av Mikael Winterkvist | jun 27, 2024 | Bluesky, Fiske, Mastodon
Tid för att läsa: 4 minuter
Stiftelsen för Östersjölaxen kräver nu ett omedelbart stopp efter svaga och hotade fiskbestånd i Östersjön under minst fem år.
– Vi måste agera och göra något snabbt, nu. Alla tecken tyder på att något är allvarligt fel i vårt innanhav och det är vår tro och övertygelse om att det kan kopplas samman med ett överfiske på Östersjöns motor, sillen/strömmingen. Det finns ingen mat i havet helt enkelt och läget är akut, säger Stiftelsen för Östersjölaxens ordförande Axel Wenblad.
Brev
Kravet, i form av ett brev, har lämnats över på plats i Bryssel av Stiftelsens generalsekreterare Thomas Johansson. I brevet sägs att även bifångster ska omfattas av fiskestoppet och att stoppet ska omfatta alla svaga och hotade bestånd, oavsett art.
– Vi framför det här kravet mot bakgrund av en katastrofal laxsäsong 2023 med mycket dålig uppvandring i våra älvar och åar. Alla tecken hittills för 2024 pekar i samma tråkiga riktning och vi anser inte att vi kan sitta och invänta fångstrapporterna för en säsong som redan har gått. Något måste göras och det måste göras nu, fortsätter Axel Wenblad.
Försiktighetsprincip
Stiftelsen har upprepade gånger efterlyst det som kallas för en försiktighetsprincip.
– Det dags att faktiskt använda den principen nu och stoppar allt fiske medan vi tar reda på vad som har hänt i havet. Vi menar att det nuvarande systemet för att fastställa fiskekvoterna i Östersjön är för trubbigt, för långsamt och vi även måste väga in det vi nu ser i våra älvar och åar. Forskarna gör vad de kan med de verktyg de har idag men nu måste vi ta hänsyn till det vi också ser, ute i våra vatten, menar Axel Wenblad.
Fiskestopp
Kravet, ett fiskestopp under minst fem år efter alla svaga och hotade fiskarter, ska även omfatta det som kallas bifångster, exempelvis då lax fångas i samband med fiske efter andra arter.
– Fem år är egentligen för kort tid. När norrmännen stoppade sitt torskfiske så tog det runt 20 år innan bestånden hade hämtat sig men fem år ger oss tid att ta reda på vad som har hänt och förhoppningsvis så kan svaga och hotade bestånd återhämta sig under tiden. Då kan forskarna ta reda på varför utvandrande lax och öring dör ute i havet, varför spiggen tagit över vikarna i Mälaren, vart gäddan och abborren har tagit vägen och varför det är så ont om sill/strömming. Det är frågor som vi måste få svar på, inte medan vi fiskar upp de sista resterna av hotade arter, utan medan vi inte fiskar alls, säger Axel Wenblad.
Bild:
Stiftelsen generalsekretare Thomas Johansson med brevet till kommissionen med kravet på ett direkt och omedelbart femårigt fiskestopp efter alla svaga och hotade arter i Östersjön
Brevet
Stiftelsen för Östersjöälaxen är en oberoende stiftelse, under beskydd av kung Carl XVI Gustaf. Vår vision är att återfå livskraftiga självreproducerande bestånd i de ursprungliga lax- och öringförande Östersjöälvarna.Vi arbetar aktivt för att stödja och utveckla den lokala laxförvaltningen i alla laxälvar som mynnar i Östersjön. Starka bestånd ger ett attraktivt sportfiske och skapar förutsättningar till arbetstillfällen genom en utvecklad fisketurism.
Det är med stor oro som vi konstaterar att alla tecken pekar mot att 2024 års säsong och uppvandring av vild lax i våra vildlaxälvar ser ut att bli lika dålig som katastrofåret 2023. Något mycket allvarligt och dramatiskt har hänt ute i havet och 2023 så vandrade bara en tredjedel av normal uppvandring av lax upp i Torneälven, för att ta ett exempel. I våra kontakter med landets förvaltningsorganisationer så ser det likadant ut praktiskt taget över allt. Det är rapporter om låga fångster i antal och mycket dålig uppvandring av vild lax och öring som går upp i älvarna och åarna för att leka.
