Chang Frick, SD-medarbetare och den som betalat för Paludans polistillstånd, gick ut med inspelade telefonsamtal som han påstod var med Försäkringskassan och av samtalen framgick att det skulle vara Chang Frick som fått landets högsta elstöd, på över 773 000 kronor.

Det var naturligtvis inte sant. Frick trollade igen och han lyckades att lura en rad journalister, igen.

Det är trångt i skamvrån just nu – Daniel Sweden, Arbetet, Mattias Svensson (Svenska Dagbladet) och tidningen Fokus står där tillsammans:

Twitter-vänstern

Chang Frick själv har nu medgett att han ljög och kurades och att han gjorde det för att lura Twitter-vänstern – som till stora delar också mycket riktigt lät sig bli lurade.

Lås oss repetera de fundamentala inslagen i det som kallas källkritik:

• Vem är källan?
• Finns det fler, andra källor?
• Är källan trovärdig?

Chang Fick och bara Chang Frick är källan = en enda källan. Det fanns inga andra källor och trovärdigheten hos Chang Frick är att betrakta som noll. Ändå hakade Daniel Swedin, Fokus och en rad andra journalister, tyckare, skribenter, krönikörer på och drog igång en diskussion om stödet inte har betalts ut spå felaktiga grunder, om det är rättvist med ett elstöd och om det inte för orättvist att den som fått pengarna hemlighålls.

Precis det Chang Frick ville – en rad enskilda som borde veta bättre gick rätt i fällan, sköt grundläggande faktakontroll åt sidan därför att historien var så bra – känt högerspöke har fått en massa pengar av SD-stödd regering, typ.