag, du är förvisso rik som ett troll men det du ville skapa finns inte längre. I sammanhanget ska sägas att här kan det även handla om en krock mellan egon – skaparen, grundaren som har sin vision av vad bolaget ska bli och sedan techjätten som har helt andra planer. Två olika visioner som krockar, vilket inte alls är ovanligt. När Twitter köpte Tweetie, populärt program för den sociala tjänsten, så skar det sig snabbt mellan den som köptes och den som köpte. Det har gnisslat i relationerna mellan Facebook och WhatsApp, ett annat exempel. Det är alltså inget ovanligt och det är inte heller ovanligt att grundaren, grundarna, av de som köpts upp inte alls delar köparens visioner och framtidsplaner.
Här är det dock plats ett stort men, nästan i versaler, det är inte alltid så men det är alltid så att när ett bolag köps upp så har det stora bolaget andra planer än grundare/grundarna. För dig och som konsument betyder det att vi får mindre att välja mellan, konkurrensen snedvrids därför att den starke hela tiden blir starkare. När du dessutom kan köpa dig ur en konkurrenssituation så är det absolut inte till gagn vare sig för marknaden eller oss konsumenter.
Apple då säger du?
Jo, Apple köper också företag. Rätt ofta faktiskt men Apple köper nästan uteslutande små bolag, startups, och det är sällan Apple anklagas för att köpa upp konkurrenter eller behandla de små bolagen illa – i de här samman handen i vart fall. Sen anklagas Apple för att behandla små bolag och utvecklare illa när det exempelvis gäller App Store men det är en annan diskussion. Av tradition köper Apple inga stora bolag. Det senaste stora övertaget var när Apple köpte Intels hela modemtillverkning och innan dess köpet av Beats. Det är undantag när det gäller Apple. De andra däremot – de köper växande bolag, bolag som kan utgöra ett hot mot dem.
Det ör skillnad.
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 4 minuter
Jag är dödligt less på er. Ni dumdryga, nördiga puckon som förpestar tillvaron för vanligt hyggligt folk. Ni som är så förbannat insnöade, så fast i er egen värld i tron att universum roterar kring er och er person. Ni som saknar förmågan att kunna se en annan individ, respektera en annan individ och som borde göra mänskligheten en tjänst och hålla käften.
Er är jag trött på. Jag är trött på alla ni som kastar er in i en diskussion om hur användare ska skydda den egna integriteten, sin information med rådet att köpa en Android-telefon, sopa den helt ren och installera en imagefil med en specialversion av Android. Ni som inte klarar av att tänka länge än näsan räcker och som på fullt allvar tror att vanliga användare har tid och kunskaper att göra allt det ni föreslår. Lägg sedan till att er tankevurpa når monumentala mått när ni hävdar att ingen kan, eller ska lita på Apple och Apples produkter därför att du som användare inte vet vad Apple och Apples produkter gör.
Lita på
Rådet är då alltså, på fullt allvar, att du ska köpa en annan telefon, radera den helt och sedan installera en imagefil med en specialversion av Android. För dig som inte förstår tankevurpan så bygger hela deras resonemang att du inte ska lita på någon, allra minst Apple eller Google men de ser samtidigt inga som helst problem med att lita på den som utvecklat nedstängda versionen av Android som du uppmanas att installera.
Det är inte realistiskt att tro, kräva eller uppmana vanliga användare (vilka de nu är) att vidta närmast militära åtgärdar för att slippa att bli kartlagda ute på nätet. Det är helt orealistiskt att tro att vanliga användare har vare sig tid, kunskaper eller lust att lägga ned timmar, dagar och veckor på att färdigställa en telefon men inte i de här gaphalsarnas värld. Ty de har sett ljuset. De vet, de kan och de vet minsann att Apple går det inte att lita på. Du vet ju inte vad Apple gör.
Gör
Nej, du gör inte det men å andra sidan så vet du inte vad bilmekanikern gör, rörmokaren gör, snubben som bär ut din post gör eller läkaren som tittar dig i halsen gör heller. Alla har inte lyckats att kombinera studierna för att bli hjärnkirurg med färdigheter för att bygga hus. Vår tillvaro består i att lita på andra, på att andra gör sitt jobb och på att andra inte ljuger, bedrar eller lurar oss. I de här nördarnas värld litar du inte på någon, trots att det är exakt de de här puckona gör. Varje dag i deras vardag men de har också sina favoritprojekt, favoritämnen och sina ”pet projects”. Ett sådant är att klappa andra på huvudet, om omskrivningar berätta hur naiva de är, närmast korkade som inte lärt sig allt de kan kan och de vet minsann att det bästa sättet att skydda en telefon, en surfplatta eller en dator är att radera allt direkt efter köpet och sedan installera just deras favoritversion av ett operativsystem som ingen jävel använder. Förutom då denna lilla grupp är nördiga puckon.
