Under söndagen, för snart en vecka sedan, publicerades ett öppet brev från över 700 nuvarande och tidigare säkerhetsrådgivare, högt uppsatta militära tjänstemän och tidigare ministrar. Ett brev som pekar ut Donald Trump om ett hot mot USA säkerhet och demokrati. Det är ett brev som Donald Trump kommer att få mycket svårt att prata bort.
Bland undertecknarna finns tidigare generaler, högt uppsatta militära tjänstemän och rådgivare – alla med det gemensamt att de arbetat under många år som rådgivare åt flera presidenter, demokrater och republikaner. De tidigare ministrarna Hillary Clinton, John Kerry och Leon Panetta har också skrivit under men de har också redan givit Kamala Harris sitt stöd.
Den tidigare amiralen. Michael E. Smith, ordföranden för organisationen som släppte brevet, och general Michael V. Hayden, som ledde C.I.A. under president George W. Bush finns också med bland undertecknarna.
Detta val är ett val mellan seriöst ledarskap och hämndlysten impulsivitet. Det är ett val mellan demokrati och auktoritarism. Vicepresident Harris försvarar USA:s demokratiska ideal, medan tidigare president Donald Trump äventyrar dem.
En sådan bedömning gör vi inte lättvindigt. Vi är tränade för att fatta nyktra, rationella beslut. Det är så vi vet att vicepresident Harris skulle vara en utmärkt överbefälhavare, medan Trump har bevisat att han inte klarar av jobbet. Som ledare vet vi att ett effektivt ledarskap kräver djup kunskap, noggranna överväganden, förståelse för dina motståndare och empati för dem du leder. Det kräver att du lyssnar på de med expertis och inte sparkar dem när de inte håller med dig.
Förutom att brevet är synnerligen skarpt formulerat och att innehåller mycket allvarliga anklagelser om Donald Trumps ledarstil, hans sätt att fatta beslut och hela hans politiska plattform, så utgör det ett problem för Donald Trump på ett annat plan – hur ska han kunna avfärda den kritik som framförs?
Demokrater
En del av undertecknarna kan avfärdas som demokrater men långt ifrån alla och om en tidigare chef för USAs underrättelsetjänst CIA pekar ut en presidentkandidat som ett hot mot den amerikanska demokratin, om nationella säkerhetsrådgivare anser att Donald Trump inte kan leda landet i en nationell kris och att han i alltför hög grad styrs av hämndmotiv – att han helt enkelt inte är lämplig så är det kritik av ett sällan skådat slag.
Trumps dilemma nu är att om han får frågor om brevet, om han ombeds att kommentera innehållet så måste han gå ytterst försiktigt fram därför att han han riskerar att dra på sig ilska från i stort sett hela USA:s militära apparat och landets underrättelsetjänst. Han har tidigare haft svårt att hålla tungan rätt i mun när den typen av ämnen kommer upp. Han anklagade exempelvis John McCain för att vara en “loser”, en förlorare och avfärdade honom som en krigshjälte därför att McCain greps och sattes i fångläger. I efterhand förnekade Donald Trump att han kallat honom för en “loser” eller att han avfärdat att McCain skulle vara krigshjälte.
Tyvärr för Donald Trump så fanns det videomaterial som bevisar att han faktiskt sagt exakt just det som han anklagades för att ha sagt:
Under sin tid som president ställde han in ett besök på en militär kyrkogård och han besökte inte krigsmonument och en kyrkogård under ett besök i Europa därför att det regnade.
Donald Trump har ett inte helt friktionsfritt förhållande till den amerikanska militären – och till saken hör att Trump inte tjänstgjort militärt. Han visade upp ett läkarintyg som hävdade att han led av så kallad hälsporre och befriades därför från att tjänstgöra.
Minerat område
Tillåts liknelsen om att röra sig i minerat område så är det exakt den sits Donald Trump nu hamnat i. Han har inte råd att kasta sig över militären, det amerikan ska försvaret lika lite som att han har råd att attackera de som skrivit under brevet. Du kan inte prata bort 700 namnunderskrifter – alla militärer som gjort det Donald Trump aldrig har gjort – försvarat USA med vapen i handen.
