Alltfler av våra prylar är uppkopplade. Vi tänder och släcker inte lampor som förr med en strömbrytare, vi startar inte kaffebryggaren och vi behöver inte fundera på om vi släkt lamporna när vi går hemifrån. Allt det sköts av smarta, uppkopplade prylar.

Vi har termostater som sköter temperaturen inomhus och vi har väderstationer som håller koll på vind, luftfuktighet och temperatur utomhus. Vi kan höja och sänka vår luftvärmepump, dra för fönstren med en uppkopplad rullgardin och vi kan styra TV och vår AppleTV med vår iPhone, iPad eller Mac. Vi kan skapa ljusscheman – jag kan vakna, om jag vill, till en soluppgång i New York och somna med en solnedgång från Spanien. Alltså det ljus som rådde när några bilder togs. Mina lampor kan ganska exakt efterlikna den färgtemperatur som rådde just då och automatiskt slå på soluppgång och solnedgång. Smart, absolut inte nödvändigt men ganska smart.

Dumma

Så vad händer när alla dessa smarta prylar plötsligt blir dumma i huvudet?

Ingenting fungerar. Apples Home meddelar bara ”not responding” vilket jag redan snabb har konstaterat. Jag vet inte varför, har i stort sett inga möjligheter att kunna kontrollera om prylen kastat in handduken och vandrat vidare till vart elektroniska prylar nu går när de dör. Det är ungefär ett lika intelligent felmeddelande som gamla klassiska ”Bad Command or File Name”. Det är något trasigt som det är fel på.

Sen då?

Ja, det var just det, sen då?

Det blir till att leta efter en nål i en hötack och tillbaka till gamla klassiska ”Alt-Ctrl-Del”, alt-control-delete, omstart. Först prylen i sig och om det inte fungerar så backas bandet genom att starta om bryggan som allt är slutet till och fungerar inte det så starta om routern.

Oinformerade

Vi lever i en värld med grafiska skal som håller oss lämpligt oinformerade. Vi får veta det vi måste få veta men inget mer. Vi klickar på ikoner och i de allra flesta fall så fungerar allt, saker sker i den ordning vi förväntar oss – tills de inte gör det och då sitter vi där och tittar på ett vackert grafiskt skal med vackra, icke fungerande ikoner.

Vi har alltmer komplicerade och alltmer avancerade saker som vi kopplar upp. Ett kylskåp som håller reda på när du behöver handla, som har stenkoll på temperatur och som kan berätta för dig att mjölken bör konsumeras under de närmaste dagarna. Det är en också massa teknik som inte är inkluderande. Vårt ljusschema hemmavid släcker alla lampor när den sista i familjen, min fru eller jag, lämnar bostaden. Det betyder att om någon annan är kvar hemma. någon av barnen exempelvis, så får de sitta i mörker. De kan inte koka kaffe, får knappt på en TV och Siri vill inte prata med dem ty de ingår inte i hushållet.

Medskyldig

En smula hjärtlöst om du frågar mig men jag är å andra sidan medskyldig då det är jag som satt upp alla de regler som styr vårt smarta hem. Ett hem som alltså är allt annat än smart när sakerna inte fungerar, vilket de förvisso gör, för det mesta, men när de inte gör det så är det samma ritual – omstart, kontroll, omstart kontroll, svordomar, omstart tills det fungerar.

Det känns inte sådär übersmart att försöka att få igång ett smart hem genom att hålla på och starta om en massa prylar men nu är det så det är.