
AI BILD
Knappt hann bläcket torka på min text om att i New York Islanders utkrävs inget ansvar (kan bläck torka numera när allt är digitalt?) förrän beskedet kom – Lou Lamoriello kommer inte att vara New York Islanders sportsligt ansvarige GM kommande säsong.
Hans utgående avtal förnyas inte vilket inte är detsamma som att få sparken men du får i vart fall inte förnyat förtroende. Så till slut utkrävdes ett ansvar för en nedåtgående utveckling, missat slutspel och ett lag som underpresterat och som sitter fast i dyra kontrakt vilket minskar manöverutrymmet för att faktiskt göra någonting högst väsentligt.
Riva ned
New York Islanders behöver riva ned, städa ut och sedan göra det många andra lag tvingas till, förr eller senare – bygga nytt. Jag har svårt att se att Patrick Roy ska ha en roll i det arbetet. Hans misstag nere i båset under match är tydliga och uppenbara för den som kan bara aldrig så lite om ishockey.
Tränaren Patrick Roy, assisterande John MacLean, Tommy Albelin och Benoit Desrosiers, liksom assisterande GM Steve Pellegrini och Chris Lamoriello (Lous son) lär också sitta löst. En GM kan mycket väl ställa krav på att dels städa ut allt gammal, dels ta med sig eget folk.
Prestationer
När det gäller tränarsidan så är det inte svårt att hitta lagets brister, vilket talar för att det även kommer att stå nya människor i båset kommande vinter ute på Long Island. Islanders prestationer i powerplay och boxplay kan vem som helst läsa i statistiken, det som NHL älskar att förse oss hockeynördar med.
New Yorks Islanders samlade prestation i de spelformerna gör att laget landar på plats 31 av 32 lag, näst sist och det handlar inte om Lou Lamoriello utan om att tränarna inte sett till att nöta in detaljerna tillräckligt och alltså inte förberett laget. Sen handlar ishockey som alla vet om självförtroende men även på den punkten så faller ansvaret tungt på tränarna. I efterhand så säger Patrick Roy att han ångrar att han inte la ned mer tid på de delarna av spelet under lagets träningscamp.
Ombyggnaden
Ombyggnaden måste ovillkorligen även inkludera farmarlaget – Bridgeport Islanders som är i ett bedrövligt skick, sämst i AHL på snart sagt varenda enskild punkt. NHL handlar mycket om att plocka ihop färdigutbildade spelare men om du tvingas att kalla upp spelare från farmarlaget så måste det finnas inga talanger som är villiga att visa vad de kan. Islanders har inget sådant farmarlag. De har AHLS sämsta farmarlag att plocka spelare ifrån.
Min förhoppning är att det nu städas ut, ordentligt, och att en rad veteraner med utgående kontrakt får fortsätta sitt hockeyäventyr någon annanstans. Jag kan lätt leva med 1-2 mellansäsonger, även med missat slutspel under en ombyggnad men jag är innerligt less på ett lag som alltmer påminner om en elefantkyrkogård med överåriga spelare som underpresterar.
Det faktum att en 82-årig GM nu inte ska ha det sportsliga ansvaret inger förhoppningar. Sparkas samtliga tränare , inklusive AHL-lagets dito, så kan jag rent av börja att hoppas att det inte ska ta 16 år (igen) innan Islanders börjar kunna spela anständig ishockey.