Det har sagts att sociala medier är snabbare på nyheter än de traditionella medierna men flera av de senaste nyhetshändelserna visar också att du inte kan lita på det som publiceras på Twitter och Facebook.
Under tisdagskvällen (svensk tid) kom rapporter om skjutningar vid YouTubes huvudkontor i Kalifornien. De första uppgifterna kom inifrån YouTube från anställda.
https://twitter.com/tdd/status/981262640830754817
Active shooter at YouTube HQ. Heard shots and saw people running while at my desk. Now barricaded inside a room with coworkers.
— Vadim Lavrusik (@Lavrusik) April 3, 2018
Bilder och videor publicerades även på Instagram av de över 1700 personer som arbetar hos Youtube.
Falska uppgifter
Bland de här rapporterna publicerades även falska uppgifter som pekade ut helt oskyldiga personer för att vara skytten.
Matt Jarbo, känd från YouTube med en egen kanal och över 160 000 följare pekades ut i flera inlägg.
Sigh. Here we go.
Obviously I'm not the shooter. #youtubeshooting pic.twitter.com/4Z8MpBUJts
— Matt Jarbo (@mjarbo) April 3, 2018
Jarbo använde sin YouTube och Twitter för att slå tillbaka och förneka uppgifterna.
Brittany Venti, också känd från Youtube, pekades även hon ut för att vara skytten.
— Follow @BrittanyXVenti (@BrittanyVenti) April 3, 2018
https://twitter.com/JaneLytv/status/981270573258018816
Komikern Sam Hyde pekades ut även den här gången. Han har pekas ut som skyldig i samband med flera skjutningar i USA det senaste året.
Även Vadim Lavrusik påstods vara skytten – han är anställd av Youtube och han var en av de första som rapporterade om skjutningen utanför huvudkontoret. Hans twitter-konto hackades även och ännu fler falska inlägg postades innan han fick kontroll över sitt konto igen.
Twitter har reagerat på de falska uppgifterna och kommer nu att utreda de inlägg som har postats och som uppenbarligen innehöll helt falska uppgifter.
https://twitter.com/TwitterSafety/status/981298172461965312
Snabbheten i sociala medier sägs vara huvudproblemet. Något vi även sett i tv-, radio och tidningar där utpekanden och uppgifter har publicerats för snabbt. Uppgifter som i efterhand sedan visat sig inte vara korrekta, inte minst gäller det vid stora, dramatiska händelser där ryktesspridning snabbt kommer igång.
Den avgörande skillnaden är att i de här fallen så har falska uppgifter och utpekanden gjorts fullt medvetet. Tragedier exploateras för att misstänkliggöra enskilda och de fallgroparna faller traditionella medier ytterst sällan i.
Ju mer dramatisk en händelse är desto mer källkritisk bör du vara.
0 kommentarer