Dylan Sakura kom till Skellefteå som vass avslutare. Hans spetskompetens var att hitta målet och lägga fram avgörande passningar. Inledningsvis så hade Sikura svårt för svensk ishockey, den större isen och tempot. En bit in på säsongen började han att hitta rätt och han levererade det han var här för – tills en axelskada satte stopp för honom i slutspelet.
Han kom till Skellefteå inte bara som målgörare utan som ersättare för Kenny Agostino som inte var helt sanningsenlig när han redogjorde för sitt spel i KHL. Agostino hävdade att han inte kunde bryta sitt kontrakt och avtal när det sedan i efterhand visade sig att det kunde han visst det. Värvningen ledde till ett uppror bland supportrar, sponsorer, hockeyexperter och skribenter.. Skellefteå insåg det omöjliga i hela situationen, sa upp kontraktet med Kenny Agostino, tvingades att betala runt en miljon i signingbonus, och letade vidare efter en vass avslutare och framspelare. GM Erik Forssell hittade till slut Dylan Sikura i AHL.
Han samlade ihop 26 poäng (tio mål och 16 assist) på 49 grundseriematcher och nio poäng (fyra mål och fem assist) på 13 slutspelsmatcher.
Bakgrunden
Det är i korthet bakgrunden till värvningen av Dylan Sikura och den är viktig i sammanhanget eftersom Sikura nu nobbar en fortsättning i Skellefteå för att istället gå till Traktor Tjeljabinsk – i KHL.
Jag har inga som helst problem med att en spelare går vidare, väljer en annan klubb än AIK (Skellefteå). Speciellt inte sedan det handlar om en av ishockeyns legoknektar, en hockeyspelare som sökt sig ut, utanför AHL och NHL efter att ha misslyckats med att skaffa sig en mera bofast plats i världens bästa hockeyliga. Dylan Sikura har ingen anknytning till Skellefteå, mer än att han spelade här, fick vinna SM och sa sig vilja stanna och fortsätta att spela. Det senare är dock sådant som kan skrivas under standardsvar. Det är det du ska säga som spelare om ditt kontrakt har gått ut. Se till att hålla alla möjligheter öppna, stäng inga dörrar – utom till KHL.
Krigförande
Den ryska hockeyligan, KHL, drivs och sponsras med statliga pengar från olje- och gasbolaget Gazprom. Det finns en direkt koppling mellan de krigförande politikerna och militärerna i Kreml och ligan. Det finns massor av siffror att tillgå och beroende på vem eller vilka du vill tro på så varierar den brutala statistiken för antalet sårade och dödade. Siffrorna är oavsett det skrämmande – drygt 31 000 stupade soldater på Ukrainas sida och över 315 000 stupade soldater på den ryska sidan. Till det ska läggas ett mycket stort antal sårade och dödade civila, män, kvinnor och barn.
Det här är ett brutalt och skoningslöst krig som inleddes av Ryssland och där skulden är enkel att fördela – den vilar helt på Vladimir Putins diktatur, Ryssland.
I detta land så ska Dylan Sikura spela ishockey nästa säsong vilket betyder att i ett enda slag så är han icke önskvärd i SHL och en en rad andra hockeyligor.
Varför?
Så hur kan det då komma sig att Dylan Sikura väljer KHL, med allt detta i vetskap och med kännedom varför han kom till Skellefteå överhuvudtaget?
Det kan bara stavas pengar och de ryska klubbarna betalar nu ännu mer för att kunna locka till sig utländska hockeyspelare. Väljer du KHL så väljer du också sannolikt att avsluta din karriär och är det Dylan Sikura har gjort – han tar pengarna och struntar i resten för det krävs några speciella egenskaper för att lockas av de ryska locktonerna.
I första hand så handlar det om att kasta samvete, heder och moral överbord.
Jag känner inte Dylan Sikura men det finns inga argument i världen som motiverar beslutet att spela i Ryssland därför att han kunde ha tjänat mer än en vanlig svensk arbetares hela årslön på 1-2 månader i Sverige. Han kunde ha blivit en firad, älskad stjärna i ett lag som utan minsta tvekan kan utmana om SM-segern kommande säsong. Sportsligt så finns det inga argument.
Sålde sin själ
Dylan Sakura sålde sin stjäl för pengar och det finns ingen anledning att tycka det minsta synd om honom. Däremot beklagar jag den stackare som ropade in hans tröja på auktion för drygt 4 000 kronor. Han borde rimligen få lämna tillbaka tröjan.
Dylan Sikura har i ett enda slag, med ett enda beslut, raderat ut all den kärlek han möttes av i Skellefteå och av Skellefteås fantastiska fans. Nu är han en ”nobody”, en hockeyspelare som få kommer att prata om i positiva ordalag. Allt det han gjorde på den vita isen i Skellefteås tröja är inte värt någonting.
Det finns bara en enda som har skuld till det – Dylan Sikura.
0 kommentarer