Det innebär att idag redan hotade och svaga bestånd riskera att kollapsa.
Från vår horisont så är detta resultat av årtionden med överfiske, ett överuttag av en mängd olika arter – inte minst Östersjöns motor sill/strömming. Det är den enskilt viktigaste arten i vårt innanhav och det är sill/strömming som är mat för laxen och öringen på sin vandring till uppväxtområdena i södra Östersjön.
Beräkningarna och modellerna utgår också hela tiden ifrån maximala uttag, ett maximalt fiske och vi ifrågasätter rättvisan i att hela tiden prioritera en grupps krav och önskemål. Fiskepolitiken kan inte baseras på att en enda grupp hela tiden har bättre rätt till fisken i havet än andra grupper.
Vi konstaterar också att de modeller, de beräkningarna som forskarna använder för att ta fram det vetenskapliga underlaget för fiskekvoterna i Östersjön inte är tillräckligt anpassade för den rådande verkligheten. Reaktionerna kommer för sent samtidigt som det finns alltför stor osäkerhet när det handlar om hur mycket fisk det finns ute i havet. Följden blir fortsatt för stora uttag, för höga kvoter och ett fiske på svaga och hotade bestånd.
Ett exempel:
Laxen i Ljungan nådde precis över gränsen under 2023, några enstaka extra individer vandrade upp vilket medför att fisket i hela Bottenhavet öppnas upp därför att de modellerna forskarna är satta att arbeta med och efter säger det.
Ett annat exempel:
Beståndet av skarpsill är hotat och där minskas kvoterna samtidigt som fisket efter sill/strömming tillåts fortsätta trots alla larmrapporter.
Så som kvoterna sätts idag så tillåts inga bestånd att få växa till och så snart de visar på minsta tecken på en återhämtning så höjs kvoterna. Detta måste få ett omedelbart slut och Stiftelsen för Östersjölaxen föreslår ett totalt fiskestopp på hotade och svaga bestånd, exempelvis vild lax, torsk, sill/strömming, skarpsill och det ska inkludera allt fiske, även bifångster. Ett stopp som bör gälla under åtminstone en femårsperiod.
av Mikael Winterkvist | jun 17, 2024 | Bluesky, Fiske, Mastodon
Tid för att läsa: < 1 minut
Maria Borgström, landsskapsveterinär på Åland, har fråntagits sina befogenheter att föredra ärenden, eller fatta beslut om ärenden inom landskapsregeringen. Detta sedan hon har riktat kritik mot det så kallade vetenskapliga fiske efter lax som Finland nu bedriver.
I praktiken så har Maria Borgström plockats bort från sitt job, med lön. Detta sedan hon riktat kritik mot det som i Sverige har kommit att kallats för ”ett finsk fulfiske”.
Finland har, som Stiftelsen och ÖIS tidigare kunnat berätta, beslutat att dra igång ett, vad som kallas för ett vetenskapligt fiske, i stort skala, med 32 båtar, fiskare och två fångstredskap (laxfällor) per båt.
Medger
Även om fisket sägs vara ett vetenskapligt fiske, för att ta reda på vilka laxar som vandrar i bottenhavet på den finska sidan, så erkänner Finland nu att det är ett kommersiellt fiske det handlar om:
– Det här är fråga om ett fiske godkänt av EU, där fisken fiskas precis på samma sätt som tidigare och den fiskas i kommersiellt syfte, säger Bengt Michelsson, avdelningschef på social- och miljöavdelningen.
Det säger Michaelsson i en intervju med Ålands Radio.
Läs mer på Stiftelsen för Östersjölaxens hemsida:
Baltic Salmon Fund
av Mikael Winterkvist | jun 12, 2024 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Reportage
Tid för att läsa: 4 minuter
Rickleån är en av många strömmande vatten där nya miljöregler för vattenkraften kommer att få en direkt och stor påverkan. Skellefteå Kraft planerar att riva kraftverken i Bruksfors, Sågfors och Fredriksfors samt ta bort Bjursjöns regleringsdamm i den nedre delen av ån.
