William Barr är ny chef för det amerikanska Justitiedepartementet men han låter precis som den tidigare i frågan om kryptering. Det är samma krav på bakdörrar och samma hot om lagstiftning, som tidigare.
Ge någon av myndighetscheferna för CIA, FBI eller justitiedepartementet en mikrofon så kommer samma budskap.
“As we use encryption to improve cybersecurity, we must ensure that we retain society’s ability to gain lawful access to data and communications when needed to respond to criminal activity.”
Stoppas
Det här är en debatt som myndighetsföreträdarna blåser liv i med jämna och ojämna mellanrum. Terrorister, grova våldsbrottslingar och pedofiler ska kunna spåras och stoppas hävdar myndighetsföreträdarna. Ett problem med alla deras argument är att de inte kan berätta om, när eller hur många brott de lyckats att stoppa därför att det skulle riskera att röja deras metoder. På myndighetsspråk kallas det ”go dark” och vi som medborgare och vanliga individer ska liksom bara lita på dem, rätt upp och ned. De är ju de goda, ”The Good Guys”och de vill oss bara väl.
Problemet i hela deras resonemang är att det inte går att lita på dem och det finns såväl statistik som incidenter och händelser som talar sitt tydliga språk på den punkten. Edward Snowden avslöjade USAs omfattande avlyssning och närmast extrema datainsamlande som gick långt utöver vad som har sagts och även långt utanför de gränser och ramar som lagarna sätter upp. Under en period samlades exempelvis praktiskt taget alla telefonsamtal. i hela Polen in. Varför just Polen frågar du kanske dig? Svaret är – därför att USA kunde göra det.
Misstanke
En annan invändning i sammanhanget är att om FBI eller någon annan polisorganisation kan styrka en misstanke om brott så kan de begära ut informationen med en domstolsorder i handen. Apple, Google, Facebook och andra lämnar regelmässigt ut information, den information polisen begär ut i samband med brottsutredningar. I sammanhanget kan också påpekas att när FBI skulle ange hur många telefoner, surfplattor och datorer som de hade beslagtagit och som de sade sig inte kunna ta sig in i så lämnades felaktiga siffror inte en gång utan flera gånger. FBI uppgav att det handlade om 7800 enheter, upprepade gånger. Senare medgav FBI att siffran var betydligt längre och skyllde på ett fel, en bugg i deras databas. FBI har däremot inte velat berätta hur många det verkligen handlar om men enligt Washington Post så är den verkliga siffran någonstanns mellan 1000 och 2000 enheter.
Det är företrädare för de här myndigheterna som vi ska lita på. Företrädare som upprepade gånger lämnar en uppgift, som fakta, och som vid granskning sedan visar sig vara dramatisk överdriven.
The Bad Guys
Det som myndighetscheferna inte heller berättar är att om vi för en stund leker med tanken att vi kraftigt försvagar skyddet av data och vi installerar bakdörrar så är det inte bara myndigheter som kan utnyttja den vägen in till vår information – det kan ”the Bad Guys” också göra. Är det någon som på fullt allvar tror att kriminella inte kommer att ta chansen?
Nu ska vi lita på dem igen. De har smarta lösningar som gör att nycklarna till bakdörrarna inte hamnar i orätta händer. De ska stoppa läckor och se till att allt är säkert.
Det var just det, läckor.
Hur fick vi veta om USAs omfattande insamling av data?
Läckor.
Hur kommer det sig att CIA och NSAs mjukvara publicerades på nätet tillsammans med tusentals dokument?
Läckor.
Det finns bara ett säkert sätt att se till att nycklar inte sprids och inte kommer i orätta händer – tillverka inte låset och skapa inga nycklar.
0 kommentarer