Han var en gitarrhjälte av den gamla skolan. De som står längst fram och som vräker på med riff och rå, rak rock utan krusiduller och ursäkter.
Status Quo var synonymt med Roch Parfitt och Francis Rossi, korta, snabba gitarriff och med ett eget sound som byggde på två gitarrer, trummor och en bas. Vid sidan av några enstaka utflykter där det plockades in syntar och andra instrument så var Status Quo – status quo – och jag har älskat dem ända sedan jag fick köpa Pilled Driver för fem spänn, begagnad på vinyl. Jag spelade sönder LP:n på ett par månader men Status Quo har aldrig lämnat mig musikaliskt.
R.I.P Rick Parfitt
https://m.youtube.com/watch?v=5SV1tlJt3xs#
0 kommentarer