Hur kommer det sig att en bussolycka med många dödade i Indien får mindre uppmärksamhet än en trafikolycka på E4:an här hemma i Sverige? Varför hamnar nyheten om planerade attacker mot Israels ambassad i Stockholm högre upp i nyhetsprioriteringen än det pågående kriget i Gaza?
Det handlar inte om en konspiration där hela mediaSverige medverkar, eller att medierna väljer att blunda för ett krig och väljer att skriva om påstådda angrepp på hemmaplan istället. I botten finns en princip som handlar om närhet.
Ju närmare en nyhet finns desto större intresse lär den få och desto högre upp på prioriteringen, nyhetsagendan lär den landa. Därför är en bussolycka i Indien inte lika intressant som en trafikolycka här hemma, mera lokalt. Det kan tyckas vara cyniskt att människoliv värderas på olika sätt men det är så journalistik fungerar – och et är så vi alla fungerar. Nyheter som vi kan identifiera oss med, som vi känner igen och som inträffat nära oss kommer högre upp på dagordningen. Det brukar kallas närhetsprincipen och handlar om sannolikhet – ju närmare desto större sannolikhet att det blir en nyhet.
Utrymme
Därför ges nyheten om en befarad attack på Israels ambassad i Stockholm större utrymme i medierna, under några dagar, än det krig som attacken kan vara en konsekvens av. Det handlar också om en ny vinkel. När medierna rapporterat om attacker, döda och skadade ett tag så avtrubbas vi nyhetskonsumenter. Vi läser inte, lyssnar inte och tittar inte i samma utsträckning vilket resulterar i medierna försöker hitta nya nyheter och nya vinklar.
Det är inte så enkelt som att medierna, journalisterna, väljer att flytta fokus och rapportera om en en annan nyhet eller väljer en annan infallsvinkel utan det är ett samspel. Vi som nyhetskonsumenter flyttar snabbt fokus om en nyhet finns närmare oss – och det vet medierna om, som fungerar på samma sätt.
Närhetsprincipen
På den punkten skiljer sig inte medierna från oss andra – ju närmare en händelse finns oss, desto mera sannolikt att det blir en nyhet – närhetsprincipen.
