Macken tittar på: Seaspiracy – myten om ett hållbart fiske eller en konspiration för mycket?
Tid för att läsa: 2 minuter
Seaspiracy av Ali och Lucy Tabrizi är en väv av information om hur dagens moderna fiskeindustri ser ut. Dokumentärfilmen säger sig avslöja myten om ett hållbart fiske, bluffen ned delad fisk och allt utmynnar ia att vi inte ska säga fisk och att vi alla är lurade i en eller flera rätt omfattande konspirationer.
Hela filmen är ett hoppande mellan olika fakta, olika spår och olika trådar i en väv som spinns till att till sist bli en snärjig konspiration där miljöorganisationer, myndigheter, en hel fiskeindustri och en rad globala organisationer antingen beskylls för att vara korrumperade eller rädda för att diskutera olika ämnen. Ali och Lucy Tabriz hoppar snabbt från EU:s förbud mot en del plastprodukter till uppgifter om att runt hälften av all plats i haven är nät och annan plats som fiskeindustrin lämnar efter sig. Filmarnas poäng är att alla hela tiden diskuterar fel saker, fel problem, och att de, filmarna, har sett ljuset och att de nu ska avslöja sanningen.
Frågor
Märkning som ska vara en slags garanti för att delfiner inte dödas när produkten framställs är en bluff därför att ingen kan garantera att det inte sker – alltså att delfiner inte dödas. Flera miljöorganisationer beskylls för att vara korrupta därför att de inte vill svara på frågor eller framställs i intervjuerna som att de inte kan svara på filmarnas frågor. Det går snabbt, svepande och Ali och Lucy Tabriz rester runt I världen i jakten på miljöbovar med ett enda mål och fikus – avslöja allt och alla.
Goda ambitioner till trots, det blir till sist lite väl mycket som gås igenom lite väl snabbt. Faran med dokumentärer och filmer av den här typen är att du som tittare inte hinner med, inte hinner ta ställning till alla siffror som snabbt rabblas fram, som upprepas och som till slut blir en bärande tes därför att de ska tas för sanningen och ingen annat än sanningen.
En siffra
Låt oss ta en siffra i högen – att 46 till 50 procent av alla plats i haven kommer från fiskeindustrin. Det är inte siffran i sig som är kontroversiell utan att Seaspiracy påstår att inga etablerade miljöorganisationer vill prata om detta faktum av rädsla för fiskeindustrin. Det skall tala för en stor konspiration och ändå så har Greenpeace publicerat rapporter om detta faktum.
Det faktum att vi diskuterar sugrör, tops och annat istället för stora fiskenät är inte detsamma som att ingen vill prata om saken eller att det finns en stor konspiration här. Det betyder bara att Greenpeace inte nått ut med sitt budskap. Seaspiracy sätter fingret på en rad viktiga problem och nuddar vid miljöproblem som vi all borde ägna mer tid och energi åt. Problemet är att det blir för mycket siffror, hoppande mellan ämnen och det blir till slut en konspiration för mycket.
