av Mikael Winterkvist | maj 8, 2022 | Bluesky, Fiske, Krönikor, Mastodon, Threads
Tid för att läsa: 2 minuter
Äntligen – flugfiskepremiär – bilden är från i fjol ska tilläggas.
Tre enkla ord men som betyder så mycket. Det är inte bara premiär för årets flugfiskesäsong utan även premiär för nytt spö, ny rulle och ny lina.
Förra året var det en slags comeback efter drygt 10 års uppehåll från fisket. jag vet egentligen inte varför jag slutade att fiska men det gjorde jag. Det bara blev så innan den gode vännen Thomas tjatade och i det närmaste tvingade ut mig igen. Då, fem minuter efter det att jag tagit plats på en större sten för att stå stadigt insåg jag hur mycket jag behöver flugfisket. Hur mycket det faktiskt betyder och hur viktigt denna del av tillvaron faktisk är.
Nytt sätt
Jag fick lära mig att kasta på nytt, på ett helt nytt sätt – att switcha och det med nya prylar, nytt spö och ny rulle. När du switchar så använder du motståndet i vattnet för att underhanskasta och närmast rulla ut linan. Du lyfter den inte högt över huvudet på traditionellt sätt. Innan fjolårs-säsongen var över så behärskade jag den nya tekniken hyggligt. Jag får ut innan och jag kastar anständigt, inte med stor precision, inte i alla lägen och inte särskilt långt men jag kan fiska.
Eftersom märken alltid blir ett ämne i fiskekretsar så kommer alltid frågan vilket spö och vilken rulle du har. Jag väljer relativt snabba spön men inte spön med överdrivet snabb aktion – snarare mediumsnabba spön och har en förkärlek för klassiska House of Hardy. Mitt nya spö är ett amerikanskt Sage med snarlik aktion som House of Hardy. Rullarna är av samma märke och tillverkare – svenska Danielsson.
Flugor
Det jag absolut har tappat under alla åren då jag inte fiskade är flugbindningen. Jag har kvar alla material men jag är tämligen värdelös på att binda flugor. Jag har börjat att binda flugor igen men det blir allt som oftast rätt förskräckliga tingestar. Nu inbillar jag mig att den fisk som hugger nog faktiskt inte sätter betyg på utseendet utan jag inbillar mig att kontrast och presentation är minst lika viktiga, kanske viktigare så jag försöker att se till att visa upp mitt lockbete på ett snyggt sätt.
Hur som helst – linan är på plats, tafsen påknuten och fiskejackan är laddad med lina, flugor och ryggsäcken är packad med en liten termos med vatten. Nu är det dags – äntligen!
av Mikael Winterkvist | feb 14, 2022 | Fiske, Krönikor
Tid för att läsa: 2 minuter
Sedan tre tillbaka har Stiftelsen för Östersjölaxen, i samarbete med Östersjölaxälvarnas förvaltningsorganisationer, sammanställt årliga rapporter om fiskekortsförsäljningen i de svenska Östersjölaxälvarna. Sammanställningen visar att det säljs fiskekort i dessa älvar för drygt 16 miljoner kronor årligen. Fisket efter lax och havsöring omsätter dock betydligt mer pengar än så genom sportfiskarnas utgifter för utrustning, resor, guider, mat och logi.
Försäljningen av fiskekort, och siffran 16 miljoner, kan kompletteras med den summa som Havs- och vattenmyndigheten kommit fram till, i sin årliga enkätstudie om det svenska fritidsfisket. Enligt studien uppgår fritidsfiskets totala utgifter till ca 14 miljarder kronor årligen. Fiskekort utgör endast ca 4 procent av denna summa. Om man antar att det är representativt även för sportfisket i Östersjölaxälvarna kan man räkna upp de 16 miljoner kronor som omsätts i fiskekort till ca 400 miljoner kronor i totala utgifter.
God fiskförvaltning skapar tillväxt och sysselsättning
Mycket av dessa utgifter avsätts lokalt i form av utgifter för mat och logi, men även guidning och utrustning. Det skapar i sin tur förutsättningar för näringsliv och sysselsättning på landsbygden utmed våra Östersjölaxälvar. Här finns en stor utvecklingspotential eftersom betalningsvilja är intimt sammankopplad med fångstchans när det gäller sportfiske. Ju högre chans det är att fånga en lax eller havsöring, desto mer är man villig att betala för upplevelsen. Det är alltså i grunden en fråga om god fiskförvaltning.
– Det handlar om hur vi på bästa och mest hållbara sätt ska ta till vara på den fantastiska resurs som våra vilda lax- och öringsbestånd är. Kan vi bygga upp dessa bestånd så de återigen blir starka och livskraftiga så skapar vi också företagande och arbetstillfällen längs våra åar, älvar och kuster, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.
För värdefull för att bara fångas en gång
Idag bedrivs yrkesfiske efter lax delvis på hotade bestånd. Dessutom efter fisk som många av oss inte bör äta. Livsmedelsverket avråder nämligen barn, unga och kvinnor som vill skaffa barn från att äta feta fiskarter från Östersjön mer än två till tre gånger per år. Det gäller exempelvis vår lax som innehåller för höga halter av PCB och dioxin.
– Det är märkligt och ur samhällsekonomisk synpunkt helt bakvänt att fiska upp fisk som en stor del av vår befolkning inte bör äta. Speciellt som det finns andra, lönsammare och bättre sätt att nyttja denna resurs på, fortsätter Thomas Johansson.
De flesta laxar som fångas i sportfisket släpps tillbaka. Ser vi till uttaget från det svenska sportfisket i de vilda Östersjölaxälvarna år 2021 så handlar det om 8 922 laxar. Det innebär det att varje sportfiskad Östersjölax omsätter drygt 40 000 kronor – eller är värd drygt 40 000 kronor beroende på vilka ord du väljer att använda.
– Ett utbyggt sportfiske och en utvecklad sportfisketurism är en fantastisk möjlighet för alla som bor längs de här älvarna, åarna och vattnen att skapa och bygga upp lönsamma verksamheter samtidigt som vi på ett klokt och hållbart sätt kan stärka och förvalta våra bestånd för kommande generationer, säger Thomas Johansson.
Kontaktinformation:
Thomas Johansson
070-581 70 29
av Mikael Winterkvist | apr 28, 2021 | Fiske, Krönikor
Tid för att läsa: 2 minuter
Svenskarna är ett sportfiskande folk. Det finns statistik som säger att vi är miljoner som någon gång varje år håller någon form av spö i handen – på semestern, sportlov eller påsklov. Några av oss fiskar passionerat och lägger massor med tid på en hobby som utvecklats till en livsstil. Vi utövar inte sportfiske – vi är sportfiskare. Nu finns (äntligen) ett nytt sportfiskeprogram på TV – fiskeliv – Macken har tittat.
Fiskeliv på SVT leds av Emile Björkman och Martin Falklind och det är ett brett program som spänner av alla former av sportfiske, pimpla, kastspö, flugspö och fiske i hav, älvar och insjöar. Fiskeliv spänner över de former och de vatten som vi, de flesta av oss, har tillgång till men som vi kanske missar, inte ser och inte nyttjar.
Sportfiske
Sportfiske är allt från en stunds mete med ett rödvitt flöte från bryggan till ett metodiskt lärande av hur fiskarna lever, hur de beter sig och hur du ska göra för att överlista dem och då spelar det ingen roll om det handlar om gädda, lax eller någon märklig ovanlig art som ska fångas med mycket speciella redskap för mete. Den inbitna metaren har speciella spön, ännu mer speciella flöten och fisken ska lockas fram genom att kasta ut foder i vatten, innan metet startar. Flugfiskaren tillbringar svarta vinternätter med att tålmodigt binda flugor och kanske just den fluga som lockar jättelaxen. Det är de inbitna, nördarna och de passionerade.
Förmedla
Du behöver inte bli sån, ska tilläggas och det är bland annat det Fiskeliv försöker att förmedla – du som sportfiskare väljer nivån av engagemang men det är klart att tar du till dg tips, läser du på så kan du öka dina möjligheter till att faktiskt få fisk.
Fiskeliv är som sagt ett brett program och här får du hänga med på Emile Björkmans och Martin Falklinds fiskeresa genom vårt avlånga land – från Miekak i norr till Öresund och hav i söder.
