Nu har det börjat att gå upp även för en amerikansk publik att de amerikanska tech-jättarna kan ha vuxit sig för stora, att de har ett alltför hårt grepp om marknaden och att små och medelstora bolag har mycket svårt att ta sig in på flera marknader. Nyligen meddelades att Microsoft granskas av amerikanska tillsynsmyndigheter, Meta, Amazon och Apple finns också med i den skaran.

I debatten däremot så har inte bara en amerikanska allmänhet svårt att förstå innebörden i begreppet en reglerad marknad – det har analytiker, skribenter och prominenta bloggare också. Alla regler, alla lagar och all tillsyn för hur marknaden fungerar är av ondo samtidigt som även amerikanska konsumenter konstaterar att om de vill laga sin prylar så kan de inte göra det var som helst, ska de ha bredband så betalar de mer än europeiska konsumenter och de får dessutom en sämre produkt, lägre uppkopplingshastigheter och vill de ringa så kostar det mer än i Europa.

Vänner

Jag hade några amerikanska vänner på besök för några år sedan och vi passerade Möjligheternas Torg här i Skellefteå. En av mina vänner stannade upp med telefonen i sin hand och frågade vad nätet Skellefteå Open var för något. Han hade sett det på flera andra ställen runt omkring i stan. Jag förklarade att det var kommunens öppna nät, öppet för alla. Jag sig direkt att det blev svart i huvudet på min amerikanska vän som ville vet vad öppet för alla betydde och hur en kommun kunde ha ett helt öppet nät på i stort sätt alla centrala platser i stan. Jag förklarade att det var ett nät som ägs av oss alla i Skellefteå, öppet för alla och ville han använda det så var det fritt fram.

Något misstänksam så konstaterade min amerikanska vän två saker – Sverige och Skellefteå var ett socialistisk experiment och om det fanns ett öppet gratisnät så måste det vara ett mycket dåligt nät. Jag bad honom prova Skellefteå Open och till hans stora förvåning så visade det sig att uppkopplingen var 100/100 Mb/s – långt mer än han hade tillgång till i sin lägenhet i centrala New York.

Öppet

Han förhörde sig mycket noga att nätet verkligen var öppet, att det var gratis och han hade fortfarande svårt att förstå att alla andra som också erbjöd och sålde uppkopplingar, privata bolag, accepterade existensen av Skellefteå Open. Jag förklarade att frågan aldrig ens hade kommit på tal och att det öppna nätet inte fanns överallt. På frågan vilken kapacitet jag hade hemma i min bostad svarade jag att där hade jag betydligt mer, 1TB. motfrågan blev hur jag hade råd till det och jag fick då förklara att vår bostadsrättsförening förhandlat tillsammans med vår anlitade förvaltare vilket gjorde att avgiften var inbakad i avgiften och att den låg på runt hundralappen, i månaden. Jag undvek att berätta att vi dessutom. fick höghastighetsmodem i det priset. Det får finnas gränser för hur mycket information du serverar en konservativ amerikan på besök.

Återigen så konstaterade min amerikanska vän att Sverige var ett socialistiska experiment och han hade svårt att ta till sig att vi som bodde i ett och samma område tillhörde samma förening och att vi förhandlade kollektivt när det handlade om el, internet och så vidare. I hans värld så skulle allt det regleras i stenhård konkurrens mellan privata bolag. Jag förklarade att vi mycket riktigt hade en mängd leverantörer att välja mellan och när jag visade honom hemsidan med alla leverantörer så konstaterade han två saker – vi hade avsevärt mycket bättre uppkopplingar till en radikalt lägre kostnad än vad han hade.

Fiber

Jag funderade länge om jag skulle berätta för honom att Skellefteå hade ett fibernät som är bland Europas bästa och att vi hade byggt ut detta nät bland annat med EU-medel. Det är ju så långt som en marknad med enbart privata aktörer som du kan komma., Speciellt med tanke på att stora delar av nätet och alla uppkopplingar dessutom möjliggjorts av ett tidigare telemonopol. När han fick veta det så började ända insikten sippra ned någonstans inne i huvudet på honom. På en reglerad marknad finns regler och de slår inte nödvändigtvis undan benen på privata aktörer. Jag fick reda ut för honom vad en bostadsrätt innebär, med en styrelse som företräder medlemmarna, som förhandlar för olika avtal, kollektivt. Det ’r inte så att det inte finns bostadsrättsföreningar i USA men det hör inte till vanligheterna att de förhandlar för hela kollektivet, för alla medlemmarna i den utsträckning som vi gör i Sverige.

Jag tror inte att allt gick in men han såg fördelar med att inte låta marknadskrafterna agera ostört och utan regler – och som sagt – även den amerikanska marknaden är reglerad.