Ett inlägg om ett angeläget ärendet i sociala medier. Ett socialt media där varje inlägg är begränsat till ett visst antal tecken vilket inte hindrar skribenten, 36 inlägg senare så är hela romanen publicerad.

Nästa gång är det ett helt annat ämne och 29 inlägg senare så har personen sagt det hen tycker att vi andra ska sitta och plöja igenom. Jag plockar upp profilen och ”tystar” (mute).

Domare

Nu är ju absolut inte domare för hur du ska skriva och kommunicera i sociala medier men mängden tecken är begränsad av ett skäl, av en anledning – håll dig kort, det är snabba puckar, ett, kanske två inlägg och sedan raskt vidare. Har du mer att säga, inte kan eller inte vill fatta dig kort – blogga. Skriv en längre text, posta den med länk så kan de som vill läsa.

Nytt ämne, ny skribent som återpostar allt från ett konto. I det här fallet tavlor av olika konstnärer. Jag lovar och svär att om jag ville fylla mitt flöde med tavlor, 30-40 stycken, i rad så hade jag slagit på det aktuella kontot. Nu vill jag inte det så, sorry, det blir ”mute” en gång till.

Bombar

Vad då, invänder du – ska jag säga som ”bombar” omvärlden med en massa oviktiga nyheter om Apple varat med introverta texter om saker som du skäller på. För all del, använda ”mute” om jag irriterar dig men till mitt försvar ska säga sätta jag skriver ett inlägg i taget, inom ramen för den maximala mängden tecken. Det är inte långa rader med inlägg, staplade på varandra om ett ämne. Du kan snabbt och enkelt scrolla förbi, välja att inte läsa.

Sociala medier lämpar sig inte för romaner.