Den 1 januari 2019 började en ny lag om miljöanpassning av Sveriges vattenkraft gälla. Elproduktionen ska uppfylla moderna miljökrav och därför behöver vattenkraften anpassas så att vi både når genomförandet av EU:s vattendirektiv och de målsättningar som finns inom energi- och klimatpolitiken. Därmed inleddes en process med nya ansökningar – som den nuvarande regeringen nu skjutit upp två gånger med smått absurda följder i en behandling som har stora brister både vad gäller remissförfarandet och i en förlängning vår svenska demokrati.

Denna process har fått namnet – Nationell plan för omprövning av vattenkraft, passande nog förkortat till NAP. Poängen med omprövningarna, att vattenkraften tillstånd behandlas på nytt, är att nu ska miljöaspekten vägas in. Vattenkraftens miljöpåverkan ska tas med i behandlingen av ansökningarna vilket sällan gjorts tidigare. Utöver det så har regeringen skjutit in det som kallas ”oacceptabel påverkan” på det svenska elsystemet. Vi återkommer till de två orden för de är centrala i hela sammanhanget.

Bakgrund

Argumenten, från regeringen. för att skjuta processen i hela 12 månader att regeringen ansåg att elsystemet och elproduktionen behövde stärkas. Idag står 255 klass-ett kraftverk för den absoluta merparten av vattenkraftens energiproduktion. Vid dessa kraftverk finns undantag som gör att kraven på miljöanpassning är lägre, just för att inte inverka på deras energiproduktion. Det är våra stora kraftverk som finns i de utbyggda stora älvarna Luleälven, Umeälven och Skellefteälven för att ta några exempel.

Vad gäller Sveriges resterande runt 1 700 småskaliga vattenkraftverk skulle omprövningarna inte påverka energiproduktionen mer än på marginalen, eftersom de bara utgör två procent av den totala energiproduktionen från vattenkraft. Dessutom skulle inte miljöomprövningarna automatiskt medföra att ens denna lilla del av de små vattenkraftverkens energiproduktion försvinner över en natt. De småskaliga vattenkraftverken var nämligen inte tänkta att omprövas samtidigt – snarare under en längre tidsperiod på närmare 20 år. När det kommer till reglerkraften – det vill säga vattenkraftens förmåga att balansera elsystemet – bidrar de småskaliga kraftverken i mycket liten omfattning.

I klartext – vi kan ompröva tillstånden för tusentals vattenkraftverk, som inte producerar någon el att tala om och som inte stabiliserar det svenska elnätet – däremot utgör de stora hinder för vandrande fisk i de vattendrag där de finns. De har en stor miljöpåverkan och vi kunde riva ut kraftverken, återställa vandringsvägar – utan att riskera vår elproduktion. Dessutom, vilket är viktigt, pengarna för att göra detta finns redan. Det är medel avsatta till Vattenkraftens miljöfond och det är pengar som hade frigjorts för insatser – efter det att omprövningarna behandlats i domstol.

Regeringen beslöt alltså att skjuta upp, stoppa NAP:en, i ett helt år i januari förra året.

Processen

Nu skjuts processen upp en gång till och dessutom så kommer reglerna, villkoren för ansökningarna ändras, mitt i behandlingen av alla ansökningar Detta efter rekord-korta remissförfaranden med remissgrupper som förväntas att ha en åsikt om ändringar – som de inte fått se. Detta har även lett till varningar från landets Mark- och Miljödomstolar om att regeringens beslut kommer att leda till en anhopning av ansökningar som domstolarna varnar för att de kanske inte kommer att hinna med att behandlas.

Processen var nämligen uppdelad i tidsperioder där ansökningarna från alla våra vattenkraftverk skulle lämnas in vid olika tidpunkter – för att kunna behandlas relativt snabbt. Ytterligare en paus på två två månader kan te sig som en ganska kort tidsperiod men för landets mark- och miljödomstolar så innebär det att fler ansökningar kommer in samtidigt. Ansökningar som alltså ska behandlas utifrån nya regler – som regeringen inte vill berätta eller kommentera vad de innebär, ännu.

