Regeringen vill se över ordningslagen och ge polisen ges möjligheter att stoppa demonstrationer och aktioner. Polisen ska ges bestämmanderätt över yttrandefriheten och ta ”hänsyn till rikets säkerhet”.
Bakgrunden är att regeringen vill att polisen ska kunna stoppa demonstrationer och aktioner som kan ”leda till hot mot Sverige och svenska intressen”. Bakom de orden döljer sig koranbränningar, dockor föreställande Turkiets ledare Erdogan och andra inslag som stört Sveriges ansökan för medlemskap i NATO.
Därför vill regeringen se över ordningslagen och utreda hur polisen skulle kunna stoppa den typen av åsiktsyttringar i framtiden. För att inte behöva gör ändringar i grundlagen eller brottsbalken så har regeringen valt ordningslagen. Regeringen vill att polisen ska väga in ”hänsyn till rikets säkerhet”. I den utredning som har gjorts så finns flera förslag och i grunden två olika linjer – ett mer ingripande förslag där polisen kan förbjuda, inte ge tillstånd till vissa aktioner och en annan linje där polisen ges rätt att flytta en åsiktsyttring till en annan plats och annan tidpunkt.
Varnar
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet varnar för att om polisen ges rätt att stoppa aktioner så kan det leda till förhandscensur:
– Det bygger på någon slags förhandscensur och kan ge andra stater och organisationer en vetorätt över vad som får sägas i Sverige, säger han till Dagens Nyheter.
– Förhandscensur är helt främmande för vår tradition här i Sverige och ett avsteg från en grundläggande princip, säger Nils Funcke, Yttrandefrihetsexpert i samma intervju.
Flera av de experter som DN har pratat med säger att ordningslagen och lagstiftningen mot hets mot folkgrupp kan tillämpas bredare och att det borde prövas ordentligt innan nya lagar, som inskränker yttrandefriheten, klubbas i riksdagen. Både Nils Funcke och Joakim Nergelius säger att polisen, i nuläget, har större möjligheter än vad de tror att flytta tid och plats för sammankomster. Och att till exempel bränna en koran utanför en moské är att betrakta som ett hatbrott, enligt John Stauffer.
– Vi har en stark lagstiftning mot hatbrott, men den tillämpas inte på rätt sätt. Åklagare borde bli modigare och få koranbränningar prövade i domstol. Genom att gå vägen via ordningslagen så undviker man den viktiga frågan om koranbränningar kan utgöra hatbrott.
0 kommentarer