Apple
Min ilska, eller irritation kanske snarare, handlar inte om Apple. De får ha vilka åsikter de vill om Apple utan det handlar om de råd de ger. Tekniskt avancerade, komplicerade saker som ska göras och som bara en mycket liten grupp klarar av att genomföra. Låt mig ta ett enkelt exempel:
I en diskussion om säkerhet, lösenord och hur vi vanliga ska hantera våra kontouppgifter så gavs rådet att aktivera Face ID, Touch ID, skaffa en lösenordshanterare, använda slumpmässiga, långa lösenord och även använda tvåfaktorinloggningar.
Raka, handfasta riktigt bra råd som de flesta av oss kan följa och som utan minsta tvekan också leder till högre och bättre säkerhet.
Det är nu messerschmitten, nörden och ärkepuckot anmäler sig och berättar att du inte ska använda biometriska uppgifter – alltså dina fingeravtryck eller ditt ansikte. Det är information som inte kan ändras om de faller i orätta händer. I sak har ärkepuckot rätt, biometriska data är knutna till dig, din person och din fysik så snor någon dem så är du illa ute. Hans råd är att – rätt gissat, köp en Androidtelefon, radera den, installera en specialversion (operativsystem) och använd sedan telefonen enbart för skriftlig, hårt krypterad textkommunikation. Jo, det är ju så de flesta av oss använder våra prylar. Vi skriver bara text och bara till andra som har exakt samma telefon med exakt samma operativsystem. Det är så vi rullar.
Vanliga
Det är bara ett i en lång rad av exempel på tekniska muppar som levererar idiotiska förslag på vad vi, vanliga användare ska göra för att skydda oss och vår information. I sammanhanget är liknelsen med en vågskål användbar. Lägg nördens förslag i den ena vågskålen och lägg de betydligt mer realistiska förslagen i den andra. Förslaget att slå på biometriska skydd i kombination med slumpmässigt framtagna lösenord vinner – varje gång.
Det är trots allt bättre att vi vanliga användare börjar att använda vettiga, användbara lösningar för att skydda oss än att vi kastar oss över förslag som vi aldrig kommer att klara av och som inte är fungerar i vår vardag. sanningen är ju annars att den absolut säkraste telefonen är den som är helt avslagen, helt strömlös och som ligger inlåt i ett kassaskåp men det inser var och en (inte nörden) att det inte är ett reltistiskt alternativ. Vi måste använda våra prylar och då är det trots allt bättre om vi kan lyfta säkerheten några grader uppåt till det bättre än att anse att det är ett misslyckande och ett fiasko om inte hele omvärlden iakttar militär nivå på alla informationshantering.
Ni vet – balanserade, vettiga, användbara lösningar.
Till dig som nu känner att du bara måste berätta för mig hur fel jag har och att just du sitter inne på den ultimata lösningen vill jag bara vänligt men mycket besökt säga – släng dig i väggen!
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Notis-överbelastning – det plingar, poppar upp dialogrutor som vill berätta något viktigt. Allt är viktigt, precis allt och ska du kunna fungera i tillvaron så får du inte missa någonting. Vi lever i en tillvaro fylld med plingande notiser. Känns det igen?
Jag har använt DND, Do Not Disturb, i flera år och satt upp en starttid och en stopptid för när det går att ringa eller skicka meddelanden till mig. Mina Apple-prylar tystnar 18.00 och öppnar upp för inkommande kommunikation 08.00. Mellan de tidpunkterna är det bara en mycket liten krets som släpps igenom – nära och kära. När nya Fokus lanserades så välkomnade jag fler funktioner och fler inställningsmöjligheter och nu, efter några månader konstaterar jag att Apple förvisso lagt till en mängd inställningsmöjligheter och gjort en tämligen enkel funktion mer avancerad och kanske komplicerad men också betydligt bättre. Så här lärde jag mig älska Fokus och fick tyst på alla mina Apple-prylar.
För många val
För det första är det många val i nya Fokus – arbete, träning, fritid, sova, stör ej och personligt. För varje enskilt tillfälle så ska du ange vilka som ska släppas igenom, vilka appar du vill få notiser ifrån och så vidare. Sammantaget så blir det rätt många inställningar för varje enskild tidpunkt – för varje sak som du gör.
Gör inte det – gör det enkelt.
I bilen
Kör jag bil så tystnar mina Apple-prylar oavsett om jag kör eller om jag sitter bredvid som passagerare. Alla som någon gång har kört bil och haft en passagerare som knappt svarar på tilltal utan som är full sysselsatt med sin iPhone hela tiden vet vilket roligt sällskap denna någon är. Dessutom kan du faktiskt se saker medan du åker bil. Du vet – omgivningen.
