Ett kärleksbrev till dig som är utvecklare, som skriver kod

av | okt 13, 2024 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads

black and silver fountain pen

Du lägger ned massor med tid på att skriva ditt program, din app, din funktion eller vad det nu kan vara. Jag förutsätter att du gör det i en förhoppning att andra ska finna det du skapar användningsbart och att målsättningen är att att program ska fungera och alltså fungera för andra. Så varför gör du mig irriterad då? Varför gör du mig förbannad och varför tror du att jag vill att ditt program ska ta över hela min dator?

Jag förstår att du inte gör det medvetet, inte med flit men om du inte sätter dig in en vanlig användares situation så finns en risk att ditt program inte överlever särskilt länge därför att du irriterat din potentiella kund. Förutsättningen för hela detta resonemang är att du skapar saker som andra ska använda – ett program eller app exempelvis.

Filformat

Låt mig ta ett exempel (jo, jag pekar på dig Camera Bag Pro) – ditt program kan hantera flera olika filformat, jättebra, men vad är det som får dig att tro att ditt program ska ta över alla filformat i min Mac och att jag vill att just ditt program ska öppna alla filer som standard?

Såvida inte just ditt program är det första jag installerat i min Mac så torde chansen för, att jag faktiskt har valt helt andra program, för att öppna mina filer med vara tämligen stor, inte sant?

Var då så förbannat vänlig och ge fan i min inställningar, capice?

När du sedan tar över mina inställningar igen och ändrar i dem – efter en uppdatering av ditt program – så kan jag garantera att ditt program gjort sitt i min Mac. Du förstår det betyder att jag installerat ditt program, irriterats över att det stulit mina tidigare inställningar och ändrat i dem och att jag tillbringat viss tid med ställa tillbaka saker så att min Mac fungerar som min Mac – inte din Mac.

Automatisk start

Låt mig ta ett annat exempel (jag jag pekar på dig Gifox) – skapar du ett program för att skapa animerade gif-filer så undrar hag vad var som flög i dig och som trodde att jag skulle vilja starta programmet varje gång som jag startar min Mac? Jag kan garantera att hag inte har ett outsinligt behov av att skapa gif-filer och att starta program automatiskt i min Mac, varje gång min dator startas – vet du, det är bara förbannat korkat.

Jag hoppas att du som nu är utvecklare tror att jag jag pekar finger åt alla utvecklare. Det gör jag inte. De flesta utvecklare, kodare och de flesta som skapar saker skapar helt fantastiska saker. Sen finns det som spelar i sin egen division, som har ett högt uppsatt mål med allt de skapar och som också skapar program och appar utöver det vanliga. Tapbots är ett gott exempel, MacPaw ett annat.

Ta risker

Skapar du saker så kommer du att få ta risker, kalkylerade risker med att en del av det du skapar kanske inte fungerar alls. Strikt teknisk så kan det fungera men ingen fattar hur du ska få saker att fungera. Då fungerar det inte. Förstår inte användaren hur hen ska använda ditt program så spelar det ingen roll om du kan kommunicera med den internationella rymdstationen, brygga en förstklassig espresso samtidigt som din internetuppkoppling optimeras till 1000/1000.

Snusförnuftigt, smådrygt och jävligt självklart, eller hur?

Min poäng är – för att lyckas måste du ta risker och då kan gamla gubbar som jag komma gnällande om att det var bättre förr, att ditt program var bättre förr och då gäller det att ha ett effektivt filter för att lyssna. Ibland krävs det att du är envis, håller fast vid det du tror på och ibland måste du inse att du kört i diket.

Några exempel:

Världens ledande utvecklings-och design företag Apple, försöker övertyga oss användare om att en iPad är en grym pryl att jobba på och med – ett riktigt professionellt verktyg faktiskt. Apple håller envist fast vid att inte implementera en testad, fungerande och ruggigt smart lösning för att kunna hoppa runt och jobba med olika saker samtidigt. Apple har skapat missfostret Stage Manager för iPadOS och lanserat Stage Manager som en multitaskinglösning. Apple är envisa och håller fast vid att detta är bättre än skivad formfranska och petat in Stage Manager i macOS också.

Du har säkert listat ut att jag inte gillar Stage Manager.

Då Stage Manager inte aktiverats som standard, inte tvingats på mig så konstaterar jag bara att idén att peta in en lösning som täcker en 30 procent av skärmen, sidledes, är dum, stendum.

Nu är Apple inte lätta att övertyga om att de har fel. Det kan ta flera år innan Apple inser att det inte spelar någon roll hur mycket de pratar och framhåller en funktion innan de inser att vi använder inte låter oss luras. Vi använder inte det Apple har skapat i alla fall.

Touch Bar

Touch Bar, raden med programmeringsbara knappar som lanserades i MacBook Pro och som idag finns kvar i några av Apples datorer är ett bra exempel. Idén är lysande – programmera dina funktionstangenter. Genomförandet mindre lyckat därför att de flesta av oss inte gör det. Jag har haft datorer ned en Touch Bar och använde raden med ledlampor för att ge ett liten digital ekorre ett hem. Jag programmerade inga tangenter utan lät utvecklarna styra det där. Ett tag slängde jag in ett program som lät mig bygga upp en rad med program som jag ville kunna starta snabbt och enkelt. När det programmet sedan lades ned insåg jag att jag inte använt de funktionerna heller.

Nu har jag en Mac-dator utan Touch Bar och jag inte saknat LED-lamporna en enda sekund.

Touch Bar kommer att fasas ut därför att ingen använder Touch bar som Touch Bar är avsedd att användas.

Min poäng

Nu till min konklusion, min slutsats och poäng.

Sätt dig in i användarens sits, i hens skor om du så vill och fundera på om den funktion du tänker skapa är en funktion som användarens kommer att omfamna. Fundera igenom om din nya funktion är utförd på bästa sätt och fundera på om din funktion kan irritera en använda, om den kan uppfattas på fel sätt och om den är funktionell – användbar. Lägg in begriplig i den tanken.

Ge sen fan i min dator och mina inställningar får då åker du ut!

Ett tillägg: Tro inte att du kan designa. Det kan du inte och behöver du en bra design – prata med en designer och för guds skull – designa inte din egne hemsida. Världen har fullt tillräckligt med skitfula hemsidor skapade av utvecklare och kodare.

0 kommentarer


Mikael Winterkvist

Fyrabarns-far, farfar, morfar och egen företagare i Skellefteå med kliande fingrar. Jag skriver om fotografering, sport, dataprylar, politik, nöje, musik och film. Vid sidan av den här bloggen så jobbar jag med med det egna företaget Winterkvist.com. Familjen består av hustru, fyra barn (utflugna) och fem barnbarn.

Jag har hållit på med datorer sedan tidigt 1980-tal och drev Artic BBS innan Internet knappt existerade. Efter BBS-tiden har det blivit hemsidor, design, digitala medier och trycksaker. Under tiden som journalist jobbade jag med Mac men privat har det varit Windows som har gällt fram till vintern 2007. Då var det dags att byta och då bytte vi, företaget, helt produktionsplattform till macOS. På den vägen är det.

_____________________________________________________________________________________

Anmäl dig till Magasin Mackens nyhetsbrev

Du får förhandsinformation om Macken, våra planer och du får informationen, först och direkt till din mail. Vi lovar att inte skicka din information vidare och vi lovar att inte skicka ut mer än max ett nyhetsbrev per månad.

Anmäl dig här

_____________________________________________________________________________________

De senaste inläggen: