Skriv under Stiftelsens upprop för ett fiskestopp!

Skriv under Stiftelsens upprop för ett fiskestopp!

Tid för att läsa: 3 minuter

Nu drar Stiftelsen för Östersjölaxen igång en namninsamling med stöd av Östersjölaxälvar i Samverkan och en lång rad av förvaltningsorganisationer ute i landet.

– Vi känner och ser att det kokar i fiskeSverige, bland miljövänner och bland folk som tycker att det får vara nog nu. Vi kan inte stillatigande sitta och titta på medan havet töms på fisk, medan bestånd kollapsar och medan våra ansvariga politiker säger att vi ska avvakta och att de inte tänker göra något eftersom nuvarande kvoter redan är beslutade, säger Thomas Johansson. Stiftelsen för Östersjölaxen. 

Därför startas en namninsamling med målet att få ihop en ordentlig samling med namn som sedan kommer att överräckas personligen och på plats i regeringskansliet senare i höst.

– Vi har stöd av Östersjölaxälvar i Samverkan som med sina 139 förvaltningsorganisationer i Östersjölaxälvarna representerar drygt 11 000 fiskevattensägare. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna samla in en ansenlig mängd namn till det är dags att räcka över dem till regeringen, fortsätter Thomas Johansson.

Upprop

Namninsamling inleds med ett upprop – det är det du skriver under på:

Något har hänt ute i havet – stoppa fisket i fem år!

De svenska kustnära yrkesfiskarna har slagit larm länge – något har hänt ute i havet.
Uppe i de svenska vildlaxälvarna rapporterar våra förvaltningsorganisationer om att mängden fisk som kommer tillbaka för att leka ligger på katastrofnivåer, för andra året i rad.
Det råder brist på sill/strömming vilket betyder att vi kan stå inför en kollaps av Östersjöns motor, sillen.

Vi kan inte ha en förvaltning av våra fiskbestånd som styrs av politiska beslut utan att ta hänsyn till verkligheten och det våra forskare varnar för – ett hav med utslagna bestånd som står på utrotningens rand.
Vi kan inte ha en fiskepolitik som styrs av ett system som är så trögt och så långsamt att först flera år senare så analyseras vad som har hänt.

Då kan det redan vara försent.

Stiftelsen för Östersjölaxen kräver ett omedelbart fiskestopp, i minst fem år, på alla svaga och hotade bestånd. Under de fem åren så kan forskarna ta reda på vad som hänt och våra hotade bestånd ges en möjlighet till återhämtning.

Vi vill ha ett levande hav och levande älvdalar – vi vill ha ett fiskestopp – under minst fem år! 

Här hittar du namninsamlingen.

https://www.skrivunder.com/nagot_har_hant_ute_i_havet_-_stoppa_fisket_i_fem_ar

Har du en hemsida, en blogg eller en annan typ av webbplats så får du mer än gärna använda vår banner, framtagen för just detta ändamål och länka den till namninsamlingen.

För Instagram:

Trots alla larm – den ansvarige ministern kommer inte att göra någonting

Trots alla larm – den ansvarige ministern kommer inte att göra någonting

Tid för att läsa: 2 minuter

Sveriges ansvarige minister för fiskefrågor, Peter Kullgren (KD), kommer inte att göra något nu. Det är beskedet från Kullgren och från regeringen i en intervju med TV4.

– Ser vi att den här utvecklingen fortsätter så kommer vi att vidta ännu mer åtgärder för att värna laxen, säger Peter Kullgren i intervjun.
Det framgår inte vilka åtgärder han som ansvarig minister anser sig ha gjort redan och på frågan om det är aktuellt med ett krav på fiskestopp svarar Kullgren att det inte är aktuellt inom ramen för nuvarande kvotperiod.

TVPlay

– Det här precis det vi har kritiserat regeringen och systemet för. Det finns en trygghet i processen som gör att det som kallas adaptiv förvandling inte fungerar. Uppe i våra älvar så gör våra förvaltningsorganisationer allt de kan och de reagerar snabbt men det som hänt nu har hänt ute i havet och jag vet inte hur många tecken Peter Kullgren behöver eller hur lång tid det ska ta innan något görs? Vi är nu inne på det andra året med katastrofsiffror för uppvandringen av lekfisk i våra älvar, bäckar och åar och vi larmen utifrån havet, från kustnära yrkesfiskare som bedriver ett småskaligt fiske, har kommit under flera år. De har skrikit sig hesa utan att något har hänt, säger Tomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen som kräver ett femårigt fiskestopp på alla hotade och svaga bestånd.