I den övre delen görs det förändringar gällande Älglunds och Bygdsiljums kraftverk samt årsreglermagasinen uppströms. Det ska bland annat byggas en fiskväg vid Åselestupet mellan Älglund och Robertsfors. Skellefteå Kraft bedömer att de föreslagna och planerade förändringarna ligger inom ramen Nationella planen för omprövning av vattenkraft.
Kraftverk rivs ut, dammar ska rivas och fiskvägar ska byggas (kartan lånad från Skellefteå Kraft).
Det är stora förändringar i ett vatten som på olika sätt och i olika omfattning varit reglerad sedan början av 1900-talet. Nu försvinner dammar och vattenkraftverk och Skellefteå Krafts målsättning är att skapa en bättre miljö för vandrande fisk, lax och öring.
Naturligt
För de som bor i närheten av Rickleån kommer förändringen blir stor. Där det idag är dammar och vattenspeglar så kommer vattnet att rinna och strömma mer naturligt. De konstgjorda vattenfallen vid kraftverken som brusat i årtionden kommer att tystna och ersättas av naturliga strömmar. Rickleån kommer inte att låta som den har gjort, hela ljudbilden kommer att förändras.
– Jag hoppas att vattnet i alla fall överröstar fabriksområdet där, säger en av de som bor alldeles intill Rickleån och pekar mot ett mindre industriområde på andra sidan ån.
Förändringarna har väckt en viss oro i samhället. Vad händer med ån, försvinner allt vatten, är en fråga många ställer sig. Det har målats upp skräckvisioner av en å som tar formen av ett illaluktande dike när allt vatten försvinner. Alla är inte för de förändringar som görs, trots att det handlar om att återställa ett strömmande vatten till det vatten Rickleån en gång var.
Vad händer med grundvattnet?
Kommer marken runt Rickleån att sätta sig och kan det skada intilliggande hus?
– Jag förstår att de som vill ha ett naturligt strömmande vatten är glada men jag måste lyssna på alla i kommunen och det finns en oro för vad ändringarna kommer att innebära, säger Robertsfors kommunalråd Petra Andersin (s).
Det finns frågor och Skellefteå Kraft har lagt ut information på sin hemsida och arrangerat informationsmöten för att berätta om planerna och för att visa hur det ser ut idag och hur det kommer att se ut efter det att alla ändringar är gjorda.
Förändringar
När liknande förändringar har gjorts, kraftverk som rivits ut på andra platser i landet så har det visat sig att ändringarna inte har haft så stor påverkan som de mest oroliga har befarat. Vattnet blir kvar och det strömmar och rinner på ett mer naturligt sätt. Fisken kommer också tillbaka och miljön runt omkring ett återställt vatten återhämtar sig, stegvis. I fallet med Rickleån så kommer Skellefteå Kraft sannolikt åläggas att göra tester av vatten och bottnen för att se om det har samlats sediment som måste tas bort för att skapa en naturligt miljö. Det är en del som brukar ingå i de domar som landets Mark- och Vattendomstolar avkunnar i såna här fall.
– Det räknar vi med att det kommer att ingå i domen även den här gången. Vi kommer att få göra tester och vi kommer att få ta ett ansvar för ändringarna som nu görs i flera år framåt, säger Skellefteå Kraft.
Broar
En annan fråga är vad som kommer att hända med broar som finns längs älven. Broar som är del av av dammbyggen och kraftverksbyggen. Det är en högst påtaglig förändring för de närboende som vant sig vid att ha en överfart över vattnet i närheten.
I Rickleån så kommer broarna vid Sågforsens och Bruksforsens kraftverk att bli kvar. Bron vid Fredriksfors kraftverk rivs enligt de planer som presenterats.
Där pågår just nu samtal mellan Skellefteå Kraft och Robertsfors Kommun för vad som ska ske med de broar som blir kvar och alla överfarter blir inte kvar.
Skellefteå Kraft är ett kraftbolag och de har som bolag inget intresse av att bli sittande med ansvar för broar som inte har någon koppling till verksamheten – att utvinna kraft. För Robertsfors kommun innebär det att kommunen får ta över ansvaret för broar där notan för underhåll, reparationer och kontroller tidigare betalats av Skellefteå Kraft. Nu kommer de pengarna att få tas ur den gemensamma kommunkassan.
Tidplanen
Tidsplanen för när arbetet kan påbörjas är skrivet i framtiden, nu rullar processen vidare med en domstolsförhandling, en dom som kan komma att överklagas med ny påföljande domstolsförhandling i så fall, innan arbetet kan påbörjas. Skellefteå Kraft bedömer att allt arbete kan göras på 3-4 år, när de väl har fått klartecken.
Du kan läsa mer på Skellefteå Krafts hemsida
av Mikael Winterkvist | maj 4, 2024 | Bluesky, Fiske, Mastodon
Tid för att läsa: 4 minuter
Finska myndigheter struntar i alla vetenskapliga råd och tänker fortsätta fiska lax i full skala och kallar det för ”vetenskapligt fiske” anser intresseorganisationen, ÖIS.
– Jag blir uppriktigt sagt både upprörd och ledsen. Vårt grannland Finland tänker inte hjälpa till att skydda svaga vildlaxbestånd. Finlands beslut att fortsätta att fiska lax i Bottenhavet, trots EU-kommissionens förslag om fiskestopp, rör upp starka känslor bland svenska fiskeförvaltningsorganisationer, konstaterar Östersjölaxälvar i Samverkans ordförande, Thomas Johansson.
Nu kan det finska yrkesfisket leda till att finska sportfiskare inte längre är välkomna i svenska älvar.
Bakgrunden är det vetenskapliga underlag som det internationella havsforskningsrådet (ICES), lämnade till EU-kommissionen i slutet av förra året. Den vetenskapliga rådgivningen var tydlig – stoppa allt fiske efter lax i Bottenhavet under 2024. Detta för att skydda den vilda laxen, speciellt efter säsongen 2023 med dramatiskt lägre uppgång av fisk i de svenska älvarna.
Motiveringen till ett laxfiskestopp i Bottenhavet är att fisket här sker på laxbestånd från flera olika älvar och där särskilt det fiske som bedrivs tidigt på säsongen riskerar att skada svaga bestånd från små älvar som vandrar tidigt på säsongen. På svensk sida har man hörsammat uppmaningen och här sker inget riktat laxfiske under 2024. På finsk sida kommer man däremot att fortsätta att fiska lax på kommersiell nivå men nu kallar men det för ”vetenskapligt fiske”.
Starka känslor
Nyheten om det fortsatta finska laxfisket har rört upp starka känslor bland fiskeförvaltare i de svenska laxälvarna. Den ojämförligt största organisationen, Östersjölaxälvar i Samverkan, (ÖiS) som samlar fiskevattensägare och förvalningsorganisationer i laxälvarna, protesterar nu mot det som kallas för det “finska fulfisket”.
Antalet besökande finska sportfiskare, som fiskar i svenska vatten, har ökat på senare år och det har skapat ett problem med hårt fisketryck och ibland ett dåligt och hänsynslöst beteende av besökande fiskare. Nu blir frågan återigen aktuell om det är dags att begränsa de finska sportfiskarnas tillgång till fisket.
– De flesta av de finska sportfiskarna sköter sig alldeles utmärkt men inte alla och det var har varit ganska stora problem under vissa tider och i vissa vatten. Det är ju inte heller de finska sportfiskarna som är ansvariga för Finlands beslut om ett ”vetenskapligt fiske” men man måste förstå att många fiskeförvaltare känner sig maktlösa och desperata och känner att man måste göra något. Kan detta medverka till att skapa en opinion mot den dåliga fiskeförvaltningen i Finland så är det väl en väg vi får fundera på att gå i så fall, säger Thomas Johansson.