Så kör jag bil eller om jag åker bil så är min iPhone tyst. Åker jag långt så räcker det med att kikar i telefonen någon gång i timmen. Är det akut och mycket viktigt så släpps nära och kära igenom. Det är det sällan, mycket sällan.
Arbete
Jag har en geografisk aktivering när jag är på kontoret. Då tystnar mina Apple-prylar också och bara en mindre krets släpps igenom. På jobbet räcker det alldeles utmärkt med att se en röd liten ikon om någon vill ha tag på mig. Är det viktigt så ringer jag tillbaka, skickar ett mail eller ett meddelande.
Jag lever nu in en betydligt tystare, lugnare och behagligare tillvaro. Den stora fördelen är att jag kan göra det jag ska – hålla fokus och jag jobbar effektivare.
Helgerna
På helgerna står min iPhone mest i laddningsstället, om jag inte sätter och läser böcker eller nyheter. Nära och köra kommer alltid igenom men de umgås jag med på ledig tid så de behöver sällan ringa mig eller skicka meddelanden.
Med risk för att åta überpräktig så är det numera jag som styr min tillvaro – inte telefonsamtal, meddelanden och e-post. Jag har upptäckt att jag inte missar något viktigt även om jag kanske inte får reda på nästa regeringskris först av alla. Jag läser ändå nyheter, plöjer igenom tusentals RSS-flöden varje dag och håller mig uppdaterad ändå.
Inställningar
Fokus är som sagt numera en avancerad funktion men du behöver inte aktivera alla de olika lägena och du behöver inte alls sitta och ange vilka appar som ska få skicka notiser till dig eller vilka som ska släppas igenom om de vill få tag på dig.
- Stör ej – slås på mellan 18.00 till 08.00
- Arbete – aktiveras geografiskt och automatiskt när jag är på kontoret.
- Läser – startar jag iBooks så ska världen vara tyst
- I bilen – då lyssnar jag på musik (högt) eller pratar med övriga i bilen – om jag inte sitter tyst t och funderar
- Sover – vänligen stör mig icke!
- Helger – jag är ledig
Det kan te sig som att jag är svår att nå – så är det inte. Jag svarar på mail och meddelanden närmast omgående och jag ringer upp om jag missat ett samtal. Jag känner inte att jag missar mer än tidigare och jag konsumerar nyheter och information när det passar mig. Världen stannar inte för att jag gör det eller för att jag fokuserar på något annat är väl en enkel sammanfattning.
Guide: Så här använder du Fokus i nya iOS 15 och iPadOS 15
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 2 minuter
Ibland är det barnsligt enkelt och uppenbart. Ibland är lösningen på ett problem så enkelt att du inte ser det, eller kanske inte vill se det. Nyligen fattar jag ett beslut, ändrade två inställningar i min telefon och blev med en betydligt mera effektiv.
Det lär vara så att om du kommit in i ett flyt och blir avbruten så tar det 15-20 minuter innan du kommer igång igen. Det finns också en uppenbar risk att du tappar flytet om du kommer av dig för många gånger. Störande moment är alla dessa notiser som vi drar på oss, telefonsamtal och meddelanden. Över en dag så blir det många som slottet i dig, som vill ha din uppmärksamhet usch det är här problemet ligger – du blir störd och du blir avbruten.
Mitt beslut
Jag har nu aktiverat fokus på jobbet, eller när jag arbetar. Min iPhone är tyst, min iPad är tyst och alla mina datorer är tysta. När och kära kommer igenom min egen kommunikativa Berlinmur men inga andra – inte direkt. Några appar och tjänster släpps igenom – övervakningssystem som håller koll på alla våra system naturligtvis men i stort inte fler.
Meddelanden blir en röd ikon, e-post blir en röd ikon liksom meddelanden men det är tyst. Jag har nämligen noterat att jag klarar av röda ikoner och prickar men jag störs av telefonsamtal (vem gör inte det?) och jag kan störas av meddelanden. Med alla enheter tysta så kommunicerar jag i vågor, när jag tar en paus. Jag störs på mina villkor, inte på omgivningens.
Så Fokus och Arbete aktiveras på kontoret oavsett om jag jobbar hemma eller på kontoret.
Jag har också slagit på Personligt vilket är detsamma men på alla ledig tid, alla helger och kvällar efter 18.00. Då är det bara en liten krets som kommer igenom.
Tystnaden är underskattad och jag kan nu med en enda knapptryckning slå på och så av omvärlden.
Inte så dumt faktiskt!
av Mikael Winterkvist | sep 29, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 3 minuter
Vår historia startade sommaren 2020 och sedan vi hittade varandra så har vi rest tusentals mil tillsammans – jag och min trogna följeslagare Stanley.
