Svensk polis har sedan en lång rad av år fått höjda anslag och det handlar om drygt 43 procent, nästan en fördubbling sedan 2015. Samtidigt så har Polisen också regelbundet kunnat besöka justitieminister Gunnar Strömmers godisbutik och fritt fått plocka från hyllorna med olika lagförslag.
Polisens anslag 2015-2023
2015
21, 1 miljarder
2016
21, 8 miljarder
2017
22, 6 miljarder
2018
24, 7 miljarder
2019
26,1 miljarder
2020
28,5 miljarder
2021
31 miljarder
2022
33, 8 miljarder
2023
37 miljarder
Fakta
Vid utgången av juni månad 2023 hade Polismyndigheten 37 501 anställda, varav 23 282 poliser och 14 219 civilanställda.
Polismyndigheten har i dagsläget cirka 3 000 polisstudenter under utbildning.
(Magasin Macken December 2023)
Utökade möjligheter
Polisen kan nu avlyssna enskilda, utan misstanke om brott, visitera enskilda, utan misstanke om brott (visitationszoner), anonyma vittnen, ungdomsfängelser, skärpta straff, sänkta straffmyndighetsålder, utökade möjligheter att häkta minderåriga, införande av missfimelse av poliser och nu det senaste – utökade möjligheter för polisen att kräva att material tas bort från nätet med sikte på material där unga rekryteras till kriminella gäng.
Det här är antingen redan beslutade, införda åtgärdar, eller lagförslag som kommer att beslutas.
Noterbart i sammanhanget är att Lagrådet, landets ledande experter inom området, Advokatsamfundet och en lång rad av remissinstanser riktat mycket hård kritik mot en rad av det regeringen nu drivit igenom.
Skräder inte
Leif GW Persson, kriminolog, författare och tidigare professor vid Rikspolisstyrelsen skräder inte med orden i den senaste avsnittet av ”Veckan”.
”Jag tycker att vi ska få till en fungerande polisorganisation … Vi måste byta hela vår polisledning. Vi har aldrig haft en så dålig fungerande polisledning som vi har nu.”
Hans kritik går ut på i huvudsak två saker:
- Polisen är felaktigt organiserad. Alltför centralstyrd medan brottsligheten är lokal.
- Det finns inga poliser i ledningen
Sverige har monterat ned delar av den svenska rättssäkerheten, infört nya lagar som tedde sig som helt otänkbara för bara några år sedan, anonyma vittnen i rättegångar är ett exempel och avlyssning av enskilda utan misstanke om brott ett annat.
Höjda anslag
Polisen har fått höjda anslag, en lång rad nya lagar som ger polisen större befogenheter, ökade rättigheter att göra integrigetskänsliga ingripanden så då är frågan vad vi, skattebetalarna har fått för våra pengar?
Polisen är just nu ute i någon slags charmoffensiv och berättar om att fler sitter häktade, att de blivit bättre på att ingripa och gripa och att de anpassat sitt sätt att arbeta i takt med att brottsligheten förändrats. Polisen vill förmedla en bild av att nu går utvecklingen åt rätt håll – vilket faktisk inte syns i statistiken. Den statistik som rimligen borde räknas i sammanhanget – i antalet fällande domar.
Ska vi nu montera ned den personliga integriteten, ge polisen dramatisk utökade möjlighet att kliva in i vår privata sfär vore det väl ändå rimligt att vi fick något tillbaka – i form av fler utredda brott med fällande domar som resultat?
“att vi inte har kontroll över våldsvågen är alldeles uppenbart”.
Statsminister Ulf Kristersson, januari 2025.
