Utmätt och fastställd skärmtid. Regler om att en iPad aldrig får vara en digital barnvakt. Regler, regler, ständigt dessa regler och moraldrapor som går ut på att du själv sätter in dig i rollen som den goda, den kloka och den riktiga. Dina värderingar och dina val är lite bättre, lite mer rätt och du tränar naturligtvis in en samling argument om varför en iPad eller iPhone är satan själv.

Okej, det där sista var en smula överdrivet men resonemanget går ut på att de som låter sina barn sitta framför en iPad förstör detta stackars oskyldiga barns förmåga att umgås socialt, att slipa sin verbala förmåga och tvingar barnet till att bli en instängd social krympling. Ni får ursäkta mig men dessa pekpinnar och den självgodhet som göder dem gör mig lätt ursinnig.

Video

Hela debatten är som ett enda långt, utdraget dejavu och ett eko från diskussionen om video. Jag var videohandlare på den tiden och mina barn såg på video. De såg sannolikt på mer video än andras ungar och det lät likadant. Video skulle inte vara barnvakt och barn skulle ha en fastställd, reglerad videotid.

Det märkliga i alla sådana här debatter är att vi plockar fram avarterna. De direkt idiotiska exemplen som utgångspunkt för att framhålla vikten av skärmtid. Vi känner någon vars ungar lämnas vind för våg med en iPad i handen. Tro mig världen är full föräldrar som försöker men som ändå inte lyckas och det handlar inte om en iPad eller om skärmtid. De ungar som skulle må bäst av att inte sitta framför en skärm hela dagarna är inte de ungar vi egentligen diskuterar. Det är barn som inte får växa upp under särskilt goda förhållanden, iPad eller inte.

Dåliga föräldrar

Det är hela tonen i debatten som gör mig tvärförbannad och det går ut på att berätta för omgivningen hur mycket bättre förälder du är. I argumentationen ligger också en anklagelse i att dess om låter sitt barn sitta framför en skärm är en sämre förälder. Det är samma gamla framkallande av dåligt samvete.

Låt mig nu för tydlighetens skull förklara några väldigt enkla och elementära saker:

. jag förespråkar inte ungar ska sitta framför en skärm hela dagarna
. jag tycker inte att ungar ska sitta ensamma framför en skärm och se vad som helst

Däremot ser jag ingen som helst skillnad i att läsa en bok på min iPad eller på traditionellt sätt. Jag ser ingen som helst skillnad på att läsa tidningar, nyheter och information i en tryck tidning eller i en digital tidning.

Inget fel

Jag ser inte heller något fel i att ett barn som hängt med morsan och farsan hela dagen, som varit med, som varit runt och som upptäckt massor i omvärlden drar på sig ett par hörlurar fram på kvällen och som slår på sin iPad för att varva ned med Bamse, Snövit eller vad det nu kan vara.

Jag ser inte heller något fel i ett barn som kliver upp och som startar sin dagisfria helg med ett barnprogram medan mamma och pappa ligger kvar och drar sig lite i sängen. Det handlar om sunt förnuft och om att ordna en tillvaro som fungerar och som ger luft och energi.

Det handlar om låta den digitala världen få bli en del av tillvaron, utan utmätta skärmtidsregler, utan pekpinnar, utan moraldrapor och utan att berätta för omvärlden hur förbannat smart, klok och förnuftig du är. Utan att peka finger och försöka ge andra föräldrar dåligt samvete.

Sunt förnuft helt enkelt.

Helt okej

Så därför Anna-Lena Laurén så är det helt okej att du inte vill sitta framför en skärm med ditt barn men hela tonen i din krönika andas präktighet, pekpinnar och moraldrapor. Den är ett eko men den gången handlade det om video och världen och våra ungar gick inte under.

Brist på fysiska aktiviteter är inte ett problem enbart för våra barn. Det är ett globalt problem kopplat till en mängd andra faktorer än en mer digital tillvaro. Vi rör oss allt mindre, generellt och vi har valt politiker som kapar ned timmarna av gymnastik i skolan. Vi vet mer om vad vi ska äta men äter ändå fel och vi stoppar i oss fett, socker och annat som vi vet inte är bra för oss. Det har rätt lite att göra med ungarnas skärmtid.