Pavel Durov är misstänkt för att ha medverkat till penningtvätt, planering av brott, bedrägerier och för spridande och innehav av barnporr – via programmet och tjänsten Telegram. Sammanlagt handlar det om tolv åtalspunkter och går utredningen vidare till åtal och om Durov fälls så ändrar det spelplanen för de som äger och driver sociala tjänster, tjänster överhuvudtaget ute på nätet.
Enkelt uttryckt – du har en skyldighet att hålla efter och se till att det du har skapat och har byggt upp inte används för brottsliga syften. Du måste ha moderatorer, du måste städa och hålla efter och du kan inte skapa och bygga upp en tjänst och sedan lämna allt innehållsskapande åt användarna.
Hur logiskt det nu än må låta så är saken inte fullt så enkel.
Ponera att allt som skapas och som publiceras är krypterat. Nu är det inte fallet med Telegram, oavsett vad Telegram säger och skriver i sitt marknadsföringsmaterial, men det är fullt möjligt att skapa en sådan tjänst.
Messages
Du bygger upp en tjänst med en app och ett program där direktmeddelanden mellan användarna är krypterade (end-to-end) och du har även en funktion för gruppchatt – där flera kan lämna meddelanden och kommunicera med varandra, samtidigt. Du har redan en sådan tjänst i din iPhone. Den heter Messages, skapad av Apple.
Nu infaller sig frågan var gränsen ska dras?
Ska Apple ta ansvar för vad användarna skriver och postar och måste kommunikationen övervakas av moderatorer?
Det är alltså inte riktigt så enkelt som att gränsen kan dras för hur tjänsten kan användas eller hur den uppfattas av användarna. En tjänst där du skapar kanaler om olika ämnen uppfattas förmodligen inte som en kanal främst avsedd för att skicka direktmeddelanden mellan användarna och de som är inloggade. Med det menar jag att det finns en skillnad i den primära funktionen om vi jämför Telegram och Messages. Den senare är främst avsedd för direktmeddelanden mellan användarna – men den kan användas för gruppchatt. Telegram är mer en sociala tjänst med en stor mängd kanal om olika ämnen.
Jag medger att hela diskussionen är krånglig men det är också följden av att här måste det gå att dra juridiska gränser därför att saker och ting är lagliga såvitt lagen säger annorlunda, eller om det finns domstolsutslag, prejudikat som säger det.
Medverkansbrott
När det gäller Pavel Durov och hans Telegram så handlar det om medverkansbrott. Durov har möjliggjort brottslig verksamhet genom att starta en tjänst, utan större tillsyn än strikt teknisk sådan. Denna tjänst används nu av kriminella för att planera brott, för att sprida information som är brottslig att både sprida och inneha och den franska polisen anser att Durov och hans Telegram underlättar brottslig verksamhet.
Här ska det alltså dras en linje i sanden för att avgöra vad som är lagligt och vad som inte är det och yttrandefrihetsförespråkare och nätaktivister varnar för att gripandet och hel brottsutredningen är ett allvarligt hot mot vår frihet. Låt mig då inflika att ett samhälle faktiskt inte bara har en rätt att skydda sig mot brott utan också har en skyldighet att göra det. Det handlar i en förlängning om en rätt till säkerhet för medborgarna. Sånt finns också inskrivet i lag och i internationella överenskommelser och det är en grundförutsättning för om ett land ska kunna kallas sig för en rättsstat eller inte.
Du har inte en frihet att begå brott och skada andra – för att uttrycka det enkelt och du har inte heller frihet att underlätta eller medverka till att sådana brott begås.
Konkret
Låt oss bryta ned det en smula för att det ska bli lite mer konkret.
Du har en blogg med en kommentarsfunktion. Bland kommentarerna så finns en diskussion om hur du begår ett brott, mot vilka detta brott ska riktas och kanske till och med när, en tidpunkt.
De flesta normalt funtade individer skulle naturligtvis plocka bort hela diskussionen och kanske även påtala och berätta för polisen vad som kan vara på gång. Det är det som inte sker på Telegram, anser fransk polis. Där fortsätter diskussionerna, tämligen ostört och då är frågan om det är ett brott?
Nu vänder vi på kuttingen. Du har skapat en tjänst där all kommunikation är skyddad med kryptering. Tjänsten är avsedd att kunna användas av bland annat oppositionella i repressiva regimer, diktaturer, så därför skyddas varenda bokstav av så kraftfull kryptering att du som äger och driver tjänsten inte kan se det som skrivs. Återigen – det är inte fallet med Telegram därför att där är gruppchattar inte skyddade och inte heller direktmeddelanden såvida du inte slår på den funktionen – oavsett vad Telegram skriver i sitt marknadsföringsmaterial.
I vårt fiktiva exempel däremot så är allt krypterat och skyddat.
Nu är det inte riktigt lika enkel att ställa krav på moderering och på att det som kan vara brottsligt ska städas bort. Tekniskt går det inte att moderera därför att det är så tjänsten byggts. Ingen ska kunna se det du skriver mer än mottagarna.
Poäng
Så vad är då min poäng?
Båda sidor har rätt, och har en poäng, och att jag inte avundas de lagstiftare som ska försöka att dra en gräns om vad som är lagligt och inte. Ställs Pavel Durov nu inför rätta och fälls han så ritas hela spelplanen om för de som skapar tjänster ute på nätet. Följden kan bli att helt krypterade tjänster faller utanför lagen, eller kan anses vara olagliga. Mer öppna tjänster, såsom Telegram, har ett juridiskt ansvar att se till att tjänsterna inte används i brottsligt syfte.
Oavsett vilket så lär den här processen bli intressant att följa framöver.
0 kommentarer