Näringslivet

Vid sidan av förvaltningsorganisationerna så gör även näringslivet de de kan. Axfood, matjätten, meddelade nyligen att de stoppar all försäljning av sill/strömming från Östersjön.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming, säger Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef.

Vattenfall meddelade igår fredag, att de stoppar allt yrkesfiske uppe i Luleälven därför att de inte kan fånga den mängd avelsfisk som krävs för deras fiskodling.

Robert Westin, fiskeguide och entreprenör i Luleälven stoppar all guidning på odlad lax och har stoppat guidning på vild lax sedan flera år tillbaka.

Vattenfall stoppar allt yrkesfiske i Luleälven

– Näringslivet reagerar och agerar, våra förvaltningsorganisationer reagerar och agerar, allt medan landets högste ansvarige, vår landsbygdsminister, pratar om att vi ska avvakta och hänvisar till åtgärder som redan ska gjorts. Vilka åtgärder de är vet vi inte och allt det här pågår medan fisket på svaga och hotade bestånd fortsätter. Trålarna fortsätter att fiska ute i Östersjön därför att regeringen inte vill se det alla andra har ett för länge sedan, vi har bestånd som håller på att kollapsa, konstaterar Thomas Johansson.

Stiftelsen kräver ett femårigt fiskestopp

 

Laxsvepet 2024, en kort rapport om läget i våra älvar, är ingen rolig läsning

Laxsvepet 2024, en kort rapport om läget i våra älvar, är ingen rolig läsning

Tid för att läsa: 2 minuter

– Det är tyvärr ingen rolig läsning. Det är bara att konstatera att årets säsong ser ut att bli samma katastrofsäsong som 2023 med dålig uppvandring av lekfisk. Något har hänt ute i havet och det är vår övertygelse att det har att göra med ett långvarigt överfiske efter sill/strömming, Östersjöns motor. Det finns ingen mat ute i havet vilket direkt slår mot en rad andra arter, däribland vår vilda lax, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.

Med anledning av det allvarliga läget så har Stiftelsen för Östersjölaxen, i ett brev,  krävt ett fiskestopp på minst fem år. I brevet får det nuvarande systemet, med hur kvoterna bestäms för fisket i Östersjön, kritik för att vara för långsamt och för att inte ligga i linje med det som kallas en adaptiv förvaltning.

Så som kvoterna sätts idag så tillåts inga bestånd att få växa till och så snart de
visar på minsta tecken på en återhämtning så höjs kvoterna. Detta måste få ett
omedelbart slut och Stiftelsen för Östersjölaxen föreslår ett totalt fiskestopp på
hotade och svaga bestånd, exempelvis vild lax, torsk, sill/strömming, skarpsill och
det ska inkludera allt fiske, även bifångster. Ett stopp som bör gälla under
åtminstone en femårsperiod.

Det skriver Stiftelsen i brevet som lämnats över till EU-kommissionen och till ansvariga kommissionärer. Brevet överlämnades på plats i Bryssel av Stiftelsens generalsekreterare Thomas Johansson. 

Laxsvepet, en kort rapport med insamlad information från några av landets förvaltningsorganisationer, ger en dyster bild av läget i våra älvar och åar.

– Mängden fisk som vandrar upp i våra vatten för att leka ligger på dramatiskt mycket lägre nivåer än vad som kan sägas vara normalt. En del förvaltningsområden konstaterar att det finns ingen fisk i deras vatten, så allvarligt är läget när vi kommit en bit in på 2024 ås säsong, säger Thomas Johansson. 

– Nu måste det till snabba och effektiva åtgärder. Ett totalt fiskestopp under fem år ger våra forskare tid att ta reda på vad som har hänt 

samtidigt som hotade och svaga bestånd förhoppningsvis ges tid att återhämta sig, annars kommer både vårt hav och våra strömmande vatten, vildlaxälvarna, vara tomma på lax.

Stiftelsen för Östersjölaxen kräver ett femårigt fiskestopp

Stiftelsen för Östersjölaxen kräver ett femårigt fiskestopp

Tid för att läsa: 4 minuter

Stiftelsen för Östersjölaxen kräver nu ett omedelbart stopp efter svaga och hotade fiskbestånd i Östersjön under minst fem år.

