Han hade inte en chans, det insåg han först efteråt. Efter att ha ramlat. ned på en finnig 15-årings intellektuella nivå och låtit hjärnan dra iväg med honom i en riktning där allt handlade om sex och kontorets sexigaste dam så insåg han snabbt två saker.
För det första så skulle han han skulle aldrig någonsin våga kalla Veronica Johannesson för kontorets sexigaste dam och för det andra så insåg han så småningom att hon hade en noga utstakad plan för hela kvällen, inklusive sänggåendet.
Det gick upp för honom när han letade efter sina väskor för att hoppa i något som på håll kunde antas för att vara en pyjamas eller i vart fall något som var avsett att sova i – en mycket sliten t-shirt och ett par lika slitna korta mjukis byxor.
Till slut hittade han sina väskor inne i det gemensamma sovrummet men inte heller då så insåg han fullt ut vad som var på väg att ske. Veronicas väskor vid kortändan var uppenbarligen en alldeles för enkel ledtråd för att vår hjältes polett skulle trilla ned.
En kvinna som ställer in bådas väskor i ett sovrum gör det inte av misstag och hon gör det inte av något annat skäl än att hon har bestämt sig.
När poletten till slut faktiskt trillade ned så lyckades Taggen ändå inte läsa av situationen rätt.
Hon kanske bara vill att vi ska sova ihop, tänkte Taggen för sig själv.
Visst, det var absolut en möjlighet och inte helt osannolik för den som inte kände Veronica Johannesson. Hon gjorde inte sånt. Efter årtionden i en mansdominerads värld så hade hon lärt sig att män ibland är idioter och ännu dummare än så vilket innebar att kommunikationen med män krävde övertydlighet. Efter ett viss stadie (läs alkohol) så kopplades mäns nedre region in i tankeverksamheten och när män tänker med sin lilla kompis mellan benen så tänker de påfallande ofta fel.
Så Veronica Johannesson hade inte ställt bådas väskor i det gemensamma sovrummet därför att hon var rädd för att sova ensam eller för att bara ställa undan dem tills diet var dags att gå och sova och sedan överlåta soffan till Taggen.
Väskorna stod där av helt andra skäl och det handlade inte om någon soffa eller att sova, inte inledningsvis i alla fall.
Hon läste också av Taggen och insåg att hon hade en nyamatör som hon måste ta hand om. Nyamatör i så måtto att han hade legat av sig, tappat förmågan att läsa tecken och till det drabbats av ett dålig självförtroende.
Nu föredrog hon en ny amatör framför kontorets och redaktionens yngre förmågor, rookie-klubben som Veronica kallade dem. Unga män med alldeles för stort självförtroende och alldeles för mycket kontakt med kompisen mellan benen som lite för ofta styrde hela deras hjärnaktivitet.
Under åren så hade en och annan ung man läst av situationen fullständigt fel och sedan ganska snabbt få ta skydd inne på närmaste toalett i väntan på att den handflata som satt placerad över enda halvan av ansiktet skulle försvinna.
Avtrycket av Veronica Johannessons handflata som var lika röd som hennes hår och handavtrycket brände ordentligt. De flesta unga män lärde sig läxan efter en sådan behandling men inte alla. Vid några tillfällen så hade de inte givit upp försöken och de unga männen befann sig föret eller senare med en avtrycket av röd handflata i handen i en kontorsstol inne hos närmast chef som berättade för dem att deras karriär på tidningen nu var över.
Veronica Johannesson var i en jämförelse med de här unga männen långt mera värdefull för alla redaktioner som hon arbetat på. Hon såg till att de tidningar där hon arbetade på fungerade, tjänade pengar och hon var på toppen av det en driven nyhetsjournalist. Mycket kompetent vilket var mer än som kunde sägas som kåta unga män som tror att de var kvinnors svar på en väldig massa frågor.
Veronica Johannesson vann alla sådana strider och hon tänkte vinna den här också – kampen om att förföra Tage ”Taggen” Thuresson och den stackaren hade fortfarande inte en aning om vad som skulle drabba honom inom mycket kort.
