Idag lämnade Public service-kommittén över sitt betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand (M). Public Service föreslås få minskade anslag, en annan roll vilket kanske inte är det mest överraskande utan det at är Tidöpartierna och opositionen är djupt oeniga på en rad punkter.
Mediapolitiken, bland annat hur Public Service (Sveriges Radio, UtbildningsRadion och Sveriges Television), ska hanteras, villkor och uppdrag har tidigare varit ett ämne och ett område där det har rått stor politisk enighet. Public Service har ansetts så viktigt att det också har ansetts av stor vikt att alla större beslut görs med stor enighet – fram till nu.
Flera frågor delar partierna där S, V, MP och C reserverar sig mot flera av delarna i förslaget:.
- Anslagen, den mängd pengar som bolagen ska få – S, V, MP och C vill tilldela Public Service högre anslag
- S, V, MP och C är mot att det ska utredas om huruvida bilagen ska slås samma i framtiden
- Det årder också en politisk oenighet om hur, var och på vilket sätt Public Service ska få agera och verka. End fråga har varit hur bolagen syns och erbjuder tjänster på nätet, internet. S, V, MP och C anser inte att det krävs begränsningar.
Strategiskt och taktiskt misstag
Med facit i handen så begick framför allt Liberalerna ett stort taktiskt och strategiskt misstag när de begärde att Public Service skulle finans med i Tidöavtalet. Liberalerna har traditionellt alltid försvarat Public Service men i och med att ämnet finns med i Tidöavtalet så kan de inte agera nu, politiskt. De är bundna av avtalet och de måste ställa sig bakom ett förslag som på sikt kommer att innebär stora förändringar för svensk Public Service.
Det kommer inte att bli samma stålbad som i Danmark där Public Service snabbt tvingades att skära ned verksamheten på ett minst dramatiskt sätt. Sverige rättar nu in sig i ett internationellt led där Public Service har försvagats – även om det kanske kommer att ta lite längre tid här än i andra länder.
Den som funderar över varför kan ju göra en sökning på hur Sverigedemokraterna och falanger av moderaterna ser på Public Service. Kritiken från det håller torde vara att avvecklingen går för långsamt men det kan du inte säga när utredningen nu skickat fram Lars Leijonborg för att lugna folket med ordf som ”brett uppdrag”, ”trots allt rätt stor enighet”.
Pengar
I grunden handlar det om pengar och det är stora skillnader – även om förslaget vill öka anslagen. Det är med hur mycket och när som skiljer Tidöpartierna och S, V, MP och C.
Enligt förslaget ska bolagens medel för 2026 öka med tre procent, utifrån 2025 års tilldelning. Därefter ska det ske en nedtrappning av uppräkningen. 2027 till 2030 ska medlen räknas upp med två procent per år – och mellan 2031 och 2033 med en procent per år.
Det se ut som små skillnader mot det S, V, MP och C. vill men till de här siffrorna ska också läggas en framtidsprognos – en konsekvensanalys och en sådan har båda sidor gjort och kommit fram till helt olika resultat. Därför menar S, V, MP och C at t förslaget i praktiken innebär en nedskärning av Public Service. Bantningen, eller inledningen på en diet för Public Service saknar dessutom stöd hos forskningen – och viktigast av allt – folket. Frågar du allmänheten så har Public Service inte bara ett starkt stöd vad gäller trovärdigheten – en stor bred majoritet vill inte skära ned eller minska Public Service.
Förslag
Kom också ihåg att detta är ett förslag och redan på presskonferensen stod det klart att det finns meningsskiljaktigheter även mellan utredningen, dess förslag och Sverigedemokraterna.
– Public service uppfattas som politiskt vinklat ibland. Därför föreslår vi granskning av bolagens opartiskhet, säger Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén.
Sverigedemokraterna vill alltså granska innehållet – som de redan på förhand anser är vinklat vilket i klartext innebär att ute med badvattnet spolas den journalistiska integriteten och hela det journalistiska uppdraget – att kritiskt granska alla, även det politiska systemet. Den som nu fortfarande tycker att farhågorna är överdrivna, att det är små skillnader mellan det som föreslås och det S, V, MP och C vill bör göra en sökning på nätet och framförallt se vad Sverigedemokraterna, en viktig del i regeringsunderlaget har sagt om Public Service.
Jimmie Åkesson har upprepade gånger sagt att SVT, SR och UR ska skäras ned och det långt utöver vad som nu förslås. Staten ska även styra verksamheten och även om SD skriver att Public Service ska vara oberoende så är det bättre att lyssna på vad se säger.
SD:s Linus Bylund har föreslagit att journalister som bryter mot reglerna om opartiskhet och saklighet ska bestraffas. Straffet skulle kunna bli böter eller avsked. Kom nu ihåg att det är staten som ska avgöra vad som är opartiskt och sakligt – inte Public Service.
Motion
I en tidigare motion skriver SD att om ett inslag kommer fram till att invandringen kan ha ekonomiska fördelas så ska:
”nationalekonomer kontaktas för att genomföra beräkningar av asylinvandringens ekonomiska påverkan på samhället, om nödvändigt utifrån olika scenarier, för att på så vis bringa mer kvalificerade bedömningar av hur sakförhållandena ser ut i det aktuella ämnet.”
I klartext så kan en enskild journalist sparkas om det rapporteras om invandringens eventuellt positiva påverkan på samhället.
Public Service är en nagel i ögat på Sverigedemokraterna och även om förslaget som läggs fram är en nedskärning på sikt så är det ett förslag och som en del av Tidöpartierna så kommer SD att trycka på för att kapa ned Public Service ytterligare.
0 kommentarer