Det har sagts av den colombianske nobelpristagaren Gabriel García Márquez roman ”Hundra år av ensamhet” skulle vara omöjlig att filma och författaren själv nobbade alla inviter från Hollywood att få filma boken. Nu har boken blivit en tv-serie på Netflix och det är en av årets bästa tv-serier – så här bara veckor kvar av året.
Boken handlar om ett kusinpar, José Arcadio Buendía (Diego Vásquez) och Úrsula Iguarán (Jackie Quinones) lämnar hembyn – efter att ha dragit på sig olycka ichfått veta att deras barn kommer att födas med grisknorrar. Den här förbannelsen är central liksom familjens fäbless för att Gita sig med släktingar. Kusinerna grundar sedan byn Macondo efter en lång vandring och efter att ha fått ingivelsen och visionen i en döm. Byn utvecklas till en stad där familjen drabbas av allehanda olyckor och problem.
Magisk
Boken och tv-serien innehåller en stor dos av övernaturlighet – byn/staden och familjen drabbas av magiska, märkliga och övernaturliga saker i sådan mängd att det blir en del av vardagen och manusförfattarna José Rivera, Natalia Santa, Camila Brugés och Albatros González har tillsammans med regissörerna Alex García López och Laura Mora gjort ett fantastiskt jobb i att överföra stämningen i boken till ett helt annat media – tv-serien. Boken och romanen som skulle vara omöjlig att filma har blivit en av årets bästa tv-serier.
En varning dock – slå dig inte ned i tv-soffan för att slötitta, göra något annat samtidigt och bara titta med ett halvt öga. Hundra år av ensamhet är en tv-serie som ställer krav på uppmärksamhet av dig som tittare och publik. ge tv-serien den uppmärksamhet som den förtjänar för det här är bra, riktigt bra.