Kamala Harris har tagit ledningen i kampen om att bli USA:s nästa president skriver de svenska kvällstidningarna i vad som får anses vara en ovanligt grov förenkling. Sanningen är avsevärt mera komplex än så och det finns all anledning att vara försiktig och skeptisk till alla amerikanska opinionsundersökningar även om de har gjorts av europeiska opinionsinstitut.

En påminnelse: Hillary Clinton förutsågs vinna över Donald Trump och även mycket sena undersökningar gjorda på valdagen pekade mot en seger för demokraterna. Hur det gick vet vi.

Lägg sedan till att USA har ett system där ”winner takes it all” I de olika delstaterna. Vinnaren i en delstat tar med sig alla elektorsrösterna vilket betyder att du kan få mest röster men ändå inte vinna valet. Allt handlar om var, i vilken delstat du har fått mest röster.

Valdagen

Valdagen är den 5 november, i höst och det är USA:s 60:e presidentval. Den 20 januari 2025 är det formella datumet för bytet av president. Då flyttar den nya presidenten in i Vita Huset och Joe Biden flyttar ut. Det vet vi.

I potten finns 538 elektorsröster och för att bli president måste du vinna 270 eller fler. Formellt så är det elektorerna som väljer landets president, inte folket, och de har rätt att rösta på vem de vill men trots att det har skett 158 gånger mellan åren 1796 och 2008 så har det aldrig ändrat utgången och folkets vilja. Vinnaren i en delstat får alltså alla elektorsrösterna, en regel som gäller för alla delstater, utom för Nebraska och Maine.

Motsvara

Nu brukar valen i delstaterna motsvara valet av president men det finns undantag där den valda presidenten inte haft en majoritet bland väljarna som helhet (popular vote) – 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016. Senast det hände (2016) så vann Hillary Clinton  ”popular vote” men Donald Trump valdes till president med fler elektorsröster. Någon Trump underkänner liksom att han inte godtar valförlusten 2020 mot Joe Biden.

Det där därför opinionsundersökningar i USA är osäkra och till det kan läggas att marginalen, 44 mot 42 procent ligger inom den så kallade felmarginalen. Kamala Harris leder med 2 procent enligt Ipsos undersökning och det är för lita för att det vara vara statistiskt säkerställt. Aftonbladet markerar nyheten med EXTRA som om det vore en extra stor nyhet och det är det inte men det är naturligtvis bättre att leda med 2 procent än att ligga under med 2 procent.