Det är en slags kärlekshistoria som helt och hållet bygger på mina behov, vad jag ska göra och det är uteslutande jag som ställer krav. Ett tämligen ensidigt förhållande men så är Stanley också en väska och väskor, i alla fall mina väskor, ska göra som jag vill.
På den tiden
Det här startade på den tiden, en kort period då jag drog runt i tillvaron med en MacBook Pro 15-tum. Jag behövde en bra, stabil och stryktålig väska och plöjde igenom varenda väskaffär som jag passerade. Jag hittade ingenting som fungerade eller om jag hittade en väska som jag kunde tänka mig så var det ett känt märke vilket i väsksammanhang är detsamma som dyr, mycket dyr. Av en tillfällighet passerade jag väsk- och ryggsäcksavdelningen på vuxendagiset Clas Ohlsson. Där stod Stanley – svart och gul men nu är Stanley ingen ryggsäck för alla de tekniska prylar som jag alltid vill ha med mig. Stanley är inte ens ryggsäck för kläder utan Stanley är en ryggsäck för verktyg.
Kraftig
Stanley är en mycket kraftig ryggsäck således och Stanley har hjul och teleskophandtag vilket betyder att Stanley kan dras – efter dig. Innandömet kan plockas ut vilket var perfekt för jag behöver inte insatsen som ska rymma allehanda verktyg. Jag plockade ur den stora plattan med alla fickorna och fick – den perfekta ryggsäcken för en stor laptop. Vi reste mycket på den tiden, Stanley och jag tills pandemin gjorde resor allt svårare och då hälsomyndigheterna avrådde från att resa. Sen bytte jag ut min stora MacBook Pro och återvände dit jag kom ifrån – en iPad Pro. Då blev Stanley i största laget men det fanns inga planer på att göra av med Stanley. Han parkerades vid sidan av skrivbordet och har sedan dess tjänstgjort som resväska. Den perfekta resväskan ska tilläggas för Stanley rymmer min iPad Pro, en massa sladdar och tekniska prylar som jag måste ha med mig. Saker som kan vara bra att ha och det är rätt mycket saker.
På hjul
Stanley rymmer också ett par ombyten kläder, strumpor och underkläder och allt som ryggsäck eller med utdraget teleskophandtag på hjul. Vi gillar varandra Stanley och jag, eller kanske snarare så att det är jag som gillar Stanley. Gillandet faller på mig. Stanley är ju trots allt bara en ryggsäck på hjul.
Fast ändå – efter att ha letat en vettig väska under en längre tid, hittat fler som skulle kunnat fungera bara för att upptäcka att de kostade en bra bit av en månadslön så har Stanley en speciell plats i mitt hjärta – fast han bara är en ryggsäck på hjul. I vardagen så transporterar jag mina prylar med en betydligt mindre ryggsäck. Det är mera praktiskt men ska jag resa så plocka Stanley fram, dammas av och sedan är det med hans telefonskophandtag i handen som jag tar mig ann världen.
Stanley, ryggsäcken och jag – en kärlekshistoria, typ.
Ps. Det är inte jag på bilden och inte min Stanley heller. Jag äger inget vattenpass huvudsakligen därför att jag inte skulle veta vad jag ska göra med det. Jag är inte kompatibel med verktyg. Tumme i handen och allt det där ni vet.
av Mikael Winterkvist | sep 28, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: < 1 minut
Fråga en utvecklare, vilken som helst och hen kommer snabbt att komma in på programspråk, det verktyg hen använder och vad hen kan göra med alla sina verktyg. frågan en designer och diskussionen kommer snart att handla om redigerare, designverktyg och program.
Det pratas verktyg – inte vad som levereras.
Ändå är det de här som ska leverera appar, program, webbplatser och tjänster som vi ska använda. De ska leverera funktioner, ett grafisk skal som vi ska använda – en massa upplevelser men ändå så diskuterar de hellre vilka verktyg de använder än vad de ska leverera.
Vi
Jag ska säga vi, för jag är designer, och jodå, jag landar inte sällan i diskussioner om mina verktyg. De program och appar som jag använder, allt jag kan göra och allt verktygen låter mig göra. Jag pratar mer om det än det jag kan, bör och ska leverera.
Jag pratar om mina datorer, min iPad och mina designprogram, Affinity och Pixelmator Pro. Jag borde absolut lägga mer tid och energi på att fundera ut hur jag ska designa nästa lösning, nästa webbutik, nästa webbplats, eller app eller vad det nu kan vara. Jag borde ägna mer tid att fundera över hur jag ska kunna leverera – och vad.
Mer tid för leveransen mindre tid för teknik.
