Varför skriver du?

Jag var inte beredd på frågan och hade svårt att formulera något annat svar – därför att jag måste och det är i högsta grad en självisk handling.

Tillägget till svaret skulle kunna vara – för att jag alltid har skrivit. För mig spelar det ingen roll om jag får betalt, direkt, för att skriva eller som med min blog, indirekt. Med direkt menar jag mitt tidigare yrke, journalistens. Indirekt är bloggarens vardag, ibland ramlar det in lite annonspengar och ibland får du betalt för en text. Skillnaden är att det första kan du leva på och det andra handlar om en slags passion och i en förlängning om att bli läst.

Magasin

Macken, den här bloggen, har utvecklats åt olika håll och idag leker den tidning, ett magasin, som jag fyller helt efter eget huvud. Ibland håller det ihop hyggligt, ibland inte och ibland landar det någonstans mitt i. Macken fungerar också som ett slags nyhetsfilter, fortfarande efter mitt huvud där jag plockar in notiser som länkas till ursprungstexten i ett försök att följa ut det som kan bara intressant för Apple-användaren.

När jag fått fundera ett tag på varför jag skriver, förutom att jag i stort alltid har skrivit, så kan det kopplas till en slags omvärldsbevakning. En del av mitt jobb som utvecklare, designer, sociala mediamupp, är att hålla koll på omvärlden. Det jag läser, det som intresserar mig kan jag lika gärna skriva om, ungefär så.

Bonus

Hittar sedan någon ett tips, ett uppslag, en recension som kan vara till nytta så är det en stor bonus. Min kontakt med läsare har sedan länge främst gått via sociala mediakanaler, mera sällan direkt via Macken. Det är ingen smart medveten strategi; det har bara blivit så.

Så mitt skrivande är en i högsta grad självisk handling, en egotripp om du så vill.