Källkritik – ett begrepp som utgår ifrån äkthet, tid, beroende och tendens – ett ifrågasättande av de fyra begreppen. Genom att ifrågasätta de fyra delarna, ställa frågor runt begreppen, så kan du få fram ett underlag för att kunna bedöma om källan är, eller inte är trovärdig.

Det där kanske lät lite högtravande och det är en teoretisk förklaring men likafullt – det är ett bra och användbart sätt för att ta reda på om du kan lita på en uppgift, en bild eller video för att ta några exempel.

Äkthet – är det ett original du tittar på, läser eller lyssnar på eller är det en kopia? Är det en förstahandsuppgift eller kommer informationen i andra, tredje eller kanske rent av i fjärde led. Alla kan viskningsleken och vet hur få personer en och samma uppgift behöver passera för att anta en helt annan form och kanske till och med ett helt annat innehåll. Ju fler kockar (inget ont om kockar) så ju lägre är trovärdighet är en bra grundregel.

”Många människor säger att …”, jag har fått veta av många …” ”det skrivs mycket om …” – vanliga argument men de säger lite eller ingenting om trovärdigheten och om du kan lita på uppgifterna.

Tid – När publicerades uppgiften? En enkel fråga som inte sällan avslöjar att information kan vara mycket gammal och alltså mindre trovärdig.

Beroende –  Finns det andra källor som säger samma sak? Flera, var för sig oberoende källor ökar trovärdigheten.

Tendens – vem är avsändare?

För en tid sedan började det postas inlägg på Facebook med påståenden om att den sociala mediajätten skulle börja att ta betalt, att bilder videor och annat som postades på Facebook tillhörde Meta. Inläggen var en markering, som det påstods att vi alla skulle vara tvungna att göra, för att inte få allt vårt material konfiskerat av Meta/Facebook. I USA hänvisades ill Channel 13 i New York medan TV4 sades vara källan till uppgifterna i Sverige. En rad användare kopierade inläggen, postade dem och uppmanade andra att göra detsamma.

Nej, Facebook kommer inte att tvinga dig att betala för den sociala tjänsten

Channel 13 i New York har aldrig rapporterat några såna här uppgifter och inte TV4 i Sverige heller. Nyhetskanalerna plockades med i inläggen för att öka trovärdigheten och uppenbarligen så har det fungerat med tanke på hur många inlägg som postats. Här hade det räckt med ett besök på TV4s hemsida och en enkel sökning för att avslöja uppgifterna som en bluff.

Det hade också räckt med ett besök på Metas/Facebooks hemsida så hade vederbörande snart upptäckt att det inte finns några uppgifter om att Facebook ska börja att ta betalt. Två snabba, enkla kontroller hade avslöjat uppgifterna som en bluff.

Källan

Under alla mina år som journalist så hade jag (och mina kollegor) en viktig regel – det måste finnas flera verifierbara källor. Det finns få, mycket få, undantag från den regeln. Undantagen var uppgifter direkt från berörda myndigheter. Skriver Riksbanken att styrräntan ligger på en viss siffra på sin hemsida och om siffran bekräftas när du ringer Riksbanken så kan du tryggt utgå ifrån att siffran är korrekt.

Skriver någon att brottsligheten ökar så är det en uppgift som bör betraktas med viss skepsis för det framgår inte vilken typ av brottslighet som avses. Här kan BRÅ, Brottsförebyggande Rådet rekommenderas. De sitter på massor av statistik som sedan kan stämmas av mot forskare och kriminologer. En annan källa att ösa ur är SCB.

Avsändaren

Avsändaren är alltid viktig i sammanhanget och det här samman med avsikt. Varför publiceras uppgiften, finns det en agenda?

När en riksdagsledamot skriver på X att i en stor bred majoritet av landets alla journalister är vänstervridna miljöpartister och hänvisar till en undersökning, en enkät, som skickats ut så kan uppgiften te sig mycket trovärdig. Speciellt om du redan tycker och tror att journalister i allmänhet är vänster. Här finns en fälla – vi tenderar till att vara mindre noggranna med att kolla uppgifter om de faller inom ramen för vår egna åsikter. Undersökningen i det här fallet existerar faktiskt men det kan vara bra att veta att den:

1. Är ganska gammal
2. Att antalet svarande var lågt
3. Att det inte framgick av de som svarade om de var journalister
4. Det framgick inte vad de som svarade jobbade med

Undersökningen/enkäten skickades ut till medieföretag, däribland Public Service, Sveriges Television och Sveriges Radio. Få svarade och det framgick inte heller om det var killen i receptionen, administrativ personal, vaktmästaren eller en journalist som svarade. Av de få som svarade så var en majoritet vänsterpartister eller miljöpartister men det framgår inte om det var den lokala sportreportern som svarat eller den politiske krönikören.

Sunt förnuft

Slutligen det viktigaste redskapet – sunt förnuft blandat med en viss skepsis. Verkar det rimligt, föreställer bilderna verkligen en israelisk helikopter i rätt miljö, för att ta ett exempel och kom då ihåg att bilder och videor numera kan förfalskas med små medel.

Checklista

• Vem är ansvarig för innehållet?
• Vad är syftet med materialet?
• Vilken målgrupp vänder sig materialet till?
• När skapades materialet?
• Kan du lita på innehållet?
• Vad säger referenslistan? (om det finns någon)