Du hittar Fiskeliv på SVTPlay
av Mikael Winterkvist | mar 27, 2021 | Fiske, Krönikor
Tid för att läsa: 2 minuter
Seaspiracy av Ali och Lucy Tabrizi är en väv av information om hur dagens moderna fiskeindustri ser ut. Dokumentärfilmen säger sig avslöja myten om ett hållbart fiske, bluffen ned delad fisk och allt utmynnar ia att vi inte ska säga fisk och att vi alla är lurade i en eller flera rätt omfattande konspirationer.
Hela filmen är ett hoppande mellan olika fakta, olika spår och olika trådar i en väv som spinns till att till sist bli en snärjig konspiration där miljöorganisationer, myndigheter, en hel fiskeindustri och en rad globala organisationer antingen beskylls för att vara korrumperade eller rädda för att diskutera olika ämnen. Ali och Lucy Tabriz hoppar snabbt från EU:s förbud mot en del plastprodukter till uppgifter om att runt hälften av all plats i haven är nät och annan plats som fiskeindustrin lämnar efter sig. Filmarnas poäng är att alla hela tiden diskuterar fel saker, fel problem, och att de, filmarna, har sett ljuset och att de nu ska avslöja sanningen.
Frågor
Märkning som ska vara en slags garanti för att delfiner inte dödas när produkten framställs är en bluff därför att ingen kan garantera att det inte sker – alltså att delfiner inte dödas. Flera miljöorganisationer beskylls för att vara korrupta därför att de inte vill svara på frågor eller framställs i intervjuerna som att de inte kan svara på filmarnas frågor. Det går snabbt, svepande och Ali och Lucy Tabriz rester runt I världen i jakten på miljöbovar med ett enda mål och fikus – avslöja allt och alla.
Goda ambitioner till trots, det blir till sist lite väl mycket som gås igenom lite väl snabbt. Faran med dokumentärer och filmer av den här typen är att du som tittare inte hinner med, inte hinner ta ställning till alla siffror som snabbt rabblas fram, som upprepas och som till slut blir en bärande tes därför att de ska tas för sanningen och ingen annat än sanningen.
En siffra
Låt oss ta en siffra i högen – att 46 till 50 procent av alla plats i haven kommer från fiskeindustrin. Det är inte siffran i sig som är kontroversiell utan att Seaspiracy påstår att inga etablerade miljöorganisationer vill prata om detta faktum av rädsla för fiskeindustrin. Det skall tala för en stor konspiration och ändå så har Greenpeace publicerat rapporter om detta faktum.
The Guardian
Det faktum att vi diskuterar sugrör, tops och annat istället för stora fiskenät är inte detsamma som att ingen vill prata om saken eller att det finns en stor konspiration här. Det betyder bara att Greenpeace inte nått ut med sitt budskap. Seaspiracy sätter fingret på en rad viktiga problem och nuddar vid miljöproblem som vi all borde ägna mer tid och energi åt. Problemet är att det blir för mycket siffror, hoppande mellan ämnen och det blir till slut en konspiration för mycket.
av Mikael Winterkvist | feb 5, 2016 | Fiske, Krönikor
Tid för att läsa: < 1 minutRappala, tillverkarna av fiskedrag, lanserar nu en ny fiskeapp. Rapala Daily Catch finns nu i App Store och i Google Play.
Det är bara att ladda hem, agna och sedan ge sig ut på jakt efter rekordfirren.
Get hooked with Rapala® Fishing – Daily Catch! Experience the thrill of catching a variety of fish while immersing yourself in beautiful 3D locations across North America. Fill your tackle box with authentic Rapala gear to lure in the big ones. Improve your skills by fishing with the right combination of tackle, retrieval motion, and lake locations to catch bigger fish each outing. Compete against your friends and other anglers from around the world in daily challenges and online tournaments. It’s not just real fishing its Rapala real.
Realistic 3D fishing with dozens of real Rapala lures
Compete in daily fishing tournaments against anglers from all over the world
Simple and intuitive interface and controls
Unlimited fishing! Fish all day without timers or energy to restrict your gameplay
Return each day to sell your catch and collect your rewards
Seamless above & below water gameplay
Show off your best catches with the world on EveryPlay
Rappala Daily Catch