Processen

På fredagseftermiddagen den 13 mars hade den så kallade Vattengruppen, Östersjölaxälvar i Samverkan, Sportfiskarna, WWF, Naturskyddsföreningen, Stiftelsen för Östersjölaxen med flera ett ihopkallat möte med anledning av att det förväntades ett beslut gällande Nationell plan för omprövning av vattenkraft. Då det varit påfallande tyst i frågan från regeringen och regeringskansliet så befarades att det skulle komma ett nytt beslut om att skjuta på processen ytterligare. Ingen av de deltagande organisationerna hade hört något, inte fått se några förslag till beslut eller ombetts att komma in med några synpunkter.

På fredagskvällen så skickades förslag om ändringar och att regeringen föreslår att skjuta upp och flytta fram ansökningstiden ”för vissa aktörer”. Regeringskansliet kallade sedan till ett möte med det som kallas för en remissgrupp till tisdagen, veckan efter, alltså den 19 mars. Länk skulle skickas ut senare för att kunna hålla mötet digitalt. Under helgen stod det klart att en stor del av de som ingår i remissgruppen inte fått se förslaget. Regeringskansliet hade inte skickat ut det till en rad organisationer, däribland Stiftelsen för Östersjölaxen.

Kvart i tolv på tisdagen skickades länk och kallelse till mötet ut – ett möte där remissgruppen ombads att komma in med åsikter om ett förslag som de inte hade fått se på förhand. Ett förslag som innehöll en skrivelse om ändrade regler, som ingen heller hade fått se, och återigen med orden ”oacceptabel påverkan”.

Inte berätta

Regeringskansliet ville inte berätta om vilka ändringar som utretts under det år som hela processen stoppats vilket innebär att landets mark- och miljödomstolar ombads att komma med synpunkter på ett förslag vars innehåll de inte fått se och de förväntades också kunna bedöma vilka konsekvenser ändringar, som de inte heller har fått se, kan få på hela processen.

Beskedet var att regeringen avsåg att återkomma till ändringarna för villkoren längre fram. Regeringen vill inte berätta vad de har utrett under 12 månader, vilka ändringar för reglerna som kommer eller vad de förväntas innebära.

På en direkt fråga om vad ”oacceptabel påverkan” egentligen innebär svarade regeringskansliet att det vill också återkomma till. Vi vet alltså inte om det är kravet på att max 1.5 Tw/h får påverkas, om det är krav på påverkan av stabiliteten i nätet eller om regeringen vill föra in något annat i orden ”oacceptabel påverkan”.

För att summera:

• Ett förslag skickas ut för det som kallas remiss på fredagskvällen, inte till alla i remissgruppen, de miljöorganisationer som ingår i gruppen får inte förslaget.
• Det kallas till ett möte fredag 19 mars
• Länken till mötet skickas ut kvart i tolv, mötet skulle starta 13.00
• Remissgruppen förväntas ha åsikter om ett förslag de inte har fått se
• Landets mark- och miljödomstolar får inte veta vilka ändringar som kommer i regelverket, bara att det kommer ändringar som kan påverka hela processen.
• Skriftliga synpunkter måste vara inskickade till regeringskansliet senast den 22 mars.
• Ett beslut måste fattas senast den 27 mars för att hinna skickas in till domstolarna – som stänger 14.00 på grund av påskledighet.

Länkar

En liten lektion i svensk fiskeripolitik och politiker som inte lyssnar på vetenskap och forskare

En kort lektion om svensk fiskepolitik och om politiker med hål i huvudet

PS. Texten ovan är skrivan av mig som privatperson men det är naturligtvis inte på minsta sätt ointressant att jag till vardags arbetar som kommunikationsansvarig i Stiftelsen för Östersjölaxen.