– Vi måste agera och göra något snabbt, nu. Alla tecken tyder på att något är allvarligt fel i vårt innanhav och det är vår tro och övertygelse om att det kan kopplas samman med ett överfiske på Östersjöns motor, sillen/strömmingen. Det finns ingen mat i havet helt enkelt och läget är akut, säger Stiftelsen för Östersjölaxens ordförande Axel Wenblad.

Brev

Kravet, i form av ett brev, har lämnats över på plats i Bryssel av Stiftelsens generalsekreterare Thomas Johansson. I brevet sägs att även bifångster ska omfattas av fiskestoppet och att stoppet ska omfatta alla svaga och hotade bestånd, oavsett art.

– Vi framför det här kravet mot bakgrund av en katastrofal laxsäsong 2023 med mycket dålig uppvandring i våra älvar och åar. Alla tecken hittills för 2024 pekar i samma tråkiga riktning och vi anser inte att vi kan sitta och invänta fångstrapporterna för en säsong som redan har gått. Något måste göras och det måste göras nu, fortsätter Axel Wenblad.

Försiktighetsprincip

Stiftelsen har upprepade gånger efterlyst det som kallas för en försiktighetsprincip.

– Det dags att faktiskt använda den principen nu och stoppar allt fiske medan vi tar reda på vad som har hänt i havet. Vi menar att det nuvarande systemet för att fastställa fiskekvoterna i Östersjön är för trubbigt, för långsamt och vi även måste väga in det vi nu ser i våra älvar och åar. Forskarna gör vad de kan med de verktyg de har idag men nu måste vi ta hänsyn till det vi också ser, ute i våra vatten, menar Axel Wenblad.

Fiskestopp

Kravet, ett fiskestopp under minst fem år efter alla svaga och hotade fiskarter, ska även omfatta det som kallas bifångster, exempelvis då lax fångas i samband med fiske efter andra arter.

– Fem år är egentligen för kort tid. När norrmännen stoppade sitt torskfiske så tog det runt 20 år innan bestånden hade hämtat sig men fem år ger oss tid att ta reda på vad som har hänt och förhoppningsvis så kan svaga och hotade bestånd återhämta sig under tiden. Då kan forskarna ta reda på varför utvandrande lax och öring dör ute i havet, varför spiggen tagit över vikarna i Mälaren, vart gäddan och abborren har tagit vägen och varför det är så ont om sill/strömming. Det är frågor som vi måste få svar på, inte medan vi fiskar upp de sista resterna av hotade arter, utan medan vi inte fiskar alls, säger Axel Wenblad.

Bild:

Stiftelsen generalsekretare Thomas Johansson med brevet till kommissionen med kravet på ett direkt och omedelbart femårigt fiskestopp efter alla svaga och hotade arter i Östersjön

Brevet

Stiftelsen för Östersjöälaxen är en oberoende stiftelse, under beskydd av kung Carl XVI Gustaf. Vår vision är att återfå livskraftiga självreproducerande bestånd i de ursprungliga lax- och öringförande Östersjöälvarna.Vi arbetar aktivt för att stödja och utveckla den lokala laxförvaltningen i alla laxälvar som mynnar i Östersjön. Starka bestånd ger ett attraktivt sportfiske och skapar förutsättningar till arbetstillfällen genom en utvecklad fisketurism.

Det är med stor oro som vi konstaterar att alla tecken pekar mot att 2024 års säsong och uppvandring av vild lax i våra vildlaxälvar ser ut att bli lika dålig som katastrofåret 2023. Något mycket allvarligt och dramatiskt har hänt ute i havet och 2023 så vandrade bara en tredjedel av normal uppvandring av lax upp i Torneälven, för att ta ett exempel. I våra kontakter med landets förvaltningsorganisationer så ser det likadant ut praktiskt taget över allt. Det är rapporter om låga fångster i antal och mycket dålig uppvandring av vild lax och öring som går upp i älvarna och åarna för att leka.

Det innebär att idag redan hotade och svaga bestånd riskera att kollapsa.

Från vår horisont så är detta resultat av årtionden med överfiske, ett överuttag av en mängd olika arter – inte minst Östersjöns motor sill/strömming. Det är den enskilt viktigaste arten i vårt innanhav och det är sill/strömming som är mat för laxen och öringen på sin vandring till uppväxtområdena i södra Östersjön.

Beräkningarna och modellerna utgår också hela tiden ifrån maximala uttag, ett maximalt fiske och vi ifrågasätter rättvisan i att hela tiden prioritera en grupps krav och önskemål. Fiskepolitiken kan inte baseras på att en enda grupp hela tiden har bättre rätt till fisken i havet än andra grupper.

Vi konstaterar också att de modeller, de beräkningarna som forskarna använder för att ta fram det vetenskapliga underlaget för fiskekvoterna i Östersjön inte är tillräckligt anpassade för den rådande verkligheten. Reaktionerna kommer för sent samtidigt som det finns alltför stor osäkerhet när det handlar om  hur mycket fisk det finns ute i havet. Följden blir fortsatt för stora uttag, för höga kvoter och ett fiske på svaga och hotade bestånd.

Ett exempel: 

Laxen i Ljungan nådde precis över  gränsen under 2023, några enstaka extra individer vandrade upp vilket medför att fisket i hela Bottenhavet öppnas upp därför att de modellerna forskarna är satta att arbeta med och efter säger det. 

Ett annat exempel:

Beståndet av skarpsill är hotat och där minskas kvoterna samtidigt som fisket efter sill/strömming tillåts fortsätta trots alla larmrapporter. 

Så som kvoterna sätts idag så tillåts inga bestånd att få växa till och så snart de visar på minsta tecken på en återhämtning så höjs kvoterna. Detta måste få ett omedelbart slut och Stiftelsen för Östersjölaxen föreslår ett totalt fiskestopp på hotade och svaga bestånd, exempelvis vild lax, torsk, sill/strömming, skarpsill och det ska inkludera allt fiske, även bifångster. Ett stopp som bör gälla under åtminstone en femårsperiod. 

Finland stoppar kritiker och erkänner att det inte är ett vetenskapligt fiske

Finland stoppar kritiker och erkänner att det inte är ett vetenskapligt fiske

Tid för att läsa: < 1 minut

Maria Borgström, landsskapsveterinär på Åland, har fråntagits sina befogenheter att föredra ärenden, eller fatta beslut om ärenden inom landskapsregeringen. Detta sedan hon har riktat kritik mot det så kallade vetenskapliga fiske efter lax som Finland nu bedriver.

I praktiken så har Maria Borgström plockats bort från sitt job, med lön. Detta sedan hon riktat kritik mot det som i Sverige har kommit att kallats för ”ett finsk fulfiske”. 

Finland har, som Stiftelsen och ÖIS tidigare kunnat berätta, beslutat att dra igång ett, vad som kallas för ett vetenskapligt fiske, i stort skala, med 32 båtar, fiskare och två fångstredskap (laxfällor) per båt. 

Medger

Även om fisket sägs vara ett vetenskapligt fiske, för att ta reda på vilka laxar som vandrar i bottenhavet på den finska sidan, så erkänner Finland nu att det är ett kommersiellt fiske det handlar om:

– Det här är fråga om ett fiske godkänt av EU, där fisken fiskas precis på samma sätt som tidigare och den fiskas i kommersiellt syfte, säger Bengt Michelsson, avdelningschef på social- och miljöavdelningen.

Det säger Michaelsson i en intervju med Ålands Radio. 

Läs mer på Stiftelsen för Östersjölaxens hemsida:

Baltic Salmon Fund

 

När vattnet inte låter som förr

När vattnet inte låter som förr

Tid för att läsa: 4 minuter

Rickleån är en av många strömmande vatten där nya miljöregler för vattenkraften kommer att få en direkt och stor påverkan. Skellefteå Kraft planerar att riva kraftverken i Bruksfors, Sågfors och Fredriksfors samt ta bort Bjursjöns regleringsdamm i den nedre delen av ån.

I den övre delen görs det förändringar gällande Älglunds och Bygdsiljums kraftverk samt årsreglermagasinen uppströms. Det ska bland annat byggas en fiskväg vid Åselestupet mellan Älglund och Robertsfors. Skellefteå Kraft bedömer att de föreslagna och planerade förändringarna ligger inom ramen Nationella planen för omprövning av vattenkraft.

Kraftverk rivs ut, dammar ska rivas och fiskvägar ska byggas (kartan lånad från Skellefteå Kraft).

Det är stora förändringar i ett vatten som på olika sätt och i olika omfattning varit reglerad sedan början av 1900-talet. Nu försvinner dammar och vattenkraftverk och Skellefteå Krafts målsättning är att skapa en bättre miljö för vandrande fisk, lax och öring.

Naturligt

För de som bor i närheten av Rickleån kommer förändringen blir stor. Där det idag är dammar och vattenspeglar så kommer vattnet att rinna och strömma mer naturligt. De konstgjorda vattenfallen vid kraftverken som brusat i årtionden kommer att tystna och ersättas av naturliga strömmar. Rickleån kommer inte att låta som den har gjort, hela ljudbilden kommer att förändras.

– Jag hoppas att vattnet i alla fall överröstar fabriksområdet där, säger en av de som bor alldeles intill Rickleån och pekar mot ett mindre industriområde på andra sidan ån.

Förändringarna har väckt en viss oro i samhället. Vad händer med ån, försvinner allt vatten, är en fråga många ställer sig. Det har målats upp skräckvisioner av en å som tar formen av ett illaluktande dike när allt vatten försvinner. Alla är inte för de förändringar som görs, trots att det handlar om att återställa ett strömmande vatten till det vatten Rickleån en gång var.

Vad händer med grundvattnet?

Kommer marken runt Rickleån att sätta sig och kan det skada intilliggande hus?

– Jag förstår att de som vill ha ett naturligt strömmande vatten är glada men jag måste lyssna på alla i kommunen och det finns en oro för vad ändringarna kommer att innebära, säger Robertsfors kommunalråd Petra Andersin (s).

Det finns frågor och Skellefteå Kraft har lagt ut information på sin hemsida och arrangerat informationsmöten för att berätta om planerna och för att visa hur det ser ut idag och hur det kommer att se ut efter det att alla ändringar är gjorda.

Förändringar

När liknande förändringar har gjorts, kraftverk som rivits ut på andra platser i landet så har det visat sig att ändringarna inte har haft så stor påverkan som de mest oroliga har befarat. Vattnet blir kvar och det strömmar och rinner på ett mer naturligt sätt. Fisken kommer också tillbaka och miljön runt omkring ett återställt vatten återhämtar sig, stegvis. I fallet med Rickleån så kommer Skellefteå Kraft sannolikt åläggas att göra tester av vatten och bottnen för att se om det har samlats sediment som måste tas bort för att skapa en naturligt miljö. Det är en del som brukar ingå i de domar som landets Mark- och Vattendomstolar avkunnar i såna här fall. 

– Det räknar vi med att det kommer att ingå i domen även den här gången. Vi kommer att få göra tester och vi kommer att få ta ett ansvar för ändringarna som nu görs i flera år framåt, säger Skellefteå Kraft.

Broar

En annan fråga är vad som kommer att hända med broar som finns längs älven. Broar som är del av av dammbyggen och kraftverksbyggen. Det är en högst påtaglig förändring för de närboende som vant sig vid att ha en överfart över vattnet i närheten.

I Rickleån så kommer broarna vid Sågforsens och Bruksforsens kraftverk att bli kvar. Bron vid Fredriksfors kraftverk rivs enligt de planer som presenterats.

Där pågår just nu samtal mellan Skellefteå Kraft och Robertsfors Kommun för vad som ska ske med de broar som blir kvar och alla överfarter blir inte kvar. 

Skellefteå Kraft är ett kraftbolag och de har som bolag inget intresse av att bli sittande med ansvar för broar som inte har någon koppling till verksamheten – att utvinna kraft. För Robertsfors kommun innebär det att kommunen får ta över ansvaret för broar där notan för underhåll, reparationer och kontroller tidigare betalats av Skellefteå Kraft. Nu kommer de pengarna att få tas ur den gemensamma kommunkassan.

Tidplanen

Tidsplanen för när arbetet kan påbörjas är skrivet i framtiden, nu rullar processen vidare med en domstolsförhandling, en dom som kan komma att överklagas med ny påföljande domstolsförhandling i så fall, innan arbetet kan påbörjas. Skellefteå Kraft bedömer att allt arbete kan göras på 3-4 år, när de väl har fått klartecken.   

Du kan läsa mer på Skellefteå Krafts hemsida