Svaga
Flera av de svenska bestånden är svaga och exempelvis Ljungans bestånd är direkt hotat. EU-kommissionen gick inledningsvis på ICES rekommendation men sedan inleddes en politisk kohandel mellan Sverige och Finland där grannlandet inte ville gå med på ett laxfiskestopp i Bottenhavet.
Finland lanserade då det här som nu kallas för ett ”vetenskapligt fiske” där först 45 båtar, sedan 37 båtar och nu slutligen 32 båtar ska fiska med två fällor vardera – sammanlagt 64 laxfällor. Fisket startar redan nu den 27 maj!
– Det är en lek med ord för att runda vetenskapliga råd. Vi har idag svaga och hotade bestånd som det nu kommer att fiskas på med svepskälet att det är ett vetenskapligt fiske, trots att all fångad fiske kommer att slås ihjäl, fortsätter Thomas Johansson.
DNA-analys
– Handlar det om en DNA-analys för att ta reda på varifrån fisken kommer, vilket bestånd den tillhör så räcker det med några fjäll. Ingen fisk behövs då slås ihjäl men det är Finland inte intresserad av. Det här ett fullskaligt, fortsatt fiske på svaga och hotade bestånd, menar Thomas Johansson.
Anledningen till ett fortsatt fiske motiverar Jordbruks- och skogbruksministeriet på följande sätt på den officiella hemsidan:
I februari informerade jord- och skogsbruksministeriet att Finland har skickat en plan för vetenskapligt laxfiske till Europeiska kommissionen. Syftet med det vetenskapliga fisket är att till stöd för beslutsfattandet få aktuell vetenskaplig information om förekomsten av lax från älven Ljungan i fisket längs Finlands kust.
Ljungan
Det är laxbeståndet i Ljungan som är mest akut hotat och Finland vill ta reda på om lax från Ljungan går över på den finska sidan medan de vandrar norrut mot sin hemälv.
– Laxens vandringsmönster i Bottenhavet är sedan tidigare väl utrett och det är den fakta som låg till grund för kommissionens tidigare beslut. Det här är bara ett illa maskerat svepskäl för att få fortsätta fiska lax på kommersiell nivå, menar Thomas Johansson.
– Ljungans lax är hotad och där är varje enskild fisk extremt viktig och varje lax som kan vandra upp i Ljungan för att fortplanta sig är ett steg viktigt steg för att undvika en kollaps och utrotning. Hade det verkliga syftet varit att ta reda på vilka stammar som fångas längs Finlands kust så hade det räckt med att ta ett par fjäll och sedan släppa tillbaka laxen. Det finska beslutet är oerhört egoistiskt och visar att man från finsk sida inte är intresserad av att medverka till att utveckla ett biologiskt riktigt laxfiske i Östersjön, säger Thomas Johansson.
Det är i praktiken bara Sverige och Finland som bedriver ett kommersiellt laxfiske idag och att länderna inte klarar av att ta ett gemensamt ansvar för förvaltningen så finns det risk att vissa svaga bestånd slås ut, befarar ÖiS.
– Uppenbarligen så bryr sig finnarna inte om situationen i de svenska älvarna för det är vår lax de fiskar upp, fortsätter Thomas Johansson.
Beslutsprocessen
Beslutsprocessen, som lett fram till beskedet om fortsatt fiske efter lax får också ÖiS att ifrågasätter hur demokratiskt det är att föra ”informella förhandlingar” med EU-kommissionen.
Ministeriet har minskat antalet fartyg som deltar i det vetenskapliga fisket, först från 45 till 37, och sedan ytterligare till 32 på basis av informella förhandlingar med kommissionen. Med detta antal är den information som samlas in från det vetenskapliga fisket fortfarande regionalt tillräckligt omfattande.
Jord- och Skogsbruks ministeriet
– Kan det sägas tydligare, här har det skett förhandlingar bakom ryggen på alla sakägare, fiskevattensägare och förvaltningsorganisationer. Ingen har frågat oss vad vi tycker om att finska yrkesfiskare plockar upp vår lax och hela processen är djupt odemokratiskt vilket ministeriet medger, öppet. Det är oerhört fräckt. Sådana här argument kunde man höra förr i tiden innan man började försöka lösa fiskeförvaltningen gemensamt inom EU. Vi trodde däremot inte att vi skulle behöva höra denna typ av argumentation i samband med laxförvaltningen år 2024, säger Thomas Johansson.
Thomas Johansson
070 581 70 29
thomas@ostersjolaxalvar.se
av Mikael Winterkvist | mar 31, 2024 | Bluesky, Fiske, Mastodon, Tipset: TV och Film
Tid för att läsa: 3 minuter
Jag är flugfiskare, passionerad sådan och kan inte tänka mig en sommar utan att mitt flugspö, mina bästa kamrat, och Kågeälven. Fiske för mig är fiske med fluga där alla fångster släpps tillbaka, utan undantag. Här är Magasin mackens lista över de bästa fiskefilmerna.
Även om filmerna är numrerade så är det inte detsamma som någon slags ranking med ett viktigt undantag – den första filmen. Robert Redfords A River Runs Through It är en fantastiskt vacker film som prickar flugfiskets allra innersta själ på ett sätt som få eller ingen annan film har lyckats med vare sig förr eller senare.
1. A River Runs Through It (1992)
Robert Redfords mästerverk om två bröder som tar varsin väg i världen men som förenas av sin passion för flugfiske. Craig Sheffer, Brad Pitt, och Tom Skerritt har ett fantastiskt manus att jobba efter som bygger på boken av Norman Maclean. Filmen spelades in i bokens Montana och bjuder på närmast bedövande vackra scener.
2. Den gamle och havet, 1958
Ernest Hemmingways novel är en hyllning till fiske, havet och en åldrande fiskares okuvliga vilja. Den gamle kubanske fiskaren (Spencer Tracy) ger sig långt ut iu havet och får en fisk, efter 84 dagars jakt på en fångst.
3. Salmon Fishing in the Yemen (2011)
Lasse Hallströms charmiga film med Ewan McGregor och Emily Blunt som bringar liv till öknen genom att återuppväcka ett strömmande vatten där det sätts ut lax. Det är också en varm, humoristisk film om hur fiske kan föra människor samman och förändra deras liv.
4. CODA (2021)
Emilia Jones spelar tonåringen, den enda hörande i en döv familj med fiskare. Hon slits mellan en spirande karriär inom musiken och att stanna hemma och hjälpa familjen.
4. The Perfect Storm (2000)
En gripande och tragisk berättelse baserad på den sanna historien om Andrea Gail, en svärdfiskebåt som fångades i den perfekta stormen 1991. Besättningen bestämmer sig för att riskera allt för en stor fångst, trots varningarna om en massiv storm.
5. Grumpy Old Men” (1993)
John Gustafson (Jack Lemmon) och Max Goldman (Walter Matthau) gör det mesta tillsammans trots att de skäller på varandra hela tiden. De faller också för samma kvinna, Ann-Margret.
6. Low and Clear 2013
Vännerna J.T. Van Zandt och Alex “Xenie” Hall försöker hitta tillbaka till varandra och till vänskapen ih bestömmer sig för att göra en sista fisketur tillsammans.
7. Fisherman`s Friends 2019
När en musikproducent från den stora stan landar i den lilla fiskebyn i Cornwall blir ingenting sig likt efteråt. De sjungande fiskarna finns faktiskt så delar av filmen bygger på verkligheten, lite.
8. On Golden Pond 1981
Henry Fonda spelar Norman Thayer Jr. som har ett minst sagt ansträngt förhållande till sin dotter, Chelsea (Jane Fonda). Han och hans fru (Cathrine Hepburn) går ändå med på att ta hand om Billy, sonen till Chelseas nye pojkvän, och ett högst oväntat förhållande över generationsgränserna uppstår.
9. The River Wild (1994)
Sheryl Streep är vildmarksguide som dras in i ett livsfarligt drama när hon möter två beväpnade rymlingar. Här finns vackra scener när Gail försöker lära sin son att fiska, flugfiska.
10. Ondine (2009)
En film inspirerad av myten om selkie, en säl som kan förvandlas till en människa. Filmen följer en irländsk fiskare som räddar en mystisk kvinna från sitt nät och blir kär i henne, medan hans dotter tror att hon är en magisk varelse.
av Mikael Winterkvist | mar 23, 2024 | Bluesky, Fiske, Mastodon
Tid för att läsa: 4 minuter
Den 1 januari 2019 började en ny lag om miljöanpassning av Sveriges vattenkraft gälla. Elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav och därför behöver vattenkraften anpassas så att vi både når genomförandet av EU:s vattendirektiv och de målsättningar som finns inom energi- och klimatpolitiken. Därmed inleddes en process med nya ansökningar – som den nuvarande regeringen nu skjutit upp två gånger med smått absurda följder i en behandling som har stora brister både vad gäller remissförfarandet och i en förlängning vår svenska demokrati.
Denna process har fått namnet – Nationell plan för omprövning av vattenkraft, passande nog förkortat till NAP. Poängen med omprövningarna, att vattenkraften tillstånd behandlas på nytt, är att nu ska miljöaspekten vägas in. Vattenkraftens miljöpåverkan ska tas med i behandlingen av ansökningarna vilket sällan gjorts tidigare. Utöver det så har regeringen skjutit in det som kallas “oacceptabel påverkan” på det svenska elsystemet. Vi återkommer till de två orden för de är centrala i hela sammanhanget.
Bakgrund
Argumenten, från regeringen. för att skjuta processen i hela 12 månader att regeringen ansåg att elsystemet och elproduktionen behövde stärkas. Idag står 255 klass-ett kraftverk för den absoluta merparten av vattenkraftens energiproduktion. Vid dessa kraftverk finns undantag som gör att kraven på miljöanpassning är lägre, just för att inte inverka på deras energiproduktion. Det är våra stora kraftverk som finns i de utbyggda stora älvarna Luleälven, Umeälven och Skellefteälven för att ta några exempel.
Vad gäller Sveriges resterande runt 1 700 småskaliga vattenkraftverk skulle omprövningarna inte påverka energiproduktionen mer än på marginalen, eftersom de bara utgör två procent av den totala energiproduktionen från vattenkraft. Dessutom skulle inte miljöomprövningarna automatiskt medföra att ens denna lilla del av de små vattenkraftverkens energiproduktion försvinner över en natt. De småskaliga vattenkraftverken var nämligen inte tänkta att omprövas samtidigt – snarare under en längre tidsperiod på närmare 20 år. När det kommer till reglerkraften – det vill säga vattenkraftens förmåga att balansera elsystemet – bidrar de småskaliga kraftverken i mycket liten omfattning.
I klartext – vi kan ompröva tillstånden för tusentals vattenkraftverk, som inte producerar någon el att tala om och som inte stabiliserar det svenska elnätet – däremot utgör de stora hinder för vandrande fisk i de vattendrag där de finns. De har en stor miljöpåverkan och vi kunde riva ut kraftverken, återställa vandringsvägar – utan att riskera vår elproduktion. Dessutom, vilket är viktigt, pengarna för att göra detta finns redan. Det är medel avsatta till Vattenkraftens miljöfond och det är pengar som hade frigjorts för insatser – efter det att omprövningarna behandlats i domstol.
Regeringen beslöt alltså att skjuta upp, stoppa NAP:en, i ett helt år i januari förra året.
Processen
Nu skjuts processen upp en gång till och dessutom så kommer reglerna, villkoren för ansökningarna ändras, mitt i behandlingen av alla ansökningar Detta efter rekord-korta remissförfaranden med remissgrupper som förväntas att ha en åsikt om ändringar – som de inte fått se. Detta har även lett till varningar från landets Mark- och Miljödomstolar om att regeringens beslut kommer att leda till en anhopning av ansökningar som domstolarna varnar för att de kanske inte kommer att hinna med att behandlas.
Processen var nämligen uppdelad i tidsperioder där ansökningarna från alla våra vattenkraftverk skulle lämnas in vid olika tidpunkter – för att kunna behandlas relativt snabbt. Ytterligare en paus på två två månader kan te sig som en ganska kort tidsperiod men för landets mark- och miljödomstolar så innebär det att fler ansökningar kommer in samtidigt. Ansökningar som alltså ska behandlas utifrån nya regler – som regeringen inte vill berätta eller kommentera vad de innebär, ännu.
Processen
På fredagseftermiddagen den 13 mars hade den så kallade Vattengruppen, Östersjölaxälvar i Samverkan, Sportfiskarna, WWF, Naturskyddsföreningen, Stiftelsen för Östersjölaxen med flera ett ihopkallat möte med anledning av att det förväntades ett beslut gällande Nationell plan för omprövning av vattenkraft. Då det varit påfallande tyst i frågan från regeringen och regeringskansliet så befarades att det skulle komma ett nytt beslut om att skjuta på processen ytterligare. Ingen av de deltagande organisationerna hade hört något, inte fått se några förslag till beslut eller ombetts att komma in med några synpunkter.
På fredagskvällen så skickades förslag om ändringar och att regeringen föreslår att skjuta upp och flytta fram ansökningstiden “för vissa aktörer”. Regeringskansliet kallade sedan till ett möte med det som kallas för en remissgrupp till tisdagen, veckan efter, alltså den 19 mars. Länk skulle skickas ut senare för att kunna hålla mötet digitalt. Under helgen stod det klart att en stor del av de som ingår i remissgruppen inte fått se förslaget. Regeringskansliet hade inte skickat ut det till en rad organisationer, däribland Stiftelsen för Östersjölaxen.
Kvart i tolv på tisdagen skickades länk och kallelse till mötet ut – ett möte där remissgruppen ombads att komma in med åsikter om ett förslag som de inte hade fått se på förhand. Ett förslag som innehöll en skrivelse om ändrade regler, som ingen heller hade fått se, och återigen med orden “oacceptabel påverkan”.
Inte berätta
Regeringskansliet ville inte berätta om vilka ändringar som utretts under det år som hela processen stoppats vilket innebär att landets mark- och miljödomstolar ombads att komma med synpunkter på ett förslag vars innehåll de inte fått se och de förväntades också kunna bedöma vilka konsekvenser ändringar, som de inte heller har fått se, kan få på hela processen.
Beskedet var att regeringen avsåg att återkomma till ändringarna för villkoren längre fram. Regeringen vill inte berätta vad de har utrett under 12 månader, vilka ändringar för reglerna som kommer eller vad de förväntas innebära.
På en direkt fråga om vad “oacceptabel påverkan” egentligen innebär svarade regeringskansliet att det vill också återkomma till. Vi vet alltså inte om det är kravet på att max 1.5 Tw/h får påverkas, om det är krav på påverkan av stabiliteten i nätet eller om regeringen vill föra in något annat i orden “oacceptabel påverkan”.
För att summera:
- Ett förslag skickas ut för det som kallas remiss på fredagskvällen, inte till alla i remissgruppen, de miljöorganisationer som ingår i gruppen får inte förslaget.
- Det kallas till ett möte fredag 19 mars
- Länken till mötet skickas ut kvart i tolv, mötet skulle starta 13.00
- Remissgruppen förväntas ha åsikter om ett förslag de inte har fått se
- Landets mark- och miljödomstolar får inte veta vilka ändringar som kommer i regelverket, bara att det kommer ändringar som kan påverka hela processen.
- Skriftliga synpunkter måste vara inskickade till regeringskansliet senast den 22 mars.
- Ett beslut måste fattas senast den 27 mars för att hinna skickas in till domstolarna – som stänger 14.00 på grund av påskledighet.
Länkar
En liten lektion i svensk fiskeripolitik och politiker som inte lyssnar på vetenskap och forskare
En kort lektion om svensk fiskepolitik och om politiker med hål i huvudet
PS. Texten ovan är skrivan av mig som privatperson men det är naturligtvis inte på minsta sätt ointressant att jag till vardags arbetar som kommunikationsansvarig i Stiftelsen för Östersjölaxen.
