Tid för att läsa: 3 minuter

Professor Magnus Henrekson tror inte att en så liten stad som Skellefteå kommer att klara av Northvolts etablering. I SVTs Aktuellt helt nyligen så utvecklade han sin argumentation och framhöll att Skellefteå med bara 60 000 innevånare är en för liten stad. Göteborg hade klarat det bättre var hans åsikt.

Pontus Braunerhjelm, även han professor, menade att Skellefteå inte kommer att lyckas med kompetensförsörjningen utan det skulle handla om det som kallas ”fly-in-fly-out” – alltså att kompetens flyger in, delar med sig av sina kunskaper och sedan flyger dem hem igen.

Slutsatsen är ett hela det stora bygget av batterifabriken är att det kan sluta med en gigantisk konkurs.

Statistik

Jag har ingen djupare insikt i Northvolts framtid, hur illa det står till med bygget och produktionen – inte mer än jag kan läsa mig till. En annan sak jag kan läsa mig till, och som jag trodde att två professorer och skulle ha läst sig till, är den senaste statistiken för befolkningen i Skellefteå, min stad. Det är sånt där som Sveriges är världsledande i – statstik – och Statistiska Centralbyrån kan berätta hur många vi är i Skellefteå och hur många som flyttat till Skellefteå på senare tid. Det är bara att fråga SCB, eller så söker du själv i deras enorma databas fylld med fakta.

Frågar du SCB hur många vi är i Skellefteå så är siffran 78 486 innevånare. Då har de med skyddades adresser plockats med via en schablon och det är rätt bra bit ifrån Magnus Henreksons 60 000 innevånare. Det är närmare bestämt 18 486 innevånare ifrån.

Frågar du SCB hur många som flyttat till Skellefteå så är siffran 2 727 personer under det första halvåret 2024. De personerna flyger i vart fall inte in, och flyger ut.

Frid och fröjd

Innebär det att allt är frid och fröjd då?

Naturligtvis inte men det innebär att de siffror som till och med professorer slänger sig med i debatten inte är korrekta.

Det innebär också att siffran 300 som nu varslats ska ses mot det totala antalet anställda som ligger på i storleksordningen 3 512 personer. Det är siffran som finns angiven i 2022 års redovisning för bolaget. Strax under 10 procent av personalstyrkan har alltså varslats. I första hand timanställda och konsulter.

Det betyder inte heller något annat det som står där – runt 10 procent av personalstyrkan, konsulter och timanställda har varslats. De förstnämnda varslar du normalt inte. Du förnyar bara inte deras uppdrag om vi nu ska vara petnoga.

Så hur illa är det då?

Det vet bara Northvolt men visst, vill du använda en liknelse så nog ser det ut som att orosmoln hopas över hela bygger och projektet. En konkurs skulle bli mycket kännbar för Skellefteå, hela regionen och inte minst för alla satsningar på det som kallas gröna näringar.

Jag vill bara försiktigt inflika att vi inte där ännu och att även professorer bör bara försiktig med vilka siffror de använder.

Korparna kraxar

Sen hör det väl till, antar jag, att olyckskorparna kraxar och berättar för alla som orkar att höra på ”vad var det jag sa”. När vi, familjen flyttade till Skellefteå, för många år sedan så skrek löpsedlarna på lokaltidningen att tusentals sagts upp på en av kommunens största arbetsplatser, Rönnskär, alltså Boliden. Det är som, sagt rätt många år sedan men då spekulerades det i konkurs för Boliden, gruvbolaget och det var många som kraxade då också att det inte skulle gå.

Vi hade precis skrivit under pappren inne på banken och köpt hus. Något som det var få som gjorde fick vi veta – ”folk vågar inte” och det är väl kanske den allvarligaste effekten av allt kraxande. Vi blir passiva, rädda inför framtiden och vi vågar inte. Då kommer det garanterat inte att fungera, inte att gå.

Under mina 17 år inom Skellefteå AIK fick vi veta, varje år, att det inte skulle gå. Vi fick veta att Skellefteå AIK alltid var laget som vek ned sig när det gällde. ”He lönsch int” hette det. Vi tryckte upp t-shirts med texten ”Nästa år då jävl…” och så försökte vi igen – tills det gick.

Det har blåst lite småsnålt runt Skellefteå, vår kommun och våra industrier förr. Det vara bara det.

PS. Siffrorna hittade jag i ett alldeles utmärkt inlägg av Helena Renström, på Linkedin, sedan kollade jag dem med SCB, sökte lite på nätet i årsredovisningar. Det gick rätt snabbt kan tilläggas, så snabbt att även professorer